Persongestaltningar genom film och skrivande av Twistorier - noveller i "mikroformat"

"Sol ute sol, inne sol i hjärta, sol i sinne" och visst stämmer det? När solen tittar fram och tränger sig in i skolbyggnaden blir vi nog alla lite piggare och ljusare till sinnes.

Just sinnesstämningar har varit aktuellt den senaste veckan när vi med våra 8:or arbetat med persongestaltningar utifrån film. Innan vi tittade på filmer arbetade vi med gestaltningar av känslor där vi ville få fram att känslor kan visas på andra sätt än genom att skriva eller säga att någon är t ex glad eller nervös. Istället för att använda adjektiv kan vi välja att gestalta känslor genom att berätta vad personen gör; genom handlingar och verb. T ex kan glad visas så här:

 "Harry tittade på provresultatet och reste sig hastigt upp från stolen. Han hoppade upp och ner, lyfte armarna ovanför huvudet och ropade yes!". 

När vi har jobbat med känslor har eleverna också själva fått gestalta känslor för varandra genom att använda kroppsspråk, inte helt enkelt visade det sig. Detta har vi bl a gjort genom att elever får dra lappar ur en burk. På lapparna står en känsla eller en sinnesstämning som eleven ska gestalta för sina kompisar.

I tre klasser har vi på svensklektionerna tittat på film i syfte att se hur personer gestaltas. I två av klasserna såg vi Josefines himmel och i en #hashtag del 1.

I de klasserna där vi såg Josefines himmel fick eleverna i par studera en av följande karaktärer som de fick sig tilldelad:

- Josefine

- Josefines pappa

- Pappans flickvän

- Simon

I #hashtag blev det dessa fyra som eleverna i par fick studera:

- Freja

- Nabila

- Maryam

- Maryams pappa

Innan vi startade filmen pratade vi om vad vi faktiskt kan utläsa och förstå om en person utan att det egentligen sägs eller skrivs uttalat. Syftet med detta är att eleverna sedan ska kunna omvandla och använda sig av detta sätt att tänka när de skriver sina noveller. Att i stället för att beskriva en karaktär som  t ex  osäker och blyg kunna berätta det genom att gestalta personens kroppsspråk, handlingar, ordval  tonfall och sinnesstämning.  Att med ordens hjälp skapa bilder och uppfattningar hos läsaren.

Innan vi tittade på filmen gick vi tillsammans igenom detta blad för att eleverna skulle ha dessa saker i bakhuvudet när de studerade "sin" person under filmens gång.

Eleverna blev väldigt engagerade i uppgiften och i sin person och efter filmen satte de genast igång att diskutera frågeställningarna med sin "par-kompis". I paren skrev de ner stödord kring sin studerade karaktär. Efter ca 15 min fick de sedan bilda större grupper tillsammans med de andra par i klassen som haft samma person i fokus, för att diskutera och se om de hade fått samma uppfattning av henne eller honom. Avslutningsvis fick varje grupp berätta lite kort om sin karaktär för övriga klasskompisar medan de andra först lyssnade och sedan fick kommentera ifall de höll med eller om de hade uppfattat något på ett annorlunda vis.

Den här veckan har vi också ägnat oss åt det roliga, engagerande och utmanande skrivandet av twistorier, noveller i "mikroformat". Detta arbete har jag gjort både med helkasser i svenska och med  SVA-grupper. Efter att under några veckor på olika sätt ha arbetat för att få eleverna att se och upptäcka  novellkurvan/dramaturgikurvan (se förra inlägget) i filmer och texter var det nu dags för dem att börja skapa utifrån densamma. 

Jag började med att visa följande text:

Efter att jag läst den högt, med inlevelse, ställde jag frågan:

"Vad är det här för typ av text?"

Eleverna kom med olika gissningar och förslag, flera gissade på dikt och förklarade det med att den är skriven utan hela meningar, precis som dikter ofta är, och har fokus på "viktiga" och betydelsebärande ord. Någon tyckte att texten var "konstig" men ändå lätt att förstå, andra sa att texten var en sammanfattning, t ex på en berättelse.  Alla var överens om att att den var lätt att läsa och att den hade en tydlig handling. Med viss handledning från mig och hittade vi tillsammans novellkurvan i texten och kunde utläsa problemet, vändpunkten och avslutningen.

"Det vänder när den starka handen kommer, då förstår man att personen kommer att klara sig" sa en elev i en av klasserna.

Efter att vi pratat en stund om texten och dess uppbyggnad och handling berättade jag att den här typen av text kallas för twistoria och är en novell i mikroformat. Jag frågade om de kände till twitter och de flesta brukade vara inne där, även om inte så många brukade skriva inlägg, och sedan samtalade vi om skillnaden mellan twitter och facebook och instagram. Då konstaterades snabbt att man på twitter inte fick skriva så långa inlägg och eleverna kopplade då ihop "tweets" med den korta twistoria-texten. Jag förklarade hur tweet och historia tillsammans blev uttrycket twistoria och gick igenom vad en sådan text är:

Efter att vi gått igenom detta fick de sedan via Classroom även följande instruktion:

• Skriv först en twistoria som sammanfattar innehållet i en av de tre kortfilmer ni sett; Jägaren, Bevakad eller Josefines himmel. Markera twistorians text ->gå in på verktyg -> antal ord -> titta på tecken, där ska det stå 140. Skriv, fixa och gör om tills det blir just det antalet.
• Skriv sedan en till twistoria (140 tecken även här) , nu med eget innehåll. Om du hinner; skriv även en tredje.

Använd förslagen nedan om du vill/behöver:

• Vilse i en skog eller stad
• Försvunnen resväska
• Ett inbrott i ditt hem
• Kär i den nya killen/tjejen i skolan
• Vinsten i matchen
• Cykelolyckan
• Mardrömmen
• Övervinna en rädsla
• Mötet med en känd person
• Lottovinsten

Syftet med att eleverna skulle skriva twistorier är att de med en tydlig ram och få ord (bara 140 tecken!) ska försöka hitta en novellens dramaturgi. Att genom att enbart använda de absolut nödvändigaste orden få fram en handling med början, vändpunkt och avslut. Dessutom är det skönt för de elever som tycker det är tufft att skriva längre texter med utbyggda och utvecklade meningar att vid detta skrivande bara behöva fokusera på handlingen och hitta de viktigaste orden. Oftast är det de elever som i vanliga fall har lite bekymmer med skrivandet som tycker det är allra roligast och lättast att skriva twistorier. För de som har lätt för att skriva långa texter med många ord blir detta en lite större utmaning men även hos dem blev det en mycket uppskattad skrivuppgift. Att fixa och trixa med att få exakt 140 tecken var utmanande och roligt och lyckan fullständig när man fick rätt antal.

Några elevexempel:

Festmusik, mycket folk. Ett pistolhot, skott. Smärtan, mörker, rädslan. Räddar, sirener. Hjälp, stöd, överlevare. Familj, nu orädd och glad.

Pappa, Josefin  seglar.  Träffar Kerstin och Simon. Kärlek. Intresserade av varandra.  Osams. Josefin idé och Simon följer med seglar iväg.

Snören, reflexväst, mössa. Kyla, isvägen. Stormen, mörkret, vilse. Ensam, rädd, ljud. Gren i ögat, in i väggen. Lampa, ljuset, huset, hemma.

Cykel, hala vägar, möter moped, krash, fryser,  ont överallt, svimmar, vaknar, ambulansbil, sprutor, slangar, pappa kom, MCdonalds, bra igen.

Twistorierna kommer sedan finnas med i elevernas fortsatta skapande och kommer att få fungera som stomme i nästa uppgift som kommer att bli Kortnoveller. Spännande fortsättning följer!

Läsloggar som tankeredskap och boksamtal på Chambers vis

Ännu en vecka har gått sedan terminsstart och arbetet med eleverna är i full gång.  Vid mina morgonpromenader till jobbet ser jag hur det blir ljusare för varje dag och dessa stunder innan arbetsdagen tar fart ger mig chansen att reflektera och samla tankarna och inför en ny dag.

I mitt förra inlägg berättade jag om att skrivandet kommer att vara i fokus denna termin och vi har fortsatt arbetet med att koppla den berättande textens/filmernas dramaturgi, novellkurvan,  till kortfilmer från UR Skola Tre berättelser . Kring filmernas spännande innehåll har vi haft många intressanta och givande samtal i klasserna samt även låtit eleverna skriva reflektioner utifrån olika frågeställningar kring respektive films innehåll.

Under förra terminen då vi ägnade mycket tid åt textsamtal använde vi oss nästan genomgående av läsloggar som tanke- och reflektionsredskap. Läsloggar av olika slag är något jag upptäckte och började använda mig av för ganska många år sedan och de har kommit att bli en viktig utgångspunkt i min undervisning kring texter, böcker och läsning. Den stora fördelen med läslogg är att eleverna ganska snart får kläm på modellen; hur den fungerar och vad den leder till, och den ger dem både stöd och struktur när de ska reflektera kring det de läser. Om du är intresserad av att läsa mer om läsloggar finns det massor att ta del av i Läs - och skrivportalen modulen Samtal om text del 3.

Min favorit bland läsloggar är den som brukar kallas för CITAT och TANKE. Eleverna gör då en logg bestående av två spalter där de i den vänstra skriver citat ur texten och i den högra skriver tankar om citaten.  Oftast gör de loggen i ett Google Drive-dokument som de delar med mig. Då kan jag läsa och kommentera det de skriver.  När eleverna ska välja ut citat efter ett läst avsnitt eller kapitel ska de ta ut sådant som de t ex:

• Håller med om/inte håller med om
• Inte har förstått
• Blir förvånade över
• Blir upprörda över
• Får tankar och minnen av
• Tycker är särskilt fint och vackert formulerat
• Tycker är spännande
• Blir nyfikna på
• Tycker är roligt
• Tycker är sorgligt

När de ska skriva sina tankar om citaten brukar jag ge dem förslag på hur de kan inleda:

Jag förstår inte….

Jag lägger märke till….

Jag undrar….

Det påminner mig om....

Jag tror att....

Jag är förvånad över att…

Jag skulle vilja veta….

Jag inser att….

Om jag var….

Det viktiga här är att…

Jag är inte säker….

Citat och tanke-loggar fungerar lika bra vid skönlitterär läsning som vid läsning av faktatexter, som här från vårt historiska tema i början av förra terminen, "Ett bättre liv":

Jag fick under förra läsåret tipset om att i mina SVA-grupper läsa en bok som heter "Tjejen som ville hämnas" av Jörn Jensen. Boken handlar om starka, självständiga och hemlighetsfulla Tove som med alla medel försöker hämnas på de tre killar som överfallit henne. Bokens handling grep genast tag i eleverna, dels för att Tove hamnar i extremt spännande situationer och och dels för att det finns vissa inslag av kärlek mellan henne och bästa vännen Nick. Till elevernas stora glädje fanns det fler böcker om Tove och hennes upptåg och nu har vi kommit fram till den sista, Killen som hotade.

Under tiden som vi har vi har läst böckerna har vi arbetat med läsloggar vilka sedan har använts som underlag vid boksamtal, både i smågrupper och i helgrupp. Vi har också tränat på att göra sammanfattningar av lästa kapitel med hjälp av skrivmallar samt arbetat med ord- och begrepp på olika sätt.

 Det är imponerande att se hur mycket eleverna får fram med hjälp av loggarna samt hur goda samtal det blir med utgångspunkt i citaten och tankarna.

När vi avslutade den tredje boken, Drömmen som brast, valde jag att använda mig av Aidan Chambers modell för Boksamtal. Jag gav eleverna varsin "Fyrfältare" med följande rubriker som utgår ifrån Chambers grundfrågor som baseras på "Jag undrar-modellen":

Efter att jag förklarat och gett exempel hur de skulle gå tillväga satte de genast fart att enskilt skriva under vid respektive rubrik. Vi valde att dels fundera kring den tredje, just lästa, boken men också till de två föregående i serien.

Gillar - sådant de tycker om och uppskattar i boken/böckerna, allt från personer till språk, speciella händelser och miljöbeskrivningar.

Ogillar - sådant de inte tycker om med boken; dess innehåll, upplägg, personer osv.

Mönster - sådant som upprepas och kommer igen, kopplingar till tidigare böcker och återkommande, typiska drag.

Frågetecken - sådant de inte förstår eller undrar över, frågor som de vill ha svar på.

Eleverna tyckte att det var tydligt och roligt att skriva kring de olika rubrikerna, de menade att boken på det här viset blev ordentligt "genomdiskuterad" och utvärderad när vi med hjälp av allas ifyllda "rutor" diskuterade och pratade och sedan skrev ihop en gemensam fyrfältare.

Nästa vecka fortsätter arbetet med noveller och vi kommer då att sätta igång med att skapa #twistorier, mer om det i nästa inlägg! 

En ny termin har tagit sin början - med skrivandet i fokus

Efter nästan tre veckors jullov har vi då satt igång igen. I måndags startade skolans personal upp arbetet med en gemensam samling för alla följt av arbetslagsarbete på förmiddagen och sedan ämnesträffar under eftermiddagen. Igår var elevernas första dag, det känns alltid lika bra att möta dem igen efter lov och ledighet. Det är liksom i mötet med eleverna det händer;  inspirationen och arbetsglädjen infinner sig direkt!

Den här terminen kommer vi att arbeta med modulen"Skriva i alla ämnen 7-9"  i Läslyftet. Idag har jag ägnat tid åt att sätta mig in i modulen och vad den kommer att innebära och den känns helt rätt! Dels blir det en naturlig följd på höstens modul "Samtal om text"  att nu få fokusera på skrivandet av texter och dels eftersom alla vi som har 8:or på skolan under våren planerat in att ägna mycket tid åt skrivande i och med att våra elever ska arbeta med novellskrivande. Skrivandet ska till slut mynna ut i en antologi, "Åttologi", med en samling av deras alster. Under arbetets gång kommer vi även i svenska och svenska som andraspråk  kunna få in andra "skrivhandlingar" än just den berättande formen och med tanke på alla de olika texttyper som finns i skolan och livet kommer alla ämnen lätt kunna arbeta utifrån samt utvecklas genom modulen. Det är ju nämligen precis så som det står i inledningen till denna modul i Läs- och skrivportalen: 

 "Eftersom innehåll och struktur i texter skiljer sig åt från ämne till ämne behöver alla lärare utveckla kunskaper som rör det skrivande och de texter som förekommer i de egna ämnena. När eleverna ges möjlighet att skriva i alla ämnen får de därmed en chans att utveckla tankar i ämnet och visa sina ämneskunskaper genom sitt skrivande. Det främjar elevers lärande." 

För att friska upp minnet hos eleverna kring berättande texter och speciellt noveller, började vi med att prata om vad de kom ihåg av texttypens typiska drag och struktur. Vi tittade på novellkurvan som vi använt oss av vid flera tillfällen tidigare och vi knöt an till tidigare lästa och skrivna texter som passade in här. Jag improviserade också och berättade om en pojke som tappat bort sin väska på väg till skolan och lät handlingen tydligt följa kurvan.

Under jullovet hade jag av en slump hittat en mycket bra serie med filmer på UR Skola,  "Tre berättelser". Serien består av tre kortfilmer som är inspirerade av litterära klassiker med ett varsitt separat program om den litterära genre som filmen tillhör. Serien riktar sig i första hand till SVA-elever 7-9 men fungerar precis lika bra för elever som läser svenska. Till programserien finns både lärarhandledning och arbetsmaterial som kan användas om så önskar.

Jag valde att börja med kortfilmen "Jägaren" som handlar om Vanja som drömmer om att bli jägare. Tillsammans med ett killgäng beger hon sig ut på illegal älgjakt då en stor belöning har utlovats till den som skjuter älgen. Saker och ting går över styr och diverse hot dyker upp i skogen...Jägaren är inspirerad av klassikern "Skriet från vildmarken" av Jack London. 

I arbetsmaterialet finns till varje film en lista med förklaringar på ord- och uttryck, avsedd för elever som är relativt nybörjare i svenska, vilken vi gick igenom tillsammans eftersom detta var en grupp med SVA- elever.  När vi sedan såg filmen reagerade de på och kände igen orden vi pratat om innan.  

Innan vi började se filmen fick de också  i uppgift att under filmens gång tänka på dramaturgin - novellkurvan; hur inleds det hela, på vilket vis sker en upptrappning, var kommer vändpunkten osv. 

Eleverna blev mycket engagerade i filmens handling eftersom det finns en person som i deras ögon gör "fel" och de var väldigt upprörda över det. Vi pratade efteråt en del om vad som faktiskt hade hänt och varför vi trodde att det blev just så. Slutet är inte heller helt solklart utan skapade vissa frågetecken.Sedan ritade och skrev vi tillsammans "kurvan" på tavlan och noterade vad som var själva inledning, vad som bidrog till upptrappning, när det vände och varför och hur det avslutades.

Nästa lektion ska vi arbeta vidare med tolknings- och värderingsuppgifter kopplat till filmen samt fortsatta arbetet med berättande text och novell. Det ska bli spännande att se hur utfallet blir imorgon när jag kör ungefär samma upplägg i en helkass i svenska, där det naturligtvis även finns flerspråkiga elever.

I måndags vid vår gemensamma samling i aulan presenterade vår rektor en del ledord kopplat till vad som är viktigt framåt i vårt arbete och jag tänker helt enkelt sno några klockrena ord för att med hjälp dessa avsluta detta inlägg: "Tillsammans och gemensamt". Kort och gott.

Att läsa tillsammans - arbete före, under och efter läsning

Under mina år som lärare i både svenska och svenska som andraspråk har skönlitteraturen varit i fokus. Att gemensamt läsa en bok, med innehåll som intresserar eleverna och med en språklig nivå snäppet över elevernas, är ett oersättligt moment i undervisningen.

Läsningen ger naturliga situationer av ord- och begreppsinlärning, samtal, reflektioner och skrivande kring det som händer med kopplingar till eleverna och till deras egna erfarenheter. Det leder till omvärldskunskap och till ställningstaganden kring rätt och fel och diskussioner om hur de tror att det kommer att gå för bokens personer hur det hela kommer att sluta. Sedan kan tankarna också spinna vidare kring hur det kommer att gå för karaktärerna fortsättningsvis.

Böcker väcker nyfikenhet och ger ofta mersmak vilket syns tydligt i den språkvalsgrupp  med SVA-elever i åk. 8 som jag har arbetat med i tre terminer. Där har den gemensamma läsningen och upplevelsen av det lästa blivit en utgångspunkt och självklarhet och så fort en bok är utläst frågar de när och vilken bok vi ska läsa här näst. Ofta blir de så tagna av en bok vi läst att de hoppas på att det ska finnas en fortsättning, vilket det ibland gör, annars kommer de emellanåt med egna önskemål på en titel de hört talas om. Ofta väljer jag en bok och "säljer in den" för att väcka deras läsintresse.

Under slutet av vårterminen 2016, efter att läst flera spännande böcker med denna elevgrupp, fick jag napp på en bok som jag trodde skulle passa. Boken heter Flicka försvunnen och är skriven av Sara Lövestam. Boken handlar om den unga papperslösa flyktingen Kouplan som flytt från Iran. Han lägger ut en annons där han skriver att han är detektiv och efter tre veckor får han ett mail: "Min dotter är försvunnen. Hon är bara sex år, min lilla flicka. Vi gick på gatan tillsammans och plötsligt var hon borta." Kouplan är rädd för polisen och för att bli utvisad från Sverige. Han tar sig ändå an jobbet. "Hur kan en flicka bara försvinna? Och varför går inte mamman till polisen?". 

Jag bad skolbibliotekarien att köpa hem boken i en gruppuppsättning och redan innan den kommit började jag hinta eleverna om att vi hade något spännande på gång och att det snart var dags att sätta fart med en ny bok. Förväntan var stor när böckerna anlände och det var dags att starta upp läsningen. 

I slutet av maj fick jag frågan om jag kunde prata en stund  på en introduktionsträff kring Läslyftet i kommunen för övriga handledare och rektorer, om något arbete jag hade på gång, gärna kopplat till texter och läsningen. Då valde jag att presentera och berätta om det spännande och givande arbetet med Flicka försvunnen som då närmande sig sitt slut. Här är bilderna från presentationen jag utgick ifrån vid träffen och de visar en hel del kring de olika delar och moment jag fick in under arbetet med denna bok och som jag brukar använde mig av vid läsning. Naturligtvis fungerar flera av metoderna och modellerna lika väl vid läsning av andra texttyper än skönlitteratur.

Vilken bok jag väljer att läsa vid olika tillfällen beror  helt och hållet på elevgrupp, deras intressen, erfarenheter och språkliga  nivå.

"Mina första tankar" låter jag eleverna göra antingen skriftligt eller muntligt - eller både och. Eleverna tycker det är kul och spännande att fundera kring och gissa vad de tror om boken utifrån titel och framsida. Ibland tänker de lika ibland har de helt olika funderingar. Här är det viktigt att de är medvetna om att inget är fel - tanken är inte att de ska gissa "rätt" utan att de ska skapa sig sina egna bilder och förväntningar.

Det finns mycket som kan göras under läsningens gång. Det är fantastiskt roligt och givande att läsa tillsammans och höra vad eleverna undrar över och vilka reflektioner de gör. Vissa gånger stannar vi upp ofta och länge vid t e x ord och begrepp eller tänker högt, andra gånger läser vi längre stycken åt gången.

Att arbeta med "Fyrfältare" kring ord och begrepp i texten i expertgruppen och sedan få berätta om dem i hemgruppen leder till interaktion och samspel mellan eleverna och låter dem öva sig på att berätta, förklara och lyssna.

Inför varje lästillfälle gjorde vi ett persongalleri på tavlan. De första gångerna fick jag rita och skriva med hjälp av vad eleverna sa  men vartefter ville de turas om att komma fram till tavlan. Galleriet utökades kontinuerligt med information kring personerna som dök upp varefter samt med nya personer som vi fick bekanta oss med under läsningens gång.

Efter läsningen hade inte genomförts när jag presenterade arbetet men jag gjorde precis så: eleverna fick en varsin (eller dela på) en karaktär och sedan skriva ner frågor till de olika karaktärerna. Sedan fick de "leva sig in i" sin karaktär och svara så som de tror att den karaktären skulle ha gjort. Avslutningsvis fick var och en skriva "Vad händer sedan?" med utgångspunkt från de två huvudpersonerna.

C.S. Lewis ord stämmer så väl - genom det vi läser upplever vi så mycket och får möta och lära känna så många människor som vi aldrig skulle ha chansen att göra i det verkliga livet. Personerna jag och eleverna möter i de böcker vi läser finns alltid kvar och nu som då kan en elev koppla till eller komma att tänka på någon som vi mött i en bok. De blir på sätt och vis som vänner för livet.

Nyköping vågade och vann

...Jämlikhetspriset 2016. För att motverka segregationen mellan högstadieskolorna valde kommunen 2014 att föra samman fyra skolor till en. Ett modigt beslut som möttes av kritik och motstånd men som i mina och många andras ögon var det enda vi kunde göra. Den skola jag arbetade på innan sammanslagningen hade mer än 90% elever med annat modersmål än svenska. En skola med genuin sammanhållning och lärare som gav allt för att ge eleverna det språk och de kunskaper som de så väl behövde. Det vi inte kunde ge var en realistisk bild av hur det faktiskt såg ut i verkliga livet. Vi kunde inte ge naturliga möten över gränserna, språkligt och kulturellt, som leder till nyfikenhet och utveckling.

Nyköpings högstadium har kommit en god bit på väg för att ge alla samma chans. Oavsett bakgrund, språk eller andra skiftande förutsättningar.  Visst finns det fortfarande hinder som ska övervinnas och mål vi måste nå men vi vet vart vi ska, med engagemang och höga förväntningar på oss själva och på eleverna kommer vi att klara det.

