tisdag 19 februari 2019

Resonerande text - att diskutera med sig själv i skriven form

Vad är viktigt för framgångsrik undervisning och för att lyckas som lärare? En fråga som vi lärare bör ställa oss och reflektera kring med jämna mellanrum. Självklart finns det inget "rätt" eller lätt svar på den frågan och svaret kan naturligtvis ändra sig eller växla från situation till situation och från person till person.

För min del har jag utformat mitt svar utifrån mina elever som jag möter i skolan varje dag och vad de faktiskt ger uttryck för. Förutom att jag själv ser och lägger märke till vad som är just lyckad undervisning sätter de också ord på sina tankar och åsikter kring mig som lärare och det arbete jag planerar och utför tillsammans med dem. De skriver det i utvärderingar som jag brukar göra under eller efter arbeten och de säger det till mig. Det viktigt att ha den dialogen med eleverna: vad är bra och varför, vad kan ändras och göras bättre?

 Att jag delar med mig av det jag tagit till mig av i form av respons och feedback beror inte på att jag vill lyfta fram mig själv eller framhålla mig som någon expert. Kort och gott kan man säga att det jag skriver här är baserat på många års erfarenhet av möten med elever. Jag berättar om det här för att du som läser och är intresserad kan ta till dig av det om du själv vill och se det som tips. Lite så som hela idén med min blogg är. Jag tar också tacksamt emot idéer från er andra på hur jag kan skapa en framgångsrik undervisning - det är väl just det kollegialt utbyte handlar om, att ge och ta, att utvecklas tillsammans.


Lite korta reflektioner baserade på elevernas tankar och ord:

Engagemang - de tycker om att jag engagerar mig i mitt ämne, i arbetet i klassrummet och i dem som elever och individer.  "Det märks att du tycker att svenska är viktigt och roligt och då blir det mycket roligare på dina lektioner". De tycker om att jag är glad när jag möter dem, att jag är social och att jag bryr mig om dem. Och det är helt sant, det gör jag!

Planerad och strukturerad undervisning - de uppskattar att jag kommer förberedd och planerad till lektionerna, de märker att jag har lagt tid och energi på att förbereda det vi ska göra. "Du är sådär ambitiös, det är bra!". De skojar om att jag alltid gör presentationer inför samtliga arbetsområden och som jag utgår ifrån men de säger också att de tycker det är bra, det ger en tydlig struktur och de får oftast presentationerna delade med sig i classroom vilket ger dem tillgång till det vi har gjort och gör under lektionerna. Jag lägger överlag mycket tid på förberedelser vilket är viktigt för mig och för att det ska fungera på bästa sätt i klassrummet.

Variation - de gillar att jag varierar mina lektioner och att det därför aldrig blir enformigt. Jag växlar mellan digitala verktyg, enskilda uppgifter och gruppvisa, läsande, skrivande och muntligt, filmklipp och presentationer m.m. "Det är så kul att ha svenska för att du varierar arbetet och vi gör olika saker under lektionerna, det blir aldrig långtråkigt".

Gemensamt arbete och tydliga exempel - hur ska eleverna kunna göra uppgifter om ingen visar dem hur? Eleverna brukar säga att de tycker det är så bra att jag aldrig ger dem uppgifter utan att arbeta gemensamt innan; gå igenom, visa, förklara, skriva tillsammans, samtala om och ge färdiga exempel osv på hur de kan göra. De får något att utgå ifrån i sitt eget arbete. Vi arbetar ofta länge med samma moment men på olika sätt vilket de tycker är positivt "När vi ska börja jobba, te x skriva en text, är det inte så svårt eftersom vi har hållit på med det tillsammans."


Flera av de aspekter eleverna lyfter fram tror jag syns när jag berättar om min undervisning här i bloggen, t ex när jag här delar med mig av mitt arbetet med resonerande text.

                    Bakgrund och förarbete till den resonerande texten

                         Introduktion - vad ska texten handla om?


Efter många veckors arbete med det spännande bokprojektet "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa" som finns beskrivet i de två senaste inläggen; Bokprojektet "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" Bakgrund, planering & introduktion och Fortsättningen på bokprojektet "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" Arbetssätt & genomförande var det  nu dags att sätta igång med skrivande för mina fyra klasser i åk. 9. Eftersom NP  i svenska och svenska som andraspråk  närmar sig med stormsteg kändes det viktigt att förbereda eleverna inför skrivdelen genom att få "träna" på en mycket vanlig textform vid NP: den resonerande texten. Både novell och argumenterande text hade vi ägnat oss åt tidigare men detta med att skriva resonerande - diskutera med sig själv genom det skrivna ordet - hade vi inte gjort innan.




Det kändes betydelsefullt att eleverna skulle känna sig väl förberedda innan de fick ta sig an den aningen öppna och för dem "nya" texttypen. Dels ville jag att de hade ett intressant och relevant ämne att resonera kring och dels behövde de få möjlighet att bekanta sig med textformen. För att kunna skriva en personligt resonerande text måste de ha något att skriva om, något de har tankar kring, erfarenheter av och kan ge exempel på. Sådant de kan ta ställning till som påverkar och berör.

Jag kom därför fram till att det ämne eleverna skulle resonera om var just det vi redan ägnat oss åt under en tid genom de böcker de läst och arbetat med, nämligen temat Hur långt man kan/ska gå för en annan människa.

Jag strävar alltid efter att uppgifter vi arbetar med inte ska kännas lösryckta utan att de ingår i ett sammanhang, att saker och ting hänger ihop och att det ena leder till det andra.

Jag såg det som ett självklart val eftersom det var ett tema de redan var bekanta med och hade tankar och åsikter om. I böckerna de mött fanns sådant de också kunde använda sig av som exempel att utgå ifrån när de skulle skapa sin text.

 Förutom perspektiven de fem böckerna i projektet hade gett dem på temat ville jag att de skulle få ytterligare infallsvinklar på sådant vi människor gör för att hjälpa, ställa upp på och offra oss för andra. Efter en hel del funderande och spånande valde jag till slut att arbeta med följande: Livet efter dig av Jojo Moyes och ett filmklipp om brandmän.

Jag valde filmen/boken Livet efter dig eftersom det gav två annorlunda perspektiv på att gå långt för andra, dels eftersom karaktären Louisa "Lou" gör i stort sett allt för människor i sin omgivning och dessutom ägnar nästan all tid, kraft och energi åt att få den andra huvudkaraktären, William, att vilja fortsätta leva, trots att han redan bestämt sig för att få slut på sitt lidande. Temat syns också i  den enorma uppoffring det innebär för de som älskar William att se honom välja att ta emot dödshjälp och inte kunna göra annat än att acceptera det, för hans skull.

Filmklippet om brandmännen valde jag eftersom jag ville få in ytterligare ett perspektiv på temat, nämligen att människor genom sina yrken ibland behöver gå extremt långt för andra. I filmklippet går brandmännen t o m så långt att de riskerar sina egna liv. Vilka gränser finns för hur långt man ska gå inom sitt jobb och är det skillnad på att hjälpa närstående och främlingar? Frågor jag ville lyfta utifrån klippet.

               Livet efter dig - koppling till temat och muntligt resonerande



Innan jag presenterade Livet efter dig lite närmare gick jag lite kort igenom arbetsgång och syfte. Sedan berättade jag om boken och filmen Livet efter dig, bl a om  huvudkaraktärerna, Louisa och William, vilka de är och vilket liv de lever och vad som förde dem samman. Eleverna började genast fundera på hur handlingen var kopplad till vårt tema.

På grund av tidsbrist hann vi inte läsa hela boken utan vi läste vissa delar ur den och såg även delar ur filmen och handlingen grep verkligen tag i eleverna och engagerade dem. Många hade starka åsikter om det beslut Will fattade och det var därför inte svårt för dem att efteråt resonera i grupper. Efter att jag återigen pratat med dem om vad det innebär att resonera förklarade jag för dem att det är något vi kan gör muntligt så väl som skriftligt, att vi "tränar" genom att göra det muntligt i grupp nu för att sedan göra det skriftligt var och en för sig. Jag förklarade att syftet med att samtala om Livet efter dig var:

Att ni tillsammans med andra får sätta ord på tankar och funderingar utifrån det ni tagit del av samt att få öva på förmågan att resonera inför skrivandet av en resonerande text.

                                      Samtal om Livet efter dig


Här nedan presenteras den samtalsmodell och arbetsgång de skulle använda när de resonerade kring frågorna de fått i classroom. Eleverna fick i samma dokument tillgång till denna instruktion.  Frågor att resonera kring efter filmen "Livet efter dig"


Syftet med frågorna var att de skulle resonera kring dem, därför var de formulerade exempelvis så här:

"Lou gör allt för att få Will att vilja fortsätta sitt liv och på sätt och vis misslyckas hon. Eller gör hon det? Hade hon kunnat göra något mer eller borde hon ha gett upp tidigare? För vems/vilkas skull tycker ni att Will ska fortsätta leva? Resonera!"

"Vad tycker ni talar för dödshjälp och vad talar emot? Utgå dels från Will´s situation och dels från andra exempel.  Resonera frågan enligt: Å ena sidan/å andra sidan. "


Efter detta engagerande moment var det dags gå över till nästa spår, nämligen yrken där utövarna förväntas att gå långt och offra sig för andra - men var går gränsen?

                Yrken där det ingår att gå långt för andra


Jag började med följande uppmaning till eleverna:

Fundera!

Kom fram till topp tre yrken där det ingår att man behöver gå långt för andra!

Sedan fick de gå in på menti.com för att använda fylla i ett word cloud i Mentimeter. Detta blev ordmolnet i en av klasserna:


Vi samtalade en stund i helklass om de olika yrken som de skrivit in i ordmolnet, om det var något som förvånade dem eller något de saknade.

Efter det tittade vi på ett filmklipp från Svenska hjältar-galan 2014 (TV4) där vi fick möta tre brandmän som fick utmärkelsen Årets livräddare då de satte sina egna liv på spel för att rädda en främling ur skogsbranden i Västmanland. Efter att vi tittat på klippet fick eleverna resonera kring dessa frågor:


Vi avslutade lektionen med en gemensam uppföljning kring frågorna och många exempel, tankar och funderingar kring yrken av olika slag. Skillnaden att gå långt för någon nära eller för en främling lyftes också och resonerades kring.

                       Vi tar oss an den resonerande textformen


Nu var det dags att närma sig texttypen! Vi började med att jag gick igenom följande beskrivning:


Hur skriver man en resonerande text?

I en resonerande text:

  • beskriver du hur något är
  • resonerar (diskuterar) du med dig själv
  • jämför du olika saker med varandra och tar upp för- och nackdelar.
  • har du med egna åsikter, tankar, värderingar och erfarenheter.
  • styrker (bevisar) du att det du säger är rätt med exempel.

Inledning

I inledningen ska du alltid presentera det ämne eller de frågor som du ska diskutera i den kommande texten. (Här kan du ta hjälp uppgiftens formulering om det finns någon)

Du kan börja din text på olika sätt. Du kan t ex:

  • börja med en kort bakgrund – historik
  • ge exempel som visar det som din text ska handla om
  • ställa en fråga till läsaren
  • göra en kort sammanfattning av innehållet i texten
  • börja med ett citat

Huvuddelen

I mittdelen ska du fördjupa ämnet/frågorna som du tog upp i inledningen.

Det kan du göra genom att:

  • Fråga och svar - Resonera med dig själv, ställ frågor som du sedan besvarar, väg argument mot varandra och gör dem tydliga med hjälp av exempel. Skriv ner det du har upplevt och hur du har reagerat på det.
  • För och nackdelar - Jämför olika saker med varandra och ta upp vilka för och nackdelar som finns.
  • Orsak och verkan – Beskriv vad någon/du gör och vad som blir resultatet av detta

Gör texten levande – måla upp bilder, gärna oväntade och humoristiska. Visa med exempel som läsaren känner igen.

Var personlig (tala om vad DU tycker) i dina upplevelser, exempel och kommentarer.

Avslutning

Du kan avsluta din text på olika sätt. Du kan t ex:
  • knyta samman texten genom att upprepa det viktigaste
  • upprepa din huvudtanke och tala om vad du har kommit fram till i ditt resonemang (det behöver inte var en åsikt utan du kan fortfarande tycka olika)
  • lämna över till läsaren, vanligtvis med hjälp av en fråga eller uppmaning, så han eller hon själv kan bilda sig en egen uppfattning                                            
  • återknyta till inledningen och något du skrev där

När vi hade läst och gått igenom den beskrivningen fokuserade vi lite extra på hur man skapar en passande inledning till en resonerande text. Jag visade sedan enbart beskrivningen ovan av hur en inledning kan skrivas och jag gav spontana förslag och exempel vid de olika punkterna. Sedan läste vi följande tre inledningsexempel och eleverna fick fundera på hur de var skrivna, dvs om skribenten ställer frågor till läsaren, ger en kort bakgrund eller något annat av förslagen på hur man kan gå tillväga.



I nästa steg valde jag att återigen använda mig av det fantastiska verktyget Mentimeter, den  här gången med den form som kallas för open ended. Eleverna fick nu, helt anonymt, skriva förslag på inledningar till några korta ämnesbeskrivningar till resonerande texter. När de skrivit in den aktuella koden på menti.com ser de ämnesbeskrivningen och en ruta att skriva i där ett begränsat antal ord är tillåtna. Jag väljer att inte visa vad de har skrivit förrän alla är klara (hide results) eftersom jag inte vill att de ska påverkas av varandra. Jag blev djupt imponerad av elevernas förmåga att på kort tid och med en enkel instruktion skapa helt fantastiska inledningar, här finns ett exempel:


Efter lektionen då inledningar varit i fokus ägnade vi några lektioner åt att läsa och analysera elevskrivna resonerande texter. Till varje text fanns den ämnesbeskrivning/instruktion som eleverna fått vid skrivandet. Steg ett var att klasserna delades in i grupper där varje grupp med ca fem elever fick en och samma text att fördjupa sig i. Samtliga gruppmedlemmar fick skriva i ett varsitt Google formulär de fått via classroom med utgångspunkt i det gruppen kom fram till. Frågorna de fick i formuläret och som den gruppvisa analysen utgick ifrån var följande:



Eleverna tyckte det var kul och intressant att läsa hur andra hade skrivit texter av det här slaget och som vanligt tog de uppdraget på stort allvar. Samma seriösa inställning och engagemang visade de även lektionen efter då de fick mötas i tvärgrupper/expertgrupper och ta del av samtliga exempeltexter:



Återigen, hur ska elever kunna klara av uppgifter om de inte får se exempel på hur de kan göra? De måste få något att utgå ifrån och inspireras av, därför behöver de se hur andra skrivit liknande texter. 

                           Elevernas skrivuppgift presenteras

Nu var det elevernas tur att ta sig an sin skrivuppgift! Jag hade formulerat instruktionen så lik en NP-instruktion som möjligt för att de skulle få öva sig på att tolka en sådan inför det riktiga Nationella provet. Jag förklarade att det var mycket viktigt att de verkligen förstod uppgiften och att de också skulle se instruktionen som ett stöd vid skrivandet.


Skriv en resonerande text: Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?

