fredag 30 december 2016

Att läsa tillsammans - arbete före, under och efter läsning

Under mina år som lärare i både svenska och svenska som andraspråk har skönlitteraturen varit i fokus. Att gemensamt läsa en bok, med innehåll som intresserar eleverna och med en språklig nivå snäppet över elevernas, är ett oersättligt moment i undervisningen.

Läsningen ger naturliga situationer av ord- och begreppsinlärning, samtal, reflektioner och skrivande kring det som händer med kopplingar till eleverna och till deras egna erfarenheter. Det leder till omvärldskunskap och till ställningstaganden kring rätt och fel och diskussioner om hur de tror att det kommer att gå för bokens personer hur det hela kommer att sluta. Sedan kan tankarna också spinna vidare kring hur det kommer att gå för karaktärerna fortsättningsvis.

Böcker väcker nyfikenhet och ger ofta mersmak vilket syns tydligt i den språkvalsgrupp  med SVA-elever i åk. 8 som jag har arbetat med i tre terminer. Där har den gemensamma läsningen och upplevelsen av det lästa blivit en utgångspunkt och självklarhet och så fort en bok är utläst frågar de när och vilken bok vi ska läsa här näst. Ofta blir de så tagna av en bok vi läst att de hoppas på att det ska finnas en fortsättning, vilket det ibland gör, annars kommer de emellanåt med egna önskemål på en titel de hört talas om. Ofta väljer jag en bok och "säljer in den" för att väcka deras läsintresse.

Under slutet av vårterminen 2016, efter att läst flera spännande böcker med denna elevgrupp, fick jag napp på en bok som jag trodde skulle passa. Boken heter Flicka försvunnen och är skriven av Sara Lövestam. Boken handlar om den unga papperslösa flyktingen Kouplan som flytt från Iran. Han lägger ut en annons där han skriver att han är detektiv och efter tre veckor får han ett mail: "Min dotter är försvunnen. Hon är bara sex år, min lilla flicka. Vi gick på gatan tillsammans och plötsligt var hon borta." Kouplan är rädd för polisen och för att bli utvisad från Sverige. Han tar sig ändå an jobbet. "Hur kan en flicka bara försvinna? Och varför går inte mamman till polisen?". 

Jag bad skolbibliotekarien att köpa hem boken i en gruppuppsättning och redan innan den kommit började jag hinta eleverna om att vi hade något spännande på gång och att det snart var dags att sätta fart med en ny bok. Förväntan var stor när böckerna anlände och det var dags att starta upp läsningen. 

I slutet av maj fick jag frågan om jag kunde prata en stund  på en introduktionsträff kring Läslyftet i kommunen för övriga handledare och rektorer, om något arbete jag hade på gång, gärna kopplat till texter och läsningen. Då valde jag att presentera och berätta om det spännande och givande arbetet med Flicka försvunnen som då närmande sig sitt slut. Här är bilderna från presentationen jag utgick ifrån vid träffen och de visar en hel del kring de olika delar och moment jag fick in under arbetet med denna bok och som jag brukar använde mig av vid läsning. Naturligtvis fungerar flera av metoderna och modellerna lika väl vid läsning av andra texttyper än skönlitteratur.



Vilken bok jag väljer att läsa vid olika tillfällen beror  helt och hållet på elevgrupp, deras intressen, erfarenheter och språkliga  nivå.
"Mina första tankar" låter jag eleverna göra antingen skriftligt eller muntligt - eller både och. Eleverna tycker det är kul och spännande att fundera kring och gissa vad de tror om boken utifrån titel och framsida. Ibland tänker de lika ibland har de helt olika funderingar. Här är det viktigt att de är medvetna om att inget är fel - tanken är inte att de ska gissa "rätt" utan att de ska skapa sig sina egna bilder och förväntningar.


Det finns mycket som kan göras under läsningens gång. Det är fantastiskt roligt och givande att läsa tillsammans och höra vad eleverna undrar över och vilka reflektioner de gör. Vissa gånger stannar vi upp ofta och länge vid t e x ord och begrepp eller tänker högt, andra gånger läser vi längre stycken åt gången.
Att arbeta med "Fyrfältare" kring ord och begrepp i texten i expertgruppen och sedan få berätta om dem i hemgruppen leder till interaktion och samspel mellan eleverna och låter dem öva sig på att berätta, förklara och lyssna.



Inför varje lästillfälle gjorde vi ett persongalleri på tavlan. De första gångerna fick jag rita och skriva med hjälp av vad eleverna sa  men vartefter ville de turas om att komma fram till tavlan. Galleriet utökades kontinuerligt med information kring personerna som dök upp varefter samt med nya personer som vi fick bekanta oss med under läsningens gång.


Efter läsningen hade inte genomförts när jag presenterade arbetet men jag gjorde precis så: eleverna fick en varsin (eller dela på) en karaktär och sedan skriva ner frågor till de olika karaktärerna. Sedan fick de "leva sig in i" sin karaktär och svara så som de tror att den karaktären skulle ha gjort. Avslutningsvis fick var och en skriva "Vad händer sedan?" med utgångspunkt från de två huvudpersonerna.


C.S. Lewis ord stämmer så väl - genom det vi läser upplever vi så mycket och får möta och lära känna så många människor som vi aldrig skulle ha chansen att göra i det verkliga livet. Personerna jag och eleverna möter i de böcker vi läser finns alltid kvar och nu som då kan en elev koppla till eller komma att tänka på någon som vi mött i en bok. De blir på sätt och vis som vänner för livet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar