onsdag 7 mars 2018

Att leka med språket

Nu var det ett tag sedan jag tog mig tid att skriva här i bloggen. En energikrävande flytt, en segdragen influensa, ett utmanande men roligt föreläsningsuppdrag samt extremt mycket att göra på skolan är anledningarna till att det var så länge sedan. Att skapa ett inlägg av den karaktär som jag vanligtvis gör med en stor textmängd, många bilder, elevexempel och annat smått och gott tar för mig mellan 5 och 8 timmar. Den tiden har inte funnits under de senaste månaderna, och finns inte riktigt heller i nuläget, men jag längtar efter att återigen få dela med mig av min arbetsvardag så därför tänker jag under en period blogga oftare men med kortare inlägg. Förhoppningen är att det ändå ska finnas sådant som upplevs inspirerande och användbart.


Sönderklippta dikter - en lek med språket



Under många veckor har jag ägnat mig åt novellarbete tillsammans med mina fyra 8:or i svenska. Målet har varit att alla elever avslutningsvis skulle skriva en novell till Åttologin - en antologi med noveller skrivna av elever i 8:an. Detta arbete med noveller har jag genomfört på ungefär samma vis som jag gjorde med förra årets 8:or och som jag berättar om i flera tidigare inlägg (sök på Åttologi så kommer alla dessa inlägg fram).

Efter denna långa novellperiod kände jag att det var dags att ta in någon helt annan typ av uppgift, gärna lite lättsam, som bara skulle sträcka sig över två lektioner. Då kom jag att tänka på en "gammal" beprövad aktivitet som jag använt mig av då och då genom åren. Trots att den hängt med ett tag ser jag den ändå som aktuell och anpassad till kursplanen och dessutom brukar eleverna tycka att den är både rolig och lärorik. Jag kallar den sönderklippta dikter eller lek med språket.

Syfte:

* Att eleverna får bekanta sig med dikter och diktskapande under lekfulla och lättsamma former.

* Att eleverna får använda vissa bestämda ord, nämligen orden på lapparna, för att sätta samman dem så som de själva vill och skapa en dikt med flyt och rytm.

* Att skapa intresse för dikt som uttrycksform samt att få eleverna att förstå att dikter kan vara lite hur som helst, det är diktskrivaren själv som väljer.

* Att eleverna får använda vissa bestämda ord, nämligen orden på lapparna, för att sätta samman dem så som de själva vill och skapa en dikt med flyt och rytm.

* Att möta och använda ord som de vanligtvis kanske inte träffar på samt förstå hur betydelsefullt ett visst ord kan vara för en helhet och för att få fram en viss känsla och stämning.

* Att fundera kring hur en text, i det här fallet en dikt, kan ha ett eller flera budskap.

* Att förstå hur betydelsefullt det är med uttal, inlevelse och tonfall när man ska framföra något, i det här fallet en dikt, inför publik.

* Att kunna samarbeta och samtala kring språk och skapande i en grupp och där kunna jämka och komma överens om ett resultat som alla känner sig nöjda med.

* Att kunna lyssna, visa intresse och respekt för kamrater som framför det de skapat.

Genom åren har jag hittat ett antal dikter som passar bra för denna aktivitet. Det som gör att de lämpar sig väl är att de har ord som är speciella, poetiska och fantasifulla och som skapar bra förutsättningar för skapande hos eleverna. De fem dikter jag använde i klasserna denna gång var (länkarna leder till dokument skrivna så att dikterna är färdiga att skriva ut och klippa isär):





Så här går arbetet till:

Jag börjar med att berätta att vi under lektionen ska leka med ord och helt enkelt leka med språket. Det brukar tas emot med lite fnitter och skratt från eleverna.




Jag berättar att jag har tagit dikter som redan finns och klippt sönder dem, ord för ord, och att de nu i grupper ska få skapa nya. Eleverna blir här oftast förväntansfulla och nyfikna. Jag fortsätter med att säga att det inte finns något rätt eller fel och att meningen inte är att de ska försöka återskapa den ursprungliga dikten utan att det nu är helt upp till dem hur de vill att det ska vara. Sedan delar jag in dem i grupper med ca fem elever i varje. Jag visar ibland en dikt som jag läser för dem om jag märker att de känner sig osäkra på hur dikter är och ser ut. 




 Grupperna får sedan sätta sig tillsammans runt några bänkar där det finns gott om plats för ordlapparna och ett A3-papper, där deras dikt sedan ska skrivas ned. De får också välja några färgpennor att skriva dikten med.


Jag brukar gå igenom den fortsatta arbetsgången direkt så att de vet vad de ska göra efter att de kommit fram till sin gruppdikt.

Vid den första lektionen (lektionerna är 50-60 min) brukar de flesta ha kommit överens om i vilken ordning de vill ha orden och oftast ha påbörjat nedskrivandet. Vissa har också börjat diskutera budskap samt hur dikten ska framföras.

Vid lektion två gör de färdigt sina dikter, skriver ner dem om de inte gjort det och kommer överens om och tränar på framförandet. Ett budskap väljs också.

Sedan är det dags för grupperna att komma fram och stå inför klasskompisarna och läsa upp sin dikt samt berätta lite kort om arbetet och budskapet.



De som ska framföra sin dikt är ofta lite nervösa men det känns snabbt bättre eftersom klasskompisarna nästan alltid är positiva, glada och intresserade. De tycker att det är roligt att se och höra sina kompisar läsa upp sina dikter. Efteråt brukar jag, om eleverna vill, läsa upp de ursprungliga dikterna men jag betonar alltid att det inte är för att se om de gjort "rätt". Ganska ofta tycker eleverna att deras versioner är bättre eller lika bra som originalen.

Avslutningsvis får eleverna skriva en exit-ticket. Det är bra och nyttigt för dem att få tänka och fundera kring aktiviteten. För mig blir det en utvärdering som jag kan använda mig av när jag reflekterar kring och planerar inför kommande arbeten.



Några elevers tankar:




Två av alla fina dikter som grupperna skapat:




Nu är det dystopier som gäller för 8:orna i svenska och i SVA-gruppen i 9:an håller vi precis på att avsluta arbetet med boken När hundarna kommer. Kanske blir det om något av dessa arbeten jag berättar i nästa inlägg eller något helt annat :)











fredag 29 december 2017

Läs en bok och bli ordklok

Skolbibliotekarien Anni Agélii bokpratar


...är namnet på det läsprojekt jag startade upp i mina fyra 8:or under hösten. Den gemensamma läsningen har alltid varit i fokus i min undervisning och jag strävar hela tiden efter att få eleverna att tycka om läsa böcker. Att alltid ha en bok på gång i mina klasser och grupper, både i svenska och i SVA, känns roligt och betydelsefullt och dessutom helt avgörande för elevernas språkutveckling.

När jag i september lyssnade på UR:s lärarpodd Didaktorn där Mats Myrberg, professor emeritus i specialpedagogik, i sitt avsnitt Jättemånga ord är jättebra berättar om läsningens helt avgörande betydelse för unga människors ordförråd, väcktes en vilja och en tanke hos mig. Jag funderade på vad jag mer kunde göra för att få mina elever att komma igång med den egna läsningen och inte bara delta i den gemensamma i klassen. Myrberg pratar om hur viktigt det är att hitta böcker som knyter an till varje enskild individs intresse för att komma igång med och uppskatta läsning. Att läsa om något som känns nära en själv eller handlar om något som man är intresserad av gör det så klart mycket lättare. Hur som helst var jag helt på det klara med att jag måste göra ett ordentligt försök med tanke på Myrbergs ord: "Ett barn som läser eller blir läst för kan ca 50 000 - 70 000 ord när det är 17 år. Ett barn som inte läser eller blir läst för kan ca 15 000 - 17 000". En skrämmande, stor skillnad.

Det kändes naturligt att dra igång med "ordklok-projektet" i alla fyra klasser men jag insåg genast att jag behövde kunnig hjälp för att ro det i land. Helt naturligt frågade jag vår duktiga skolbibliotekarie Anni om hon ville vara med vilket hon genast tackade ja till. Efter det följde några veckor av planering då bl a Anni la ner massor med tid på att välja ut och samla ihop böcker av olika slag för att kunna erbjuda något för alla. Förutom att hon skulle komma och "bokprata" i varje klass i början av projektet förberedde hon ett formulär i Google Drive som eleverna ska fylla i efter varje utläst bok. Detta för att hon dels ska få veta vad de tycker om boken och dels för att hon på bästa sätt ska kunna hjälpa dem att hitta "rätt" bok nästa gång.

                                              Introduktion och bokprat  

Efter några veckor av förberedelse var det så dags. Eleverna var inställda på att något speciellt skulle hända just den här dagen eftersom jag pratat en hel del om det nya projektet. Anni kom till klassrummen med vagnar fyllda av böcker och började duka upp dem på bänkar och skåp. Eleverna började nyfiket kika runt på dem och vissa hitta redan då en bok som väckte intresse.


Först berättade jag en stund om läsningens många fördelar och vi tittade på Ur skolas Orka plugga Varför ska jag läsa? . Eleverna blev nog lite bekymrade över vilket stor betydelse läsningen har för deras ordförråd vilket också fick dem att ta det hela på stort allvar. Naturligtvis försökte jag också sälja in det hela med att berätta om hur fantastiskt det är att med hjälp av en bok få uppleva sådant man aldrig annars skulle få göra, att leva flera liv på en och samma gång. Eller hur skönt det kan vara att få läsa om andra som har det precis som man själv, att känna igen sig i deras upplevelser.  Böcker har mycket att erbjuda och jag berättade om min vision som är att alla mina elever en dag, helt självmant, ska ta fram en bok hemma på kvällen bara för nöjes skull. Detta ledde till en del fnitter medan några sa att de faktiskt redan gjorde det. Jag gjorde också en mentimeter (en enkät i digital form) med eleverna om deras läsvanor som jag sedan tänker göra igen i slutet av vårterminen.

Mentimeterfrågorna var tre och den första var:


Inställningen till bokläsningen såg ungefär likadan ut i samtliga fyra klasser även om just denna som visas ovan var något mer positiv än de övriga tre. 

De andra två frågorna jag ställde var:

Hur ofta läser du böcker? 

Vilken typ av böcker läser du helst?



                                            Projektets tillvägagångssätt


Efter det förklarade jag hur vi skulle gå tillväga. Projektet innebär förutom läsningen i sig att eleverna ska göra en del uppgifter under läsningens gång. Det som eleverna blev mest förvånade över var hur länge det hela skulle hålla på....ända till sommaren!

Sedan var det dags för Anni att börja berätta om ett urval av böckerna. Hon lyckades verkligen fånga elevernas uppmärksamhet och intresse under sina presentationer av de böcker hon valt ut. I varje klass presenterade även jag en bok som jag läst och det var överlag de böcker Anni och jag pratade om som blev populärast i klasserna. I stort sett samtliga elever lämnade denna lektion med en självvald bok att ta sig an. 


                     Uppgifter att göra före, under och efter läsning

Eftersom jag vill att eleverna ska få chansen att stanna upp, fundera och reflektera kring det de läser och därigenom utveckla sin läsförståelse samt sina lässtrategier fick de följande uppgifter delade med sig i classroom. Tanken är de ska göra samma uppgifter på varje bok de läser, åtminstone så här i början på projektet. 

---------------------


Innan du börjar läsa boken - Förförståelse

Skriv bokens titel och författare överst i dokumentet. Skriv sedan in dina tankar om frågorna.

  • Titta på framsidan, titeln och läs baksidestext.
  • Kommer du att tänka på någon bok du har läst eller hört talas om förut? Vilken i så fall?
  • Kommer du att tänka på på något du själv varit med om eller kanske en film du har sett? Vad eller vilken i så fall?
  • Vilka förväntningar har du på boken?

Under läsningens gång - Textkopplingar
Skriv det du kommer fram till i samma dokument som de första frågorna.

Efter att du läst ca en fjärdedel av boken funderar du kring bokens karaktärer.
  • Vilka är bokens viktigaste karaktärer? Skriv och berätta allt du vet om dem.
  • Påminner de om några personer du mött i en annan text eller bok? Känner du igen dig själv i någon av karaktärerna?

Efter att du läst halva boken funderar du kring miljön.
  • I vilken miljö utspelar sig bokens handling? Skriv och berätta.
  • Påminner miljön i boken dig om en plats som du själv känner till eller har varit på? Vilken i så fall?

Efter att du läst tre fjärdedelar av boken funderar du på boken handling.
  • Berätta bokens huvudhandling med 4-5 meningar.
  • Får handlingen i boken dig att tänka på något du har hört talas om förut? Vad i så fall?
  • Känner du igen sådant som händer i boken från något du hört på nyheterna eller som du sett i en film? Berätta!

Efter läsningen - se tillbaka och sammanfatta

Efter att du läst hela boken ska du sätta nyckelord till boken. Nyckelorden ska vara 4-5 stycken och tala om vilken genre boken tillhör samt berätta om bokens innehåll. Orden som beskriver innehållet ska se ut som sökord man använder på t ex Google. Orden ska tydligt sammanfatta och spegla innehållet.
Exempel:
”Mitt extra liv”
Ungdomsroman, illustrerad roman, kärlek, vänskap, rasism.
”Förföljaren”
Ungdomsroman, spänning, stalking, kärlek
Det du nu har skrivit om boken du läst ska användas vid bokpratet i klassen.

--------------------------

Drivedokumentet finns här:


                   Ord från texten - att göra nya ord till sina egna

Förutom denna uppgift fick de ytterligare en med syfte att utveckla ordförrådet. Ja skapade den utifrån Myrbergs ord om att det inte är förrän man kan använda ett ord på ett välfungerande sätt i sitt eget tal eller i skrift, i ett sammanhang, som man verkligen kan ett ord.

-------------------------
Ord från texten
Ord är lättast att förstå när man möter dem i en mening, i ett sammanhang.
Nu ska du välja ut ord ur texten som du ska lära dig.
Det kan vara ord som är helt nya för dig eller ord du känner igen men inte är helt säker på. Minst 10 ord per bok borde det bli men det kan så klart bli många fler. Så här ska du göra:


Spalt 1: skriv ordet du ska lära dig
Spalt 2: skriv av meningen/stycket i texten där ordet står
Spalt 3: skriv en egen förklaring av ordet
Spalt 4: hitta på och skriv en mening där du använder ordet och visar att du har förstått det





Drivedokumentet finns här:
Läs en bok och bli ordklok - ord från texten


                                              Elevernas bokprat

Efter 5-6 veckors läsning hade de flesta läst ut minst en bok och det var dags för eleverna att berätta om sina böcker i smågrupper med ca 5 elever i varje. Jag och ibland även Anni satt med och lyssnade och ställde utvecklande frågor vid behov. Tanken var att de skulle använda sig av uppgifterna Före, under och efter läsning när de skulle prata om sin böcker och som ytterligare stöd fick de som ville fylla i och använda sig av ett "Bokprats-dokument". Det var fantastiskt roligt att höra eleverna berätta om sina läsupplevelser och alla lyssnade intresserat på sina kompisar och ställde relevanta frågor. Flera blev sugna på att låna och läsa någon av de böcker de hört kompisarna berätta om.


-----------------------------



Bokprat
Ta hjälp av det du skrivit om din bok i dokumentet i classroom före, under och efter läsning  👀.
Bokens titel och författare:



Förväntningar innan du började läsa:








Karaktärerna:



Miljön (tid och plats):








Handling (kort, det viktigaste, säg inte hur boken slutar):

Reflektion om boken efteråt (budskap, typiska drag, genre, lik någon annan bok, omdöme):








Välj ett kort avsnitt som du läser högt för kompisarna. Låt det gärna innehålla något som är typiskt för boken, både vad gäller språk och handling.


4-5 nyckelord om boken:



Förbered dig på papper eller i classroom. Använd dig av det du skriver ner vid bokpratet i grupp.



                                           

                                               Boktips från eleverna


Övervägande delen av eleverna var mycket nöjda med de böcker de valt att läsa och de flesta gav dem ett ganska högt betyg. Naturligtvis fanns det några elever i varje klass som tyckte att det var tråkigt och jobbigt att behöva läsa och som tyckt att boken de lånat var dålig, konstigt vore det väl annars. Just dessa elever är ju de som vi behöver jobba ännu hårdare med för att få dem att tycka att läsning är okej och kanske till och med lite kul. Det är så klart viktigt, förutom att bokens innehåll ska vara intressant, att hitta en bok på "lagom" nivå. Några hade valt böcker som de tyckt verkade spännande men som visade sig vara alldeles för lättlästa medan andra hade valt böcker på en alltför hög språklig nivå. I klasserna finns det ett par elever med läs- och skrivsvårigheter och då hade de naturligtvis möjlighet att lyssna på boken istället. 

Ett urval av elevernas boktips:

En enda kväll av Mats Berggren
Förföljaren av Magnus Nordin
I skuggan av San Siro av Martin Bengtsson
När bilarna brinner av Per Alexandersson
Flicka försvunnen av Sara Löwestam
I bergets hjärta av Mårten Sandén
Katherine-teorin av John Green
Ett hål i själen av Kjetil Johnsen
George av Alex Gino
Nadir och ingen annan av Pär Sahlin
Den tusende följaren av Jenny Milewski
Hur kär får man bli? av Katarina von Bredow
Godnattsagor för rebelltjejer av Elena Favilli och Francesca Cavallo
Under odjurspälsen av Klara Krantz
Dansfabriken - Street av Eva Susso
Vampyrens märke av P.C. Kast och Kristin Kast
Barnkolonin av Kerstin L. Hahn



Innan jullovet uppmanande jag eleverna att hålla i läsningen under ledigheten vilket jag håller tummarna för att de gjort Jag ser mycket fram emot att fortsätta läsprojektet under vårterminen och fortsätta kampen för att göra eleverna läsvana och ordkloka!


måndag 20 november 2017

Den fortsatta skönlitterära djupdykningen

Lika mycket trattkantareller som funnits i skogen, lika mycket arbete har det varit på skolan under hösten. Att undervisa fyra helklasser i svenska samt en SVA-grupp kräver sin kvinna. Mentorsskapet, elevärenden, Läslyftet och annat smått och gott gör att tiden inte är svår att fylla. Precis som svampkorgen. Både en svampfylld frys och allt det jobb som läggs ner på läraruppdraget leder ändå fram till något gott. I slutändan.


                          Mitt extra liv - bokprojektet som aldrig vill ta slut

Som jag skrev i mitt förra inlägg kan ett arbete med en skönlitterär bok fortgå i det oändliga. Det finns en outsinlig mängd infall och perspektiv som kan arbetas med vid en rejäl djupdykning i en skönlitterär bok och det är upp till dig som lärare att avgöra vad du vill lägga fokus på utifrån det du anser att eleverna behöver just nu. 

Just nu handleder jag en grupp SV, SVA och ENG-lärare i Läslyftsmodulen Lässtrategier för skönlitteratur och där finns ännu mer att inspireras av kopplat till fiktiv läsning med elever. Fokus på språk, stilistik och karaktärisering kallas del 3 i modulen vilken vi är inne i just nu. Tanken är att vi innan Läslyftsgruppen ses igen nästa vecka ska ha genomfört en aktivitet där vi högläser en fiktiv text tillsammans med eleverna, stannar upp kring ord och begrepp för att fånga upp och se vilka kopplingar och tolkningar eleverna gör och varför. Vilka bilder de skapar sig av personer och miljö utifrån de ord och uttryck som används. Sedan ska eleverna sitta i mindre grupper för att diskutera karaktärisering och miljöbeskrivning - hur och med hjälp av vilka ord skapar författaren dessa? 


                                                        Venndiagram

Under läsningen av Mitt extra liv av Johan Unenge har vi som sagt arbetat med texten på mängder av olika vis. En uppgift som jag brukar göra när jag läser böcker eller ser på film med eleverna är att låta dem göra ett Venndiagram. Syftet med ett Venndiagram är att jämföra, att se skillnader och likheter och att utröna kontraster. Som ett led i att reflektera, tolka och fundera kring karaktärer i boken lät jag eleverna fylla i ett sådant. De fick välja två av bokens karaktärer att jämföra med varandra eller välja en karaktär ur boken och jämföra med sig själv. Där cirklarna möts i mitten skrev de likheterna mellan de utvalda personerna och i cirklarnas yttre delar skrev de sådant som de såg som typiskt för just den specifika karaktären, dvs egenskaper eller intressen som inte delas med den andra. Så här kunde det se ut när eleverna gjorde sina jämförelser:


Venndiagram 1: Elev jämför två av bokens karaktärer

Venndiagram 2: Elev jämför sig själv med bokens huvudperson


Venndiagram 3: Alla lyckas faktiskt alltid skriva något, vissa mer andra mindre


När de var färdiga med diagrammen fick de sitta tillsammans i  grupper om 4-5 elever för att visa och berätta vad de kommit fram till. Alla tog uppgiften på stort allvar och återigen imponerades jag av deras förmåga att intresserat lyssna på varandra. 

Venndiagram är en uppskattad aktivitet som går att använda inom samtliga ämnen i skolan: att jämföra två revolutioner på en historielektion, att jämföra två religioner på en lektion i religion, att se likheter och skillnader mellan två bollsporter på idrotten - Venndiagrammet kan passa in var som helst när man vill skapa reflektion och när något kan jämföras med något annat.


                           "Vem är Abdi?" - en individuell skrivuppgift
I slutet av september hade jag med samtliga klasser läst mer än halva boken och karaktären Abdi hade precis dykt upp. Han är en tonårskille som rymt från en flyktingförläggning i staden Hellevik, där handlingen utspelar sig, och en dag ringer han på huvudpersonen Mattias dörr:


Vad gör Mattias? Jo, första gången blir han så chockad att han smäller igen dörren i ansiktet på Abdi men andra gången flyktingkillen står utanför Mattias dörr släpper han in honom och låter honom bo nere i pingisrummet i källaren. Detta leder till stress och oro för Mattias, hans huvud är fullt av tankar om han gör rätt eller inte. Speciellt eftersom hans pappa är polis och ägnar en massa tid åt försöka hitta de förrymda flyktingarna. 

Eleverna fick fundera en stund på hur de skulle ha gjort om de varit i Mattias situation; stängt dörren, släppt in honom eller kanske något helt annat. Tankar kring detta skrevs dels i läsloggen men ledde också till livliga diskussioner i klasserna.

 I samband med att vi precis träffat Abdi var det dags för mig att vara ledig en dag för att åka till Bokmässan i Göteborg och ta emot Svenska Akademiens hedersamma och fina pris som årets svensklärare 2017. Detta var helt klart en "en gång i livet-upplevelse" och jag har fortfarande svårt att förstå att det verkligen hänt på riktigt. Något så stort och fint kommer jag nog aldrig mer att uppleva i mitt yrkesverksamma liv. 
Minna Wadmans foto.
Vackra blommor och fint diplom från Svenska Akademien på hedersplats hemma 
Eftersom jag skulle vara borta från skolan en dag behövde jag komma på en något så när självgående uppgift med naturlig anknytning till det vi höll på med. Eftersom vi hade ägnat mycket tid åt muntliga aktiviteter, förutom den läslogg som alla skrev, tänkte jag att skrivande av något slag skulle passa bra. Det var då skrivuppgiften "Vem är Abdi?" tog form. Det var lite av en chansning, jag visste inte alls hur det skulle gå, men med tanke på elevernas engagemang kring Abdi hoppades jag att det skulle gå vägen och att samtliga elever i alla fall skulle kunna skriva något.

Det speciella var att man i boken inte fick veta något alls om Abdi och hans historia, vad han hade varit med om eller ens varför han rymt från förläggningen, vilket väckte stor nyfikenhet. Vi funderade alla på vad han egentligen upplevt och det hela kändes så nära och aktuellt. Människor som flyr från andra länder och hamnar i Sverige  är en naturlig del av våra liv idag då vi möter dem på stan, i skolan och som klasskompisar. I en av mina klasser finns en pojke som varit drygt ett år i Sverige och som är en ensamkommande flykting. Jag funderade en del på hur han skulle hantera uppgiften men han valde att utgå ifrån sig själv och sin egen historia när han skrev om den fiktiva Abdi. En text som berörde lite extra så klart.

Eleverna tilldelades uppgiften i classroom tillsammans med instruktionen som finns länkad ovan och så gott som alla kom igång med skrivandet direkt. Oftast brukar jag "för-jobba" och "undertiden-jobba" med eleverna när de ska skriva men denna gång fanns inte den möjligheten i samma utsträckning. Trots det blev resultatet fantastiskt, vilka texter de skrev! Sällan ser man ett sådant skrivflyt och engagemang kring en skrivuppgift. Redan på tåget till Göteborg gick jag in i classroom eftersom jag var nyfiken på att se hur det gick för eleverna och i alla dokument jag kikade in i var eleverna i full gång och skapade så fina och känslosamma texter om Abdi och hans öde att jag blev alldeles tårögd. 

När jag veckan efter var på plats igen hade jag en genomgång med klasserna, speciellt med tanke på de elever som behövde lite mer stöttning för att komma igång med skrivandet. 




   



Som alltid behövde en del elever mer stöttning än andra och stöttningen kunde se ut på olika vis. De som inte är så språkligt säkra kanske behövde hjälp med hur olika meningar eller stycken kunde inledas eller formuleras, en del ville bara bolla idéer kring namn och platser medan andra behövde hjälp med att ta sig vidare: "Jag vet inte hur jag ska fortsätta, vad skulle kunna hända nu?". Som lärare i ett klassrum där elever ägnar sig åt skapande i textform gäller det att finnas till hands när de behöver men också att kunna avväga hur pass mycket stöttning en elev behöver för att det inte ska bli hämmande eller rent av leda till att det blir "lärarens text". 

En kommentar från en elev i en klass, efter en lektion där samtliga ägnat sig så koncentrerat åt skrivande att vi till och med höll på att missa lektionens sluttid, har stannat kvar: "Jag brukar tycka att det är svårt att skriva, jag brukar inte komma igång, men dina förslag på hur vi kunde börja och frågorna om Abdi hjälpte mig mycket, det har gått jättebra för mig att skriva idag!".

Innan de lämnade in texten efter ca 4 lektioners skrivande fick de i uppdrag att titta igenom sin text en sista gång: 


Sammanfattningsvis blev texten om Abdi en lyckad och omtyckt skrivuppgift som gav mig en tydlig bild av alla mina 8:ors skrivande. Alla elever fick kommentarer med framåtsyftande respons på sina texter och de fick också en ifylld bedömningsmatris.



Elevexempel, början på en text:



Ett annat exempel:



Ytterligare ett exempel på en början på en elevtext:


                                  Ensamkommande flyktingbarn - en serie från UR Skola


I samband med elevernas skrivande om den fiktiva karaktären Abdi väcktes många tankar och funderingar kring de många ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som finns i Sverige. Som sagt finns de nära, på skolan och som kompisar i klassen. Jag kände att just det här med att fly ifrån och lämna sitt land var något jag behövde lyfta i klasserna. Jag skrev på tavlan:

                            Vilka anledningar finns det till att en person lämnar sitt land?

Eleverna fick en varsin post-it-lapp att skriva ner alla skäl de kunde komma på. Det känns viktigt att alla får fundera och tänka efter med pennan i hand innan vi tar frågan gemensamt. Alla elever kom på minst två anledningar, de flesta många fler.

Två frivilliga i varje klass kom fram till tavlan och skrev upp alla de anledningar som klasskamraterna presenterade:

8b:s tankekarta, de andra klassernas så ungefär likadana ut
Efter den gemensamma genomgången introducerade jag UR Skolas serie Ensamkommande flyktingbarn och berättade att vi skulle se det andra avsnittet. Jag uppmanade eleverna att uppmärksamma anledningarna till att programmets ungdomar lämnat sina hemländer samt hur deras resa till Sverige sett ut. Jag tänkte att det kunde bli en intressant jämförelser med elevernas egna texter om Abdis resa.

Eleverna blev mycket engagerade i de livsöden som presenterades och de fick sedan fundera i mindre grupper kring följande frågor kopplade till avsnittet de sett:



Vi avslutade sedan med en klassgemensam diskussion och vi stannade kvar länge vid citatet från en av killarna i filmen när han om Sverige säger: "En ung man kan hinna med livet här". Eleverna hade många tolkningar och funderingar kring dessa tankeväckande ord men vi kom slutligen fram till att citatet visar de möjligheter vi har att leva ett tryggt och bra liv i Sverige, till skillnad från i Afghanistan där tiden nog kan gå åt att till att vara rädd och att enbart hålla sig vid liv. I Sverige kan man göra roliga saker och sådant man själv vill, man hinner med att leva.

Så mycket tankar och allt med utgångspunkt i en bok....

tisdag 17 oktober 2017

Konsten att djupdyka i en skönlitterär bok

Hur länge kan man egentligen läsa och arbeta med en och samma skönlitterära bok tillsammans med sina elever? Svaret på den frågan är: "länge, väldigt länge". Det bästa som finns är att läsa en bok högt och tillsammans, att "utnyttja" boken till det yttersta och väva in mängder av roliga och utvecklande aktiviteter. Syftet med att arbeta på det viset är inte bara att läsa och förstå boken utan att också ge chansen till reflektion, diskussion, interaktion, skrivande på olika vis samt att utveckla elevernas språk och ordförråd.
Johan Unenge besökte samtliga 8:or på Nyköpings högstadium i september

                              

                              Arbetet med "Mitt extra liv"av Johan Unenge

Sedan början på höstterminen har jag och mina fyra klasser i åk. 8 läst och arbetat med Johan Unenges bok "Mitt extra liv". Att det blev just den boken har att göra med novellprojektet Åttologi" som  skolans 16 klasser i åk. 8 arbetar med och som kommer att resultera i en samling av elevernas noveller fram i vår. Varje år i samband med projektet bjuds en författare in för att träffa eleverna och inspirera dem till skrivande. Detta år blev det Johan Unenge som bjöds in och efter att vi lärare hade tittat på några olika alternativ bland hans böcker enades vi om "Mitt extra liv". Det är en bok med ett engagerande och aktuellt innehåll som förmedlas omväxlande med text och med tecknad serie. Språket är ganska talspråkligt och innehåller en hel del svordomar. När eleverna frågade om just språket när författaren var på besök svarade han att: "Det är faktiskt så ni och många unga pratar".




                                 Mina första tankar - innan vi börjar läsa

Jag vill alltid att mina elever tänker efter och funderar kring en bok och dess innehåll innan vi börjar läsa. Den här gången lät jag mina elever utgå ifrån framsidan och titeln i sina första tankar om boken. När de ska tänka kring vad de tror att boken kommer att handla om och vad de får för uppfattning om vad titeln kan betyda är det viktigt att säga till dem "inget är rätt eller fel, här får du tro och gissa precis som du vill". 


Efter att de funderat och pratat med varandra kring titeln och vad som kan menas med  ett extra liv samt vilka personerna på framsidan är och vad de gör får de sedan skriva ner sina tankar i ett dokument som jag delat med dem i classroom. Tanken är att de sedan ska gå tillbaka dit för att se vad de tänkte innan och hur det faktiskt blev."Min första tankar-dokumentet" ser ut så här.


Ett axplock ur elevernas tankar:


1. Vad tror du menas med ett extra liv? Kan det betyda flera olika saker? Skriv och berätta.


"Jag tror att de menas att killen har ett tufft liv i skolan och har inte så många vänner och är ofta för sig själv och inte pratar med någon och hemma så har han ett liv fullt med kompisar fast på internet."

"Jag tror att det kan betyda olika saker, t ex att man har ett liv på nätet där man är som en annan person. Man kan även ha en fake identitet både på nätet och i verkligheten. Det kan var så att man har skilda föräldrar och bor på två helt olika platser och har det helt annorlunda på de olika platserna."

"Jag tror det menas med att utanför deras vanliga liv så har dem ett hemligt liv som typ Hannah Montana, t.e.x att på dagarna är hon en vanlig tjej som går i skolan men på kvällar/helger så är hon en superstjärna som sjunger för tusentals människor. Eller som spiderman som är en vanlig kille men när det händer något i staden så sätter han på sig dräkten och räddar folk men ingen vet vem han är under masken."

"Jag tror att det menas med att ifall man dör så kanske man får en ny chans."

    
2. Vilka är personerna på framsidan? Beskriv vad de gör och hur de ser ut - vilka är de tror du? Har de någon relation till varandra? Vilken i så fall?

"Jag tror att den övre personen är den nedre personens yngre bror och att han har gått igenom exakt samma sak som han lillebror och har det tufft i livet."

"Jag tycker att bilden är väldigt oklar och jag får inte riktigt upp någon bild framför mig hur gamla dem är, om det är en man eller kvinna eller vilka slags personer det är. Så jag får väl bara gissa. Det skulle kunna vara så att bilden högst upp är en bild på en kille i 12 års åldern som sitter och spelar tv spel och håller en tv-spelskontroll i händerna. Jag tycker att han liknar en kille med sitt korta hår och t-shirten och jeansen. Men det skulle lika gärna kunna vara en tjej. Men jag tror att personen på bilden iallafall borde vara mellan 10 - 15 år. På bilden längst ner är det en man tror jag, han ser ut att vara ganska gammal, det skulle kunna vara personen på bilden den övres pappa. Han skulle kunna vara mellan 35 - 45 tror jag. Han ligger på golvet, vägen eller vad det nu kan vara, på bilden. Han ser inte ut att må särskilt bra, kanske är han skadad. Kanske är han inte en så bra pappa till barnet på bilden?"


"Jag tror att personen högst upp är en kille på ungefär 10-12 år och att han har det lite lyxigt och att han är lite bortskämd.

Den andra personen längst ner tror jag är en kille på 30-35 år och så är han lite fattig och han har nog ingenstans och bo så han sover på gatan och försöker skaffa pengar på någe vis."

"Han där uppe är en kille som är 8 år och gillar att spelar tv spel och han där nere är en kille som har svimmat. Jag tror de är syskon som har skiljts från varandra när de var små."


                                       Under läsningens gång

Sedan läser jag boken högt för eleverna medan alla har en varsin bok framför sig och följer med i texten och tittar på bilderna. Elever som tycker att det är tufft att läsa på egen hand uppskattar den gemensamma högläsningen väldigt mycket eftersom de får lägga energi på att ta till sig innehållet istället för på själva läsningen. Under tiden jag läser stannar vi upp då och då för att tänka högt tillsammans, för att lyfta det som står i texten och det som händer. "Vad menar han med det här? Vad säger det här om huvudpersonen? Vad innebär det egentligen att personen gör så här eller säger så här? Vad tror du?".

Eftersom handlingen i boken med jämna mellanrum går över från vanlig text till seriebilder med prat-och tankebubblor läser vi det som sägs där och tittar på bilderna tillsammans. Just att boken är skriven på det viset inbjuder till extra många samtal och diskussioner kring vad eleverna tycker och tror att bilderna visar. Dessutom har en del av bokens karaktärer uttalat rasistiska åsikter och visar dem öppet vilket leder till starka reaktioner som behöver diskuteras.


Under läsningens gång fokuserar vi då och då lite extra på att läsa mellan raderna. Vi tittar på några klipp om att läsa mellan raderna - eller att göra inferenser som man också kan säga, bl a detta: 


                                   

Bilden ovan på huvudpersonen Mattias som lyssnar på sin pappas polisradio visar jag på tavlan och eleverna får fundera kring:

 "Vad menas med en misstänkt 10:a? Vilka är mobben? Varför kan det bli stökigt om de kommer?"

Eleverna vet precis vad det handlar om eftersom de läser mellan raderna och kopplar det som står i pratbubblan till sådant de redan vet och känner till om handling, personer samt ord och uttryck. De gör inferenser utan att de tänker på det.


                                                   Läslogg

Jag tycker mycket om att använda läsloggar i samband med texter och läsning. Hur detta arbete går till och syftet med loggar finns att läsa mer om i mitt tidigare inlägg Läsloggar som tankeredskap. Att förklara syftet med läsloggar för eleverna går ofta väldigt snabbt och det förstår redan efter något eller några tillfällen precis hur de ska gå tillväga. Detta är en del av den läsloggsinstruktion jag visar och går igenom med  dem:




Syfte
När man läser böcker och texter är det många frågor och tankar som dyker upp. För att samla alla sina tankar på ett ställe kan man skriva läslogg. Det ger dig också möjlighet att utveckla din förmåga att reflektera kring det du läser samt att relatera det till dig själv och till dina erfarenheter.

Citat och tanke
Läsloggsdokumentet finns i Classroom. Läsloggen består av två spalter; i den vänstra spalten skriver du citat från texten och i den högra spalten skriver du dina tankar och funderingar om citaten. Citaten kan t ex vara:

   Något du inte har förstått
  • Något du inte håller med om
  • Något du verkligen håller med om
  • Något som förvånar dig
  • Något som gör dig arg eller ledsen
  • Något som väcker tankar och minnen
  • Något som du tycker är särskilt fint och vackert formulerat
  • Något som du tycker är spännande
  • Något du är nyfiken på
  • Något som är roligt
  • Något som är sorgligt

Tänk på att ett citat är ett exakt återgivande av vad någon har sagt eller skrivit så du får inte ändra på något. Citaten kan vara delar av en mening, en hel mening eller också flera meningar som hänger ihop.

Ibland kan läraren istället ge dig en fråga kopplad till texten som du skriver in i citat-spalten. Svaret på frågan skriver du i tanke-spalten. Ibland kan läraren be dig skriva in några ord från texten i citatspalten som du sedan förklarar i vänsterspalten.

Arbetet med läsloggen fortgår under läsningens gång, oftast avslutar vi lektionen med en stunds läsloggsarbete för att eleverna ska få chansen att reflektera kring det vi läst.

Ibland får de välja citat fritt och ibland hjälper jag dem lite:



 Jag tittar på elevernas läsloggar  då och då för att läsa deras citat och tankar samt ge dem respons på det skrivit:




Vid några lektioner får eleverna samtala i smågrupper om utvalda citat och sina tankar om dem. En i taget presenterar sina citat och tankar och de andra lyssnar först och säger sedan vad de tänker om kompisens valda citat. Detta blir en enkel och naturlig form av textsamtal som lätt och smidigt kan genomföras och som uppskattas av eleverna.

Samtidigt som jag introducerar läsloggen visar jag dem också den Bedömningsmatris jag använder under arbetet med boken.


                   Fler aktiviteter som väcker tankar och reflektion

Kontinuerligt lyfter vi ord och begrepp samt tittar på karaktärerna "Vad har vi för uppfattning om personerna i boken just nu? Vad vet vi så här långt?" Vad kommer personen att göra här näst?" . 

Vid några tillfällen har jag gjort en Kahoot som tar upp ord eller sådant som handlar om bokens karaktärer, mest på skoj naturligtvis även om eleverna tar det på blodigt allvar. 






                                 Expert- och hemgrupper om karaktärerna

I "Mitt extra liv" spelar de olika karaktärerna en betydelsefull roll för bokens handling. Därför är det bra att vi något tillfälle stanna upp och låta eleverna fokusera lite extra på personerna. Detta har jag denna gång valt att göra genom ett arbeta i expert- och hemgrupper eftersom det ger möjlighet till interaktion och muntlig aktivitet eleverna emellan samtidigt som de får reflektera kring karaktärerna och deras egenskaper. Så här gick arbetet med hem- och expertgrupper till.

Först gick vi igenom de viktigaste karaktärerna när vi kommit ungefär halvvägs i boken.

Sedan presenterade jag hur vi skulle gå tillväga när de nu skulle bli experter på dessa karaktärer. Först förklarade jag expert- och hemgrupper; expertgruppen samlas och blir expert på sina tilldelade person. Sedan sitter man i hemgrupper där en representant från varje expertgrupp nu finns, dvs en person som kan allt om Alva, en person som är expert på  Ubbe, en som vet allt om pappan osv.



Efter det gick jag igenom upplägg och vad de hade till uppgift att ta reda på och skriva ner om sina personer. 



Expertgrupp samlar allt de vet om Albin i boken  i form av en tankekarta.


Aktiviteten skapade engagemang  hos eleverna och de tog sin expertuppgift på mycket stort allvar. Kompisarna i hemgrupperna lyssnade intresserat och efteråt var alla överens om att de nog nästan var experter på alla personer.

Jag stannar här, mitt i djupdykningen i  "Mitt extra liv", och återkommer snart med ännu ett blogginlägg om det spännande arbetet med boken. Då får ni bl a ta del av hur eleverna fick arbeta kring frågan "Vem är Abdi?" i form av en skrivuppgift samt hur vi använde oss av Venn-diagram vid en jämförande aktivitet.