måndag 20 november 2017

Den fortsatta skönlitterära djupdykningen

Lika mycket trattkantareller som funnits i skogen, lika mycket arbete har det varit på skolan under hösten. Att undervisa fyra helklasser i svenska samt en SVA-grupp kräver sin kvinna. Mentorsskapet, elevärenden, Läslyftet och annat smått och gott gör att tiden inte är svår att fylla. Precis som svampkorgen. Både en svampfylld frys och allt det jobb som läggs ner på läraruppdraget leder ändå fram till något gott. I slutändan.


                          Mitt extra liv - bokprojektet som aldrig vill ta slut

Som jag skrev i mitt förra inlägg kan ett arbete med en skönlitterär bok fortgå i det oändliga. Det finns en outsinlig mängd infall och perspektiv som kan arbetas med vid en rejäl djupdykning i en skönlitterär bok och det är upp till dig som lärare att avgöra vad du vill lägga fokus på utifrån det du anser att eleverna behöver just nu. 

Just nu handleder jag en grupp SV, SVA och ENG-lärare i Läslyftsmodulen Lässtrategier för skönlitteratur och där finns ännu mer att inspireras av kopplat till fiktiv läsning med elever. Fokus på språk, stilistik och karaktärisering kallas del 3 i modulen vilken vi är inne i just nu. Tanken är att vi innan Läslyftsgruppen ses igen nästa vecka ska ha genomfört en aktivitet där vi högläser en fiktiv text tillsammans med eleverna, stannar upp kring ord och begrepp för att fånga upp och se vilka kopplingar och tolkningar eleverna gör och varför. Vilka bilder de skapar sig av personer och miljö utifrån de ord och uttryck som används. Sedan ska eleverna sitta i mindre grupper för att diskutera karaktärisering och miljöbeskrivning - hur och med hjälp av vilka ord skapar författaren dessa? 


                                                        Venndiagram

Under läsningen av Mitt extra liv av Johan Unenge har vi som sagt arbetat med texten på mängder av olika vis. En uppgift som jag brukar göra när jag läser böcker eller ser på film med eleverna är att låta dem göra ett Venndiagram. Syftet med ett Venndiagram är att jämföra, att se skillnader och likheter och att utröna kontraster. Som ett led i att reflektera, tolka och fundera kring karaktärer i boken lät jag eleverna fylla i ett sådant. De fick välja två av bokens karaktärer att jämföra med varandra eller välja en karaktär ur boken och jämföra med sig själv. Där cirklarna möts i mitten skrev de likheterna mellan de utvalda personerna och i cirklarnas yttre delar skrev de sådant som de såg som typiskt för just den specifika karaktären, dvs egenskaper eller intressen som inte delas med den andra. Så här kunde det se ut när eleverna gjorde sina jämförelser:


Venndiagram 1: Elev jämför två av bokens karaktärer

Venndiagram 2: Elev jämför sig själv med bokens huvudperson


Venndiagram 3: Alla lyckas faktiskt alltid skriva något, vissa mer andra mindre


När de var färdiga med diagrammen fick de sitta tillsammans i  grupper om 4-5 elever för att visa och berätta vad de kommit fram till. Alla tog uppgiften på stort allvar och återigen imponerades jag av deras förmåga att intresserat lyssna på varandra. 

Venndiagram är en uppskattad aktivitet som går att använda inom samtliga ämnen i skolan: att jämföra två revolutioner på en historielektion, att jämföra två religioner på en lektion i religion, att se likheter och skillnader mellan två bollsporter på idrotten - Venndiagrammet kan passa in var som helst när man vill skapa reflektion och när något kan jämföras med något annat.


                           "Vem är Abdi?" - en individuell skrivuppgift
I slutet av september hade jag med samtliga klasser läst mer än halva boken och karaktären Abdi hade precis dykt upp. Han är en tonårskille som rymt från en flyktingförläggning i staden Hellevik, där handlingen utspelar sig, och en dag ringer han på huvudpersonen Mattias dörr:


Vad gör Mattias? Jo, första gången blir han så chockad att han smäller igen dörren i ansiktet på Abdi men andra gången flyktingkillen står utanför Mattias dörr släpper han in honom och låter honom bo nere i pingisrummet i källaren. Detta leder till stress och oro för Mattias, hans huvud är fullt av tankar om han gör rätt eller inte. Speciellt eftersom hans pappa är polis och ägnar en massa tid åt försöka hitta de förrymda flyktingarna. 

Eleverna fick fundera en stund på hur de skulle ha gjort om de varit i Mattias situation; stängt dörren, släppt in honom eller kanske något helt annat. Tankar kring detta skrevs dels i läsloggen men ledde också till livliga diskussioner i klasserna.

 I samband med att vi precis träffat Abdi var det dags för mig att vara ledig en dag för att åka till Bokmässan i Göteborg och ta emot Svenska Akademiens hedersamma och fina pris som årets svensklärare 2017. Detta var helt klart en "en gång i livet-upplevelse" och jag har fortfarande svårt att förstå att det verkligen hänt på riktigt. Något så stort och fint kommer jag nog aldrig mer att uppleva i mitt yrkesverksamma liv. 
Minna Wadmans foto.
Vackra blommor och fint diplom från Svenska Akademien på hedersplats hemma 
Eftersom jag skulle vara borta från skolan en dag behövde jag komma på en något så när självgående uppgift med naturlig anknytning till det vi höll på med. Eftersom vi hade ägnat mycket tid åt muntliga aktiviteter, förutom den läslogg som alla skrev, tänkte jag att skrivande av något slag skulle passa bra. Det var då skrivuppgiften "Vem är Abdi?" tog form. Det var lite av en chansning, jag visste inte alls hur det skulle gå, men med tanke på elevernas engagemang kring Abdi hoppades jag att det skulle gå vägen och att samtliga elever i alla fall skulle kunna skriva något.