Du har nu under en tid fått fundera och resonera kring frågeställningen “Hur långt man kan/ska gå för en annan  människa?”.
Ungdomstidningen DU efterfrågar texter där ungdomar resonerar kring frågeställningen “Hur långt…”. Syftet är att du utifrån en infallsvinkel som du själv väljer ska visa både för- och nackdelar med att gå långt för andras skull, vare sig det handlar om att hjälpa människor i ens närhet på olika sätt, offra sig för andra genom sitt yrke eller att ge dödshjälp. Du ska genom din text ge läsaren olika perspektiv på frågeställningen.
  • Skriv ditt bidrag till ungdomstidningen DU. Resonera om varför människor går långt för andras skull. Lyft fram både för- och nackdelar med att göra det. Ta gärna upp vad de olika valen en person gör kan leda till, både kopplat till individer och mer allmänt/generellt. Ge exempel från sådant du läst, hört, sett eller upplevt. Ange minst en källa.
Rubrik: Valfri


Förutom denna beskrivning av skrivuppgiften fick de även följande korta instruktion samt en bedömningsmatris. Även den har jag försökt att formulera så som de är i NP.

  • Börja med att göra en planering, förslagsvis en tankekarta eller en punktlista.
  • Skriv sedan  i classroom, 1-2 sidor strl 11 i arial.
  • Tidsåtgång: v. 6 - 7, inlämning onsdag 27/2 efter sportlovet
  • Bedömning: se matris


Eleverna fick en hel del hjälp och stöttning, dels i uppstarten av skrivandet och dels under skrivandets gång. Jag gav dem också en hel uppsättning länkar som de kunde ha användning av (se presentationen nedan) och en MindMup, dvs en tankekarta över olika infallsvinklar och perspektiv texten kan innehålla. Flera elever valde också att göra egna MindMups eller tankekartor inför skrivandet. Jag gav dem också exempel på hur inledningar för just detta ämne kan formuleras (se presentationen nedan).

 Vid lektioner under själva skrivandet stannade vi upp för att gemensamt titta på hur man kan bygga upp resonemang i själva textdelen samt att vi tittade  på hur en avslutning kan se ut.


Vid båda tillfällena fick de fundera över hur dessa delar byggts upp,  t ex om resonemangen skapats genom frågor som besvaras i texten eller genom att väga för och nackdelar mot varandra eller om avslutet är en sammanfattning av det viktigaste eller kanske en fråga eller uppmaning till läsaren. Allt det de kunde ha hjälp av under tiden de skrev hade de tillgång till i presentationen Skriv en resonerande text: Hur långt kan/ska man gå för en annan människa? 

Flera elever har behövt en hel del stöttning och enskild hjälp med att komma på/välja vad han eller hon ska skriva om och hur strukturen ska se ut. Många har valt att skriva om att hjälpa människor som står en nära, både med små och stora saker, och sedan jämfört det med att offra sig för människor man inte känner, t ex inom ett yrke. Vissa har valt att skriva om enbart dödshjälp med inspiration från Livet efter dig medan andra skrivit om vad kärleken kan få oss människor att göra,  några har valt att fokusera på psykisk ohälsa och kopplar det då till boken Bryta om av Åsa Anderberg Strollo, en av böckerna i bokprojektet. Många elever har också valt att snudda lite vid allt av detta och lite till. Jag har sagt till dem att det viktigaste är att de väljer något som de kan relatera till eller blir engagerade i, som de lätt kan formulera exempel på och har åsikter om.

 Vi har också gått igenom hur de ska göra källhänvisningar eftersom de ska använda sig av och ange minst en källa i sin text. Att låta detta med källa ingå i uppgiften valde jag eftersom det ofta efterfrågas i någon av skrivuppgifterna på NP och det brukar också ha en avgörande betydelse för bedömningen om eleven lyckats väl med källhänvisningen eller inte.

Att skriva resonerande text tycker ganska många elever är aningen svårt. De beror framför allt på att det egentligen är en ganska fri textform och det är mycket upp till skribenten hur texten ska bli eftersom den är så personlig. Många saknar den tydliga struktur som fanns när vi skrev argumenterande texter och som var lätt att följa och som även gjorde det lätt för mig när jag skulle ge dem stödstrukturer och skrivmallar. Här blir det mer upp till dem. Ca 100 personliga, resonerande texter skrivna av reflekterande, tänkande niondeklassare kommer finnas inlämnade i classroom om en vecka, jag ser fram emot många timmars givande läsning.