Det finns en hel del att läsa om Nyköpings högstadium, här kommer två länkar till artiklar i Skolvärlden, en från i höstas och en från våren 2015. I båda artiklarna har jag haft förmånen att framföra mina åsikter och tankar om vår skola och vad den betyder.... och nej jag är ingen linslus i vanliga fall ;)

Skolvärlden om Jämlikhetspriset

Skolvärlden, Modigt beslut för likvärdighet

En liten tillbakablick - att byta frågor med varandra

Efter en fin julhelg med både jul- och födelsedagsfirande finns nu tid till reflektion och tillbakablickar på terminen som gått.

 Denna höst har bjudit på många spännande utmaningar, precis som alltid inom detta yrke, men för mig lite extra med tanke på arbetet med Läslyftet och allt det inneburit. Dels den nya, spännande erfarenheten att handleda kollegor och dels att få vara med om hur alla lärare på skolan påbörjar det medvetna arbetet med texter inom det vidgade textbegreppet med utgångspunkt i modulen Samtal om text .

 Inom de olika delarna i modulen finns en hel del som känns självklart för en lärare i svenska och SVA och som jag använt mig av under många år i min undervisning, t ex "läsloggar"(del 3) och "samtal före, under och efter läsning"(del 5). Det finns också en del för mig nya modeller och varianter som "eftertänksam dialog - sokratiska samtal"(del 6) vilken jag har använt mig av vid flera tillfällen under terminen och som jag tänker berätta mer om i ett annat inlägg.

Inför varje träff med kollegorna gör jag en presentation i Google Drive med struktur och upplägg för träffen. Sedan lägger jag varje presentation i de läslyftsmappar som jag skapat för respektive lag i Drive. Detta för att de ska kunna gå tillbaka och se vad vi gjorde när vi sågs och för att kunna se vilken "uppgift" de har till gången efter.

När vi ses för del B har vi läst artiklar och sett undervisnings- och samtalsfilmer som ska reflekteras och diskuteras. Då har jag försökt använda olika samtalsmodeller för att skapa variation och för att på olika sätt gynna lyssnande, intresse och diskussion bland kollegorna. En modell som har fungerat väl är denna som jag kallar "Fråge-byte". Den passar bra att göra efter att man läst en text, sett en film/ett program eller lyssnat till en föreläsning. Deltagarna får post-it-lappar där de skriver ner en fråga (eller ett påstående) kopplat till det de sett, hört eller läst. Sedan fortsätter man enligt instruktionen nedan.



Det blir naturligtvis variationer i hur länge varje par diskuterar de två frågor de har just då men om man tycker att några pratat väl länge och man själv är fri och står med en frågelapp i handen får man helt enkelt ställa sig bredvid "långpratarna" och pocka på uppmärksamhet.

Denna samtalsmodell blev väldigt populär i ett av mina arbetslag och där testade flera lärare även att göra denna variant med elever, t ex efter att de sett på nyheter tillsammans. Den stora vinsten och fördelen med att göra på detta vis är enligt lärarna att att alla faktiskt blir delaktiga, de lyssnar på varandra och alla pratar. Just detta är ofta något som vi ofta ser som att bekymmer, nämligen att få alla elever att våga säga något. I denna givna struktur och i ett sammanhang där man bara pratar med en kamrat åt gången skapas en trygghet som gör det lite lättare även för de mer tystlåtna eleverna att kunna delta.

En bild säger mer än tusen ord och många tankar väcks

Att låta elever fundera kring en bild, som t ex ett konstverk, är något som alltid fungerar. Tänka, relatera till sig själv och göra kopplingar till sådant man vet, har sett eller hört tidigare kan alla göra, utifrån sina förutsättningar. Bilder sätter igång tankar och väcker känslor hos den som iakttar och olika personer lägger märke till olika saker och detaljer. En bild ser olika ut för olika människor beroende på vem man är och vilka tolkningar man gör.

Hur man som lärare vill att eleverna ska förmedla sina iakttagelser och reflektioner kan se olika ut från gång till gång. Utifrån följande öppna frågor, där inget är rätt eller fel och de personliga åsikterna är de som är det viktiga,  kan man antingen ha ett samtal om bilden eller låta de skriva ner sina tankar eller både och:

Julaftonen, Carl Larsson, Gården.(webbshop.carllarsson.se)

 - Vilka är människorna och var är de någonstans? Varför har de samlats här? