Under de senaste veckorna har samtliga åtta klasser, samt en SVA-grupp, i årskurs 8 på Alpha ägnat sig åt att utveckla sina twistorier (noveller bestående av blott 140 tecken, se tidigare inlägg) till kortnoveller med 300-340 ord. Syftet med att skriva en twistoria var att med så få ord som möjligt skapa en text som fungerar som en novell. Nästa steg blev således att med utgångspunkt från densamma bygga ut dramaturgin samt innehållet till en mer ordrik och gestaltande novell, men att ändå fortfarande använda sig av ett begränsat "utrymme" för texten. Syftet med det var att fokusera på formuleringar, beskrivningar och att inte inte sväva ut för mycket i själva handlingen. Ordbegränsningen skulle helt enkelt fungera som en ram att hålla sig till samt att därigenom lättare kunna skapa och följa en tydlig dramaturgi. För att tydliggöra och exemplifiera för eleverna började vi med att återigen titta på min exempeltwistoria:
Efter att gemensamt ha läst igenom denna mikro-novell om en person som åker skridskor och hamnar i vattnet läste vi tillsammans den kortnovell som jag skrivit med utgångspunkt i ovanstående textrader:
Jag frågade om eleverna kände igen innehållet vilket alla gjorde och vi diskuterade vad det var jag egentligen hade gjort med min mikro-novell.
"Du har lagt till mer saker som händer."
"Vi får veta vad personen heter."
"Det finns en upptrappning."
"Det finns mer tankar och känslor."
Det kändes bra att eleverna uppmärksammade att det nu fanns en upptrappning, vilket twistorien så gott som saknade. Sedan kom helt naturligt frågan:
"Varför är det blått, grönt och rött i texten?"
Efter en del gissningar och förslag fanns det i samtliga klasser några elever som lyckades lista ut vad de olika färgerna innebar:
Rött - miljöbeskrivningar
Blått - tankar
Grönt - känslor
Jag återkopplade också till tidigare lektioner då vi fokuserat på gestaltningar - att t ex istället för att använda adjektiv beskriva människor och känslor med verb och andra ord. Bl a tog jag här upp ett exempel ur texten:
"Ville hann inte reagera innan han kände en isande kyla. Kroppen stelnade och han kunde inte röra en muskel, känslan av att dras nedåt gjorde honom fullständigt skräckslagen."
Jag frågade:
"Vad får vi veta här?"
"Att han hamnar i vattnet" svarade eleverna.
Jag undrade då om det stod uttalat i texten vilket alla var eniga om att det inte gjorde men att vi lätt kunde förstå det ändå. Jag förklarade då att jag hade valt att beskriva denna händelse genom att gestalta känslan av att hamna i vattnet i stället för att skriva: "Isen gick sönder och Ville hamnade i vattnet. Det var jättekallt."
Sedan tittade vi på och pratade om novellens upptrappning, vändpunkt och slutet. Det var också mycket spännande att ta del av elevernas olika tolkningar av vem det egentligen var som räddade Ville.
Sedan var det dags för eleverna att bygga ut en av sina twistorier till en kortnovell. Uppgiften fick de via Classroom och novellerna skrevs i ett Google Drive-dokument.
De fick som tips att klistra in sin twistoria i novelldokumentet för att se den och ha den framför sig och därmed lätt kunna utgå ifrån den vid skrivandet. De flesta elever tyckte att det var till stor hjälp att ha en genomtänkt twistoria som utgångspunkt där dramaturgin redan fanns och "bara" behövde byggas ut. De tyckte också att det var ett bra stöd att ha min kortnovell Isen som en exempeltext eftersom jag hade gjort detsamma som de nu skulle göra - bygga ut en twistoria till en kortnovell.
Det visade sig att eleverna tyckte det var en relativt svår utmaning att få till gestaltningar och de la också märke till att miljöbeskrivningarna blev relativt få - precis som de oftast är i noveller. Under skrivandets gång fick eleverna exempel på olika inledningsförslag på noveller samt respons kring upptrappning och avslut i sina texter, vi lärare fanns således med och stöttade under skrivandets gång men mer för vissa och mindre för andra. Efter ett par lektioners skrivande med en hel del bollande fram och tillbaka mellan både lärare och kompisar kring texterna var det dags för kamratrespons.
Innan eleverna fick ge sig i kast med varandras texter förberedde vi dem inför uppdraget. Förberedelserna inför kamratresponsen genomfördes på olika vis i olika klasser och här följer två exempel.
Förberedelse med sönderklippt novell
Eleverna delades in i grupper om 4 elever i varje. Samtliga grupper fick en kort, sönderklippt novell (de visste inte innan vilken texttyp de fått) som de gemensamt skulle lägga i rätt ordning. Efter en stund hade alla grupper enats och de fick i helklass turas om att läsa textremsorna i den ordning de hade lagt dem. När de sedan fick frågan om vilken texttyp det var svarade de genast att det var en novell. Sedan gick vi igenom responsmallen (se nedan) gemensamt och efter det fick de tillsammans i grupperna ge respons på den, förut sönderklippta, novell de hade framför sig. Efter en ganska lång stunds engagerat arbete var de färdiga i grupperna och vi gick gemensamt i klassen igenom vilken respons de givit texten. En nyttig övning som ledde till interaktion, samspel och kommunikation.
Förberedelse i par
I en annan elevgrupp läste vi först en elevskriven novell (från en utgiven antologi från skolans novelltema förra året) högt tillsammans. Efter det gick vi igenom de olika punkterna på responsarket och pratade om vad de innebar. Sedan blev de indelade i par och läste igenom novellen en gång till innan de parvis fick ge respons på texten.
Kamratresponsen
Vi lärare hade valt ut vilka som skulle ge respons på varandras texter och vi hade haft som utgångspunkt att de inte skulle ge respons på "bästa kompisens" text och att de två skulle ligga på ungefär samma nivå vad gäller skrivutveckling. De fick dela sin text med angiven kompis i Google Drive och där kunde även vi lärare följa responsarbetet eftersom vi hade tillgång till dokumenten. Följande responsmall hade de att utgå ifrån:
Ge och ta respons på novell 
Läs din kamrats novell som du fått delat med dig i Drive. Skriv kommentarer genom funktionen “Lägg till kommentarer” där du markerar de ord/meningar du vill kommentera samtidigt som du får upp kommentarsrutan till höger på sidan. Du kan också skriva respons direkt i dokumentet men i slutet efter kompisens text och då med en annan färg. Använd dig av följande frågor:
Struktur, innehåll, gestaltning:
1. Är det en bra titel? Hur väl passar titeln ihop med innehållet i novellen?
2. Titta på inledningen, innehåller den de bitar som den borde - presentation av personer och miljö? Är den skriven så att den lockar dig att läsa vidare? Om inte, vad kan göras annorlunda?
3. Vilket är problemet som ska lösas i novellen? Förstår man det genom någon form av upptrappning?
4. Blir problemet löst på ett rimligt sätt tycker du genom en tydlig vändpunkt ? Om inte, vad skulle kunna utvecklas?
5. Är det något i texten som är svårt att förstå? Lägg till kommentarer direkt i texten och förklara här vad det är du undrar över och vad som skulle kunna göra texten tydligare.
6. Finns tankar, känslor och miljöbeskrivningar i novellen? Kan fler ställen färgmarkeras?
7. Hittar du några gestaltningar i novellen? Markera och kommentera minst två ställen där det förekommer.
8. Kan du ge tips på några ställen i texten där man skulle kunna gestalta mera? Markera och kommentera, ge exempel.
9. Titta på avslutningen. Är det ett öppet slut? Innehåller slutet ett budskap? Finns det någon twist? Tycker du att novellen slutar på ett bra sätt eller skulle det kunna bearbetas något?
10. Skulle novellen bli ännu bättre om man la till eller tog bort något? Vad i så fall?
Språk och skrivregler:
11. Finns punkt, frågetecken eller utropstecken i slutet av alla meningar?
12. Används stor bokstav i början av varje mening?
13. Finns stor bokstav i början av alla namn?
14. Används kommatecken på lämpliga ställen?
15. Finns talstreck och radbyten när någon säger något i texten?
16. Är hela novellen skriven i samma tidsform (dåtid, nutid)?
17. Är novellen indelad i stycken då något nytt händer?
18. Kontrollera stavningen i texten.
19. Finns det många upprepningar?
20. Börjar meningarna på ett varierat sätt?
Eleverna tog responsarbetet på stort allvar och skrev många kloka och genomtänkta tips och idéer kring hur kompisens text kunde utvecklas. Vi poängterade för eleverna att responsen inte handlar om att klaga och hitta fel i det kompisen har skapat utan att syftet är att novellen ska kunna utvecklas. Responsarbetet tog ca två lektioner i varje klass och nästa steg var att eleverna fick läsa kompisens respons och göra ändringar i sin text ifall de tyckte att feedbacken de fått gjorde texten bättre.
Skrivet av elever vid utvärdering om att ge respons:
Jag tycke att det var roligt att ge respons för då fick man läsa deras novell och se hur dom tänkte och arbetade, Så de tycke jag var roligt att läsa och ge respons.
Det var kul att få läsa andras noveller och sedan ge respons. Men det var lite svårt att hitta vad man kan ge respons på.
Det gick ganska bra, det var kul
Skrivet av elever om att ta emot respons:
Att man fick läsa hur den hade sett min novell från sitt perspektiv, förbättra det.
Det jag tyckte jag hade nytta av vad man kunde göra den till en bättre nivå om man ville ändra den av kompisens respons. Jag kunde göra sin novell bättre och lättare att förstå och sånt.
Att kunna rätta till den så den blir lättare att läsa för andra och få den att bli ännu bättre än vad man själv kunde göra.
Jag gjorde även två Canva som kan användas vid kamratresponsen och även sättas upp i klassrummen.
Nu har eleverna precis kommit igång med nästa steg i terminens novellarbete - att skriva en novell med någon form av anknytning till Nyköping. Denna novell ingår i Skrivprojektet Åttologi som flera parter är iblandade i bl a Nyköpings stadsbibliotek och Nyköpings högstadium.
Kanske kan en bild som denna väcka inspiration till skrivande? Nyköpings Hus gömmer säkert på fler spännande historier än den om Nyköpings Gästabud.