Det speciella var att man i boken inte fick veta något alls om Abdi och hans historia, vad han hade varit med om eller ens varför han rymt från förläggningen, vilket väckte stor nyfikenhet. Vi funderade alla på vad han egentligen upplevt och det hela kändes så nära och aktuellt. Människor som flyr från andra länder och hamnar i Sverige  är en naturlig del av våra liv idag då vi möter dem på stan, i skolan och som klasskompisar. I en av mina klasser finns en pojke som varit drygt ett år i Sverige och som är en ensamkommande flykting. Jag funderade en del på hur han skulle hantera uppgiften men han valde att utgå ifrån sig själv och sin egen historia när han skrev om den fiktiva Abdi. En text som berörde lite extra så klart.

Eleverna tilldelades uppgiften i classroom tillsammans med instruktionen som finns länkad ovan och så gott som alla kom igång med skrivandet direkt. Oftast brukar jag "för-jobba" och "undertiden-jobba" med eleverna när de ska skriva men denna gång fanns inte den möjligheten i samma utsträckning. Trots det blev resultatet fantastiskt, vilka texter de skrev! Sällan ser man ett sådant skrivflyt och engagemang kring en skrivuppgift. Redan på tåget till Göteborg gick jag in i classroom eftersom jag var nyfiken på att se hur det gick för eleverna och i alla dokument jag kikade in i var eleverna i full gång och skapade så fina och känslosamma texter om Abdi och hans öde att jag blev alldeles tårögd. 

När jag veckan efter var på plats igen hade jag en genomgång med klasserna, speciellt med tanke på de elever som behövde lite mer stöttning för att komma igång med skrivandet. 




   



Som alltid behövde en del elever mer stöttning än andra och stöttningen kunde se ut på olika vis. De som inte är så språkligt säkra kanske behövde hjälp med hur olika meningar eller stycken kunde inledas eller formuleras, en del ville bara bolla idéer kring namn och platser medan andra behövde hjälp med att ta sig vidare: "Jag vet inte hur jag ska fortsätta, vad skulle kunna hända nu?". Som lärare i ett klassrum där elever ägnar sig åt skapande i textform gäller det att finnas till hands när de behöver men också att kunna avväga hur pass mycket stöttning en elev behöver för att det inte ska bli hämmande eller rent av leda till att det blir "lärarens text". 

En kommentar från en elev i en klass, efter en lektion där samtliga ägnat sig så koncentrerat åt skrivande att vi till och med höll på att missa lektionens sluttid, har stannat kvar: "Jag brukar tycka att det är svårt att skriva, jag brukar inte komma igång, men dina förslag på hur vi kunde börja och frågorna om Abdi hjälpte mig mycket, det har gått jättebra för mig att skriva idag!".

Innan de lämnade in texten efter ca 4 lektioners skrivande fick de i uppdrag att titta igenom sin text en sista gång: 


Sammanfattningsvis blev texten om Abdi en lyckad och omtyckt skrivuppgift som gav mig en tydlig bild av alla mina 8:ors skrivande. Alla elever fick kommentarer med framåtsyftande respons på sina texter och de fick också en ifylld bedömningsmatris.



Elevexempel, början på en text:



Ett annat exempel:



Ytterligare ett exempel på en början på en elevtext:


                                  Ensamkommande flyktingbarn - en serie från UR Skola


I samband med elevernas skrivande om den fiktiva karaktären Abdi väcktes många tankar och funderingar kring de många ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som finns i Sverige. Som sagt finns de nära, på skolan och som kompisar i klassen. Jag kände att just det här med att fly ifrån och lämna sitt land var något jag behövde lyfta i klasserna. Jag skrev på tavlan:

                            Vilka anledningar finns det till att en person lämnar sitt land?

Eleverna fick en varsin post-it-lapp att skriva ner alla skäl de kunde komma på. Det känns viktigt att alla får fundera och tänka efter med pennan i hand innan vi tar frågan gemensamt. Alla elever kom på minst två anledningar, de flesta många fler.

Två frivilliga i varje klass kom fram till tavlan och skrev upp alla de anledningar som klasskamraterna presenterade:

8b:s tankekarta, de andra klassernas så ungefär likadana ut
Efter den gemensamma genomgången introducerade jag UR Skolas serie Ensamkommande flyktingbarn och berättade att vi skulle se det andra avsnittet. Jag uppmanade eleverna att uppmärksamma anledningarna till att programmets ungdomar lämnat sina hemländer samt hur deras resa till Sverige sett ut. Jag tänkte att det kunde bli en intressant jämförelser med elevernas egna texter om Abdis resa.

Eleverna blev mycket engagerade i de livsöden som presenterades och de fick sedan fundera i mindre grupper kring följande frågor kopplade till avsnittet de sett:



Vi avslutade sedan med en klassgemensam diskussion och vi stannade kvar länge vid citatet från en av killarna i filmen när han om Sverige säger: "En ung man kan hinna med livet här". Eleverna hade många tolkningar och funderingar kring dessa tankeväckande ord men vi kom slutligen fram till att citatet visar de möjligheter vi har att leva ett tryggt och bra liv i Sverige, till skillnad från i Afghanistan där tiden nog kan gå åt att till att vara rädd och att enbart hålla sig vid liv. I Sverige kan man göra roliga saker och sådant man själv vill, man hinner med att leva.

Så mycket tankar och allt med utgångspunkt i en bok....

tisdag 17 oktober 2017

Konsten att djupdyka i en skönlitterär bok

Hur länge kan man egentligen läsa och arbeta med en och samma skönlitterära bok tillsammans med sina elever? Svaret på den frågan är: "länge, väldigt länge". Det bästa som finns är att läsa en bok högt och tillsammans, att "utnyttja" boken till det yttersta och väva in mängder av roliga och utvecklande aktiviteter. Syftet med att arbeta på det viset är inte bara att läsa och förstå boken utan att också ge chansen till reflektion, diskussion, interaktion, skrivande på olika vis samt att utveckla elevernas språk och ordförråd.
Johan Unenge besökte samtliga 8:or på Nyköpings högstadium i september

                              

                              Arbetet med "Mitt extra liv"av Johan Unenge

Sedan början på höstterminen har jag och mina fyra klasser i åk. 8 läst och arbetat med Johan Unenges bok "Mitt extra liv". Att det blev just den boken har att göra med novellprojektet Åttologi" som  skolans 16 klasser i åk. 8 arbetar med och som kommer att resultera i en samling av elevernas noveller fram i vår. Varje år i samband med projektet bjuds en författare in för att träffa eleverna och inspirera dem till skrivande. Detta år blev det Johan Unenge som bjöds in och efter att vi lärare hade tittat på några olika alternativ bland hans böcker enades vi om "Mitt extra liv". Det är en bok med ett engagerande och aktuellt innehåll som förmedlas omväxlande med text och med tecknad serie. Språket är ganska talspråkligt och innehåller en hel del svordomar. När eleverna frågade om just språket när författaren var på besök svarade han att: "Det är faktiskt så ni och många unga pratar".




                                 Mina första tankar - innan vi börjar läsa

Jag vill alltid att mina elever tänker efter och funderar kring en bok och dess innehåll innan vi börjar läsa. Den här gången lät jag mina elever utgå ifrån framsidan och titeln i sina första tankar om boken. När de ska tänka kring vad de tror att boken kommer att handla om och vad de får för uppfattning om vad titeln kan betyda är det viktigt att säga till dem "inget är rätt eller fel, här får du tro och gissa precis som du vill". 


Efter att de funderat och pratat med varandra kring titeln och vad som kan menas med  ett extra liv samt vilka personerna på framsidan är och vad de gör får de sedan skriva ner sina tankar i ett dokument som jag delat med dem i classroom. Tanken är att de sedan ska gå tillbaka dit för att se vad de tänkte innan och hur det faktiskt blev."Min första tankar-dokumentet" ser ut så här.


Ett axplock ur elevernas tankar:


1. Vad tror du menas med ett extra liv? Kan det betyda flera olika saker? Skriv och berätta.


"Jag tror att de menas att killen har ett tufft liv i skolan och har inte så många vänner och är ofta för sig själv och inte pratar med någon och hemma så har han ett liv fullt med kompisar fast på internet."

"Jag tror att det kan betyda olika saker, t ex att man har ett liv på nätet där man är som en annan person. Man kan även ha en fake identitet både på nätet och i verkligheten. Det kan var så att man har skilda föräldrar och bor på två helt olika platser och har det helt annorlunda på de olika platserna."

"Jag tror det menas med att utanför deras vanliga liv så har dem ett hemligt liv som typ Hannah Montana, t.e.x att på dagarna är hon en vanlig tjej som går i skolan men på kvällar/helger så är hon en superstjärna som sjunger för tusentals människor. Eller som spiderman som är en vanlig kille men när det händer något i staden så sätter han på sig dräkten och räddar folk men ingen vet vem han är under masken."

"Jag tror att det menas med att ifall man dör så kanske man får en ny chans."

    
2. Vilka är personerna på framsidan? Beskriv vad de gör och hur de ser ut - vilka är de tror du? Har de någon relation till varandra? Vilken i så fall?

"Jag tror att den övre personen är den nedre personens yngre bror och att han har gått igenom exakt samma sak som han lillebror och har det tufft i livet."

"Jag tycker att bilden är väldigt oklar och jag får inte riktigt upp någon bild framför mig hur gamla dem är, om det är en man eller kvinna eller vilka slags personer det är. Så jag får väl bara gissa. Det skulle kunna vara så att bilden högst upp är en bild på en kille i 12 års åldern som sitter och spelar tv spel och håller en tv-spelskontroll i händerna. Jag tycker att han liknar en kille med sitt korta hår och t-shirten och jeansen. Men det skulle lika gärna kunna vara en tjej. Men jag tror att personen på bilden iallafall borde vara mellan 10 - 15 år. På bilden längst ner är det en man tror jag, han ser ut att vara ganska gammal, det skulle kunna vara personen på bilden den övres pappa. Han skulle kunna vara mellan 35 - 45 tror jag. Han ligger på golvet, vägen eller vad det nu kan vara, på bilden. Han ser inte ut att må särskilt bra, kanske är han skadad. Kanske är han inte en så bra pappa till barnet på bilden?"


"Jag tror att personen högst upp är en kille på ungefär 10-12 år och att han har det lite lyxigt och att han är lite bortskämd.

Den andra personen längst ner tror jag är en kille på 30-35 år och så är han lite fattig och han har nog ingenstans och bo så han sover på gatan och försöker skaffa pengar på någe vis."

"Han där uppe är en kille som är 8 år och gillar att spelar tv spel och han där nere är en kille som har svimmat. Jag tror de är syskon som har skiljts från varandra när de var små."


                                       Under läsningens gång

Sedan läser jag boken högt för eleverna medan alla har en varsin bok framför sig och följer med i texten och tittar på bilderna. Elever som tycker att det är tufft att läsa på egen hand uppskattar den gemensamma högläsningen väldigt mycket eftersom de får lägga energi på att ta till sig innehållet istället för på själva läsningen. Under tiden jag läser stannar vi upp då och då för att tänka högt tillsammans, för att lyfta det som står i texten och det som händer. "Vad menar han med det här? Vad säger det här om huvudpersonen? Vad innebär det egentligen att personen gör så här eller säger så här? Vad tror du?".

Eftersom handlingen i boken med jämna mellanrum går över från vanlig text till seriebilder med prat-och tankebubblor läser vi det som sägs där och tittar på bilderna tillsammans. Just att boken är skriven på det viset inbjuder till extra många samtal och diskussioner kring vad eleverna tycker och tror att bilderna visar. Dessutom har en del av bokens karaktärer uttalat rasistiska åsikter och visar dem öppet vilket leder till starka reaktioner som behöver diskuteras.


Under läsningens gång fokuserar vi då och då lite extra på att läsa mellan raderna. Vi tittar på några klipp om att läsa mellan raderna - eller att göra inferenser som man också kan säga, bl a detta: 


                                   

Bilden ovan på huvudpersonen Mattias som lyssnar på sin pappas polisradio visar jag på tavlan och eleverna får fundera kring:

 "Vad menas med en misstänkt 10:a? Vilka är mobben? Varför kan det bli stökigt om de kommer?"

Eleverna vet precis vad det handlar om eftersom de läser mellan raderna och kopplar det som står i pratbubblan till sådant de redan vet och känner till om handling, personer samt ord och uttryck. De gör inferenser utan att de tänker på det.


                                                   Läslogg

Jag tycker mycket om att använda läsloggar i samband med texter och läsning. Hur detta arbete går till och syftet med loggar finns att läsa mer om i mitt tidigare inlägg Läsloggar som tankeredskap. Att förklara syftet med läsloggar för eleverna går ofta väldigt snabbt och det förstår redan efter något eller några tillfällen precis hur de ska gå tillväga. Detta är en del av den läsloggsinstruktion jag visar och går igenom med  dem:




Syfte
När man läser böcker och texter är det många frågor och tankar som dyker upp. För att samla alla sina tankar på ett ställe kan man skriva läslogg. Det ger dig också möjlighet att utveckla din förmåga att reflektera kring det du läser samt att relatera det till dig själv och till dina erfarenheter.

Citat och tanke
Läsloggsdokumentet finns i Classroom. Läsloggen består av två spalter; i den vänstra spalten skriver du citat från texten och i den högra spalten skriver du dina tankar och funderingar om citaten. Citaten kan t ex vara:

   Något du inte har förstått
  • Något du inte håller med om
  • Något du verkligen håller med om
  • Något som förvånar dig
  • Något som gör dig arg eller ledsen
  • Något som väcker tankar och minnen
  • Något som du tycker är särskilt fint och vackert formulerat
  • Något som du tycker är spännande
  • Något du är nyfiken på
  • Något som är roligt
  • Något som är sorgligt

Tänk på att ett citat är ett exakt återgivande av vad någon har sagt eller skrivit så du får inte ändra på något. Citaten kan vara delar av en mening, en hel mening eller också flera meningar som hänger ihop.

Ibland kan läraren istället ge dig en fråga kopplad till texten som du skriver in i citat-spalten. Svaret på frågan skriver du i tanke-spalten. Ibland kan läraren be dig skriva in några ord från texten i citatspalten som du sedan förklarar i vänsterspalten.

Arbetet med läsloggen fortgår under läsningens gång, oftast avslutar vi lektionen med en stunds läsloggsarbete för att eleverna ska få chansen att reflektera kring det vi läst.

Ibland får de välja citat fritt och ibland hjälper jag dem lite:



 Jag tittar på elevernas läsloggar  då och då för att läsa deras citat och tankar samt ge dem respons på det skrivit:




Vid några lektioner får eleverna samtala i smågrupper om utvalda citat och sina tankar om dem. En i taget presenterar sina citat och tankar och de andra lyssnar först och säger sedan vad de tänker om kompisens valda citat. Detta blir en enkel och naturlig form av textsamtal som lätt och smidigt kan genomföras och som uppskattas av eleverna.

Samtidigt som jag introducerar läsloggen visar jag dem också den Bedömningsmatris jag använder under arbetet med boken.


                   Fler aktiviteter som väcker tankar och reflektion

Kontinuerligt lyfter vi ord och begrepp samt tittar på karaktärerna "Vad har vi för uppfattning om personerna i boken just nu? Vad vet vi så här långt?" Vad kommer personen att göra här näst?" . 

Vid några tillfällen har jag gjort en Kahoot som tar upp ord eller sådant som handlar om bokens karaktärer, mest på skoj naturligtvis även om eleverna tar det på blodigt allvar. 






                                 Expert- och hemgrupper om karaktärerna

I "Mitt extra liv" spelar de olika karaktärerna en betydelsefull roll för bokens handling. Därför är det bra att vi något tillfälle stanna upp och låta eleverna fokusera lite extra på personerna. Detta har jag denna gång valt att göra genom ett arbeta i expert- och hemgrupper eftersom det ger möjlighet till interaktion och muntlig aktivitet eleverna emellan samtidigt som de får reflektera kring karaktärerna och deras egenskaper. Så här gick arbetet med hem- och expertgrupper till.

Först gick vi igenom de viktigaste karaktärerna när vi kommit ungefär halvvägs i boken.

Sedan presenterade jag hur vi skulle gå tillväga när de nu skulle bli experter på dessa karaktärer. Först förklarade jag expert- och hemgrupper; expertgruppen samlas och blir expert på sina tilldelade person. Sedan sitter man i hemgrupper där en representant från varje expertgrupp nu finns, dvs en person som kan allt om Alva, en person som är expert på  Ubbe, en som vet allt om pappan osv.



Efter det gick jag igenom upplägg och vad de hade till uppgift att ta reda på och skriva ner om sina personer. 



Expertgrupp samlar allt de vet om Albin i boken  i form av en tankekarta.


Aktiviteten skapade engagemang  hos eleverna och de tog sin expertuppgift på mycket stort allvar. Kompisarna i hemgrupperna lyssnade intresserat och efteråt var alla överens om att de nog nästan var experter på alla personer.

Jag stannar här, mitt i djupdykningen i  "Mitt extra liv", och återkommer snart med ännu ett blogginlägg om det spännande arbetet med boken. Då får ni bl a ta del av hur eleverna fick arbeta kring frågan "Vem är Abdi?" i form av en skrivuppgift samt hur vi använde oss av Venn-diagram vid en jämförande aktivitet. 

söndag 10 september 2017

Nytt läsår, nya elever och arbete med fokus på relationsskapande


Några veckor har nu gått av det nya läsåret vilket har inneburit stora förändringar för min del. Jag har lämnat mitt tidigare arbetslag och tagit plats i hos ett annat gäng en våning upp på skolan vilket gjort att jag även i år kommer att undervisa elever i årskurs 8. Fyra, för mig nya, klasser i svenska har jag förmånen att möta och arbeta tillsammans med. Samtidigt fortsätter jag arbetet med en SVA-grupp i årskurs 9 som jag kommer att jobba med på språkvalstid. Förändringen i min arbetssituation har resulterat i att jag under de senaste tre veckorna har lagt enorm energi på att lära känna och påbörja ett relationsskapande till ca 120 unga människor. Relationsbygge är, som de flesta vet, både roligt och krävande. För att lyckas som lärare krävs nämligen goda relationer till eleverna, de behöver känna att vi tycker om dem och bryr oss på riktigt.

                                            Lära känna utifrån bilder

När jag har mött mina nya klasser har jag börjat med en lära-känna-aktivitet som går till så här:

Eleverna får hjälpa till att placera stolarna i en ring i mitten av klassrummet. Sedan berättar jag att de ska få välja en bild som de på något vis kopplar till sig själva och sin egen sommar. Bilderna är framför allt sådana jag har tagit själv men även en del andra som jag har hittat på nätet. Jag instruerar dem om att de ska få presentera sin bild en i taget och att det är av stor vikt att alla får chansen att prata medan vi andra är tysta och lyssnar intresserat - en ganska krävande uppgift för många 14-åringar. 

Jag berättar för dem att jag vill att de ska:

-Börja med att säga sitt namn eftersom jag ännu inte lärt mig vad alla heter.

Beskriva bilden, berätta vad de ser på den samtidigt som de håller upp den för klassen.

- Förklara varför de valda just den, på vilket sätt de kopplar ihop den med dem själva.


Jag placerar ut bilderna på golvet i mitten av ringen och börjar med att själv välja en av bilderna och berätta om den på så vis som jag sedan vill att de ska göra. Det är viktigt att även jag är en del av denna aktivitet, dels för att jag ska få chansen att berätta något om mig och dels för att de ska få ett exempel på hur man kan göra när man pratar utifrån bilden. För mig är det av stor vikt att som lärare alltid ge exempel och "modeller" för eleverna att utgå ifrån, jag vill visa hur, inte bara berätta vad.

Några av de bilder vi använde
Jag kände mig nöjd med hur aktiviteten föll ut i samtliga klasser eftersom alla lyssnade på kompisarna och alla valde en bild och vågade prata om den inför oss andra. Jag blev faktiskt riktigt imponerad av att samtliga elever faktiskt klarade detta; att prata inför klasskompisar är något som ganska många tycker är obehaglig och några elever sa till mig innan att de nog inte skulle klara av uppgiften, men det gjorde de. Gissa om de kände sig nöjda efteråt!

                                                             Selfie

Varför låter man eleverna ta selfies inom svenskämnet? Ja, det kanske låter lite märkligt men det passar faktiskt hur bra som helst! Dels tycker eleverna att det är både kul och annorlunda, de får göra något som de vanligtvis inte förknippar med skolan och svenskämnet, och dels får jag som lärare ut massor av det. Flera flugor i en smäll helt enkelt. 


Syftet med selfie-uppgiften är, förutom att det ska vara kul för eleverna (vi måste komma ihåg att ha roligt  skolan!), att jag ska få en uppfattning om vilka de är och hur långt de har kommit i sin skrivutveckling. Genom uppgiften får jag med följande kunskapskrav (E-nivå):

Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning, samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. 

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleverna förstärka och levandegöra sina texters budskap.

  Innan de får veta vad jag vill att de ska göra börjar jag med att spela låten #Selfie med The Chainsmokers samtidigt som jag visar första sidan i min presentation (ovan). Trots att låten har några år på nacken känner eleverna igen den och börjar sjunga med. En positiv stämning och förväntan växer fram i klassrummet. 

Sedan pratar vi tillsammans om vad en selfie egentligen är och vad de själva har för relation till selfies och sociala medier. Vad är en selfie och när tar man den? Vilka sociala medier använder eleverna? Var är det vanligast att man lägger ut selfies? Vad är en wefie? Vad är en groupie (som Samir och Viktor sjunger om)?



Efter det visar jag en selfie på mig samt en text som jag har skrivit till bilden. Här, som alltid, är det viktigt att jag inte bara berättar vad jag vill att de ska göra utan att jag också visar exempel på, ger dem en modell, för hur de kan göra. I det här fallet blir jag ganska personlig eftersom jag visar ett foto som jag tagit på mig själv samtidigt som jag ger dem en text där jag berättar något som har med mig att göra. Här måste varje lärare själv avgöra hur långt man vill gå, vad som helt enkelt känns bekvämt för en själv att dela med sig av. Mina "morgonpromenader" känns helt okej för mig att bjuda på. 

När vi har läst min text går jag sedan igenom vad jag önskar att de ska göra:



Jag har i förväg delat en instruktion till selfie-uppgiften i Google Drive- format som var och en har fått i Classroom och jag ber dem att gör uppgiften i det delade dokumentet. Stunden som är kvar av denna lektion brukar oftast gå till att eleverna börjar fundera på vilka selfies de har eller skulle vilja ta och de får i uppdrag att till nästa svensklektion ta med sig två selfies, gärna redan överförda till dokumentet. Just den biten kan vara lite klurig, en del vet precis hur de ska få över bilder från mobilen till datorn medan andra behöver lite hjälp av mig eller av klasskompisar. Alla lyckas hur som helst till slut.


Nästkommande lektion startar jag med en introduktion där eleverna parvis får titta på en selfie på  en person de inte känner och som de får fundera kring och prata om utifrån följande frågor:


- När och var är bilden tagen?
-  Vem ser man på bilden?
- Vilken händelse/situation är den tagen i?
- Hur kände sig personen just då?



Efter den starten som ska fungera som inspiration får de börja skriva om sina bilder. Jag uppmanar dem att, precis som jag gjorde när jag skrev min text, utgå ifrån de frågor som finns med i instruktionen:       
  
- När och var är bilden tagen?
-  Vad ser man på bilden?
 - Vilken händelse/situation togs den i?
- Hur kände du dig just då?

- Varför valde du just den?


  Genom att svara på dessa frågor, fast i löpande text, får man med det som jag har tänkt och alla får på det viset ihop två texter med tydlig struktur och intressant innehåll. Om de inte hinner färdigt under lektionen får de skriva klart hemma till gången efter.

Att sedan som lärare ha den stora äran att få ta del av elevernas fantastiska fina, ibland riktigt fantasifullt tagna, selfies är en stor glädje och man blir varm om hjärtat. Alla  lyckas, utifrån sina förutsättningar, skapa en text som passar till bilden. Eftersom de ofta är tagna i situationer som säger något om dem och deras intressen och får jag på detta vis veta lite mer om dem, både som människor och elever. En fin början på ett nytt läsår.







onsdag 12 juli 2017

Sommartankar och godbitar som fylls på



Några veckor har nu gått sedan sommarlovet började och jag har både hunnit med att njuta av den härliga solen på Mallorca och haft glädjen att arbeta med elever på sommarskolan. Jag har vid flera tillfällen under de senaste åren arbetat på lovskolor och min upplevelse och känsla efter varje avslutad sådan är att det är något betydelsefullt och stort, både för eleverna och för oss som jobbar där. De egentligen lediga ungdomarna kommer faktiskt dit på sin lediga tid för att ta igen och inhämta kunskaper som de av olika skäl inte lyckats ta till sig i den ordinarie undervisningen och därigenom förändra och påverka sin framtid. För oss som arbetar på lovskolan innebär uppdraget fina och starka möten med elever som vi aldrig annars skulle ha mött samtidigt som känslan av att göra skillnad är otroligt stark och närvarande. Jag hade ett antal elever hos mig som precis gått ut 9:an och som skulle göra prövningar i svenska och svenska som andraspråk vid sommarskolans slut - ett sista försök att nå gymnasiebehörighet och därmed få chansen till att komma in genom reservantagningen - och flera av dem lyckades!  Jag konstaterade efter lovskolan att jag återigen fyllt på mitt lärarhjärta med ytterligare elever - där finns plats för alla elever jag någonsin mött och det har blivit en stor och härlig samling efter 20 år inom yrket.



Senaste veckan har jag tillbringat en hel del tid vid havet här i Nyköping i ett minst sagt växlande väder men efter regn (och blåst) kommer som bekant solsken. För mig hör det sommaren till att packa kylväskan med lunch och fika, stoppa ner badkläder och några böcker och åka till en strand eller klippa tillsammans med familj och vänner, antingen med bil eller båt. Min sommarläsning vill jag ska erbjuda mig både upplevelser och inspiration och gärna en hel del ny kunskap och därför består den alltid av både skönlitteratur och pedagogisk litteratur - helst har jag flera böcker på gång samtidigt.



En av de böcker jag läser just nu är Anne-Marie Körlings bok Läraren inom mig - pedagogiska berättelser där författaren skildrar sina tankar och funderingar kring de utmaningar läraryrket erbjuder. De sanningar från skolvärlden som hon gestaltar genom sina pedagogiska berättelser erbjuder hög igenkänningsfaktor för oss som arbetar som lärare samtidigt som hon öppnar upp och ger en del andra och annorlunda perspektiv och infallsvinklar på skola och läraruppdraget.

Hon berättar bl a om hur tabubelagt det är för oss lärare att misslyckas och hon poängterar behovet av att faktiskt våga lyfta och prata om våra misslyckanden eftersom de är "en del av vägen mot målet".  Hon bjuder också på egna erfarenheter av just sådana mindre lyckade situationer från sitt liv som lärare och genom att hon vågar visa dessa gör hon att vi kan lära oss av hennes misstag samtidigt som vi blir medvetna om våra egna och att vi i själva verket behöver dessa missöden för att utvecklas.

I avsnittet "variationer av relationer" berättar hon på ett tydligt och målande sätt om betydelsen av relationsskapande inom skolan och att det inte bara handlar om en relation utan en mängd relationer som behöver etableras och fungera. "Relationerna i skolan handlar om att lärare och elev har något gemensamt; själva lärandet och innehållet i det" berättar Körling. Några av flertalet relationer som hon menar är nödvändiga i skolan är:

- lärarens relation till sitt ämne
- lärarens relation till sitt yrke
- lärarens relation till sitt sätt att undervisa
- lärarens relationer till elevernas olika sätt att lära
- lärarens relationer till eleverna som människor och individer

Att relationer är a och o i skolan och livet är de flesta medvetna om, men genom det Körling skriver får i alla fall jag ett aningen nytt och spännande perspektiv på relationsbegreppet vilket kommer att påverka mig i mitt tänk framöver.

  Läraren inom mig - pedagogiska berättelser har, precis likt författaren som jag har haft förmånen att lyssna till vid en föreläsning, mycket att ge och är därför ett solklart boktips från mig.


                                            Heta stolen - en godbit från vårterminen
Heta stolen är antagligen något som de flesta som arbetar i skolan har stött på någon gång. För mig  har denna värderingsövning dykt upp då och då genom åren; i olika sammanhang och med skiftande fokus och frågeställningar.

Under vårterminen kände jag ett behov hos eleverna, både i svenska men framförallt i SVA, av att kunna ta ställning till saker och att muntligt kunna berätta varför de tänker och tycker just så. Det blir också en övning i att kunna lyssna på andra och att visa respekt för andras åsikter, För SVA-elever blir det också ett sätt att öva sig på att hitta rätt ord, uttryck och formuleringar för det man vill framföra samt en träning i att förstå vad andra säger. Många flugor i en smäll helt enkelt. Det är naturligtvis viktigt att eleverna känner sig trygga med varandra när man som lärare väljer att genomföra den här typen av aktivitet men att man också försöker avdramatisera det hela - det är inte farligt att prata inför kompisarna och man får säga vad man tycker -  och att ha arbetat fram ett klimat där det är högt i tak.


Av en slump hittade jag serien Om det var du på UR Skola som består av åtta kortfilmer som kan användas för att sätta igång diskussioner kring värdegrund och etiska dilemman och en av de filmer jag visade för eleverna var Gamer som handlar om Jonas 16 år vars föräldrar inte är helt nöjda med sonens stora intresse för TV-spel.



Efter ovanstående introduktion såg vi den korta filmen som engagerade eleverna ordentligt och vi pratade en stund om att spela TV-spel och samtliga hade någon form av koppling till spelandet; antingen att de själva brukade spela eller att de hade syskon som gjorde det. Vi gjorde också en enkel, gemensam beskrivning av filmens tre karaktärer; Jonas, mamma och pappa. "Vad får vi veta om dem? Hur är de som personer?" 

Sedan ställde vi stolarna i en ring med en extra tom stol och efter det läste jag upp följande påståenden, ett i taget:

  • Tjejer och killar ska hjälpa till lika mycket hemma

  • Ungdomar får inte ha några hemligheter för sina föräldrar

  • TV-spel är mest för killar

  • TV-spel är farligt för unga människor

  • Unga människor ska få spela TV-spel hur mycket de vill

  • Man lär sig mycket av TV-spel - de är utbildande

  • Pappor är bättre på att prata med sina söner än mammor

  • Det är farligare att spela TV-spel  än att se på TV

  • Om man spelar våldsspel så blir man våldsammare i verkligheten

  • Föräldrar borde vara intresserade av sina barns TV-spel

  • Att spela TV-spel är tråkigt och onödigt

  • Föräldrar borde spela TV-spel med sina barn

  • Om man spelar Fifa blir man bättre på fotboll i verkligheten

Innan jag börjar med de påståenden som egentligen rör ämnet vi ska prata om brukar jag ta några "test-frågor" i stil med: "Choklad är det godaste godiset" eller "Vinter är den bästa årstiden". Jag tycker också att det är bra  att även lägga in några andra frågeställningar under arbetets gång, påståenden som är intressanta men som inte riktigt hör ihop med temat.

Eleverna engagerade sig lätt och snabbt i frågeställningarna, de som höll med om det jag läste upp bytte stol de andra satt kvar. Vi varje påstående stannade jag upp och lät några elever berätta om hur de tänkte och varför de valt att byta stol (höll med om påståendet) eller varför de valt att sitta kvar (inte höll med). En del av eleverna tyckte att det till en början var lite svårt att motivera sin åsikt men vartefter kom  alla igång. Vissa ändrade uppfattning efter att de hört kompisens motivering till sitt ställningstagande, andra stod fast vid sina åsikter.

Eftersom eleverna uppskattade Heta stolen och även jag ansåg att övningen var klockren ur undervisningssynpunkt återkom övningen vid flertalet tillfällen under terminen. Således ett hett tips om man vill att eleverna ska utveckla förmågan att ta ställning, att kunna motivera sina åsikter, att kunna formulera sig på ett tydligt och övertygande sätt samt att kunna lyssna på och respektera andra. Dessutom hade vi kul tillsammans vilket är minst lika viktigt!

                                                      Lässtrateger - ytterligare en godbit


Att undervisa elever i hur de ska läsa på olika sätt i olika sammanhang är en stor och svår utmaning. Jag, som många andra lärare, ägnar mycket tid åt att visa, förklara och berätta om hur eleverna ska läsa på olika vis beroende på syfte och texttyp. Sökläsa, översiktsläsa och djupläsa är tre olika sätt att ta sig an texter på och för att lyckas med det är det av stor vikt att eleverna väljer strategier för att läsa på det sätt som situationen kräver. Att djupläsa hela matsedeln för att hitta dagens lunch eller att sökläsa en novell som sedan ska resoneras och diskuteras kring är exempel på mindre lyckade lässtrategier och som jag brukar lyfta som exempel för att eleverna ska förstå vad det handlar om.

Med utgångspunkt i tänket om lässtrategier satte jag ihop en aktivitet som jag valde att kalla Lässtrateger. Den gick till som så att jag skrev ner utdrag ur tio olika böcker av olika slag;  en kokbok, en faktabok om mystiska fenomen, en bok med roliga historier, en barnbok och några ungdomsromaner inom olika genrer. Ett exempel på utdrag:

"Alla visste att det låg en häxa begravd i utkanten av kyrkogården. Så länge han kunde minnas hade fru Owens förmanat Ingen att hålla sig borta från den delen av världen."

ur "Kyrkogårdsboken"

Efter att jag skrivit ner de korta utdragen som innehöll ord, namn eller annat "typiskt" för bokens innehåll eller texttyp klippte jag ut dem till remsor. 

Vid lektionens början berättade jag att eleverna i par eller i grupper om tre skulle få ett uppdrag. Uppdraget gick ut på att de skulle vara lässtrateger och att de på 15 minuter skulle kunna koppla ihop de tio textutdragen med de tio böckerna som jag placerat på ett bord längst fram i klassrummet. De fick ett papper med böckernas tio titlar med en liten rad efter varje där jag bad dem att skriva det nummer som fanns på respektive textutdrag som varje par/grupp fick. Överst på bladet stod instruktionen nedan som jag också gick igenom tillsammans med dem och förklarade vad det innebar att översiktsläsa (för att få en överblick eller uppfattning om en text) och sökläsa (när man letar efter ett visst ord eller stycke). Jag sa att de helt enkelt skulle försöka hitta betydelsebärande ord eller andra kännetecken som gjorde att utdragen kunde kopplas till böckerna.

Sätt rätt nummer vid rätt titel  

Läs på baksidan, läs titeln, titta framsidan och översiktsläs eller sökläs i boken för att avgöra vilket utdrag på lapparna som hör ihop med vilken boktitel.


Eleverna tog sig an uppgiften med både iver och entusiasm och med fokus likväl som gott samarbete lyckades alla genomföra uppdraget. Under arbetets gång fick jag påminna dem om och ge exempel på hur de skulle hitta de ledtrådar de behövde för att para ihop titel med text; några av eleverna försökte sig på att djupläsa böckerna från sida ett eller läste långa avsnitt men då påminde jag dem om att de behövde tänka strategiskt och läsa mer översiktligt eller sökande. "Titta på framsidan, vad ser du? Vad säger titeln om vad boken handlar om?  Finns det något namn eller annat ord du känner igen från baksidetexten som finns i utdraget? Visar sättet texten är skriven på vilken typ av text det verkar vara? Känner du igen det från något annat du har läst?" var exempel på frågor jag gav dem på vägen.


Efteråt gick vi tillsammans igenom vilket textutdrag som hörde ihop med vilken bok och alla var överens om att det varit en rolig och lärorik övning. En extra bonus var att ett par eleverna hade blivit så sugna på att läsa några av böckerna att de lånade hem dem över sommarlovet. Lycka för mig naturligtvis och avslutar med en favorit i repris:


Önskar er alla en fortsatt skön sommar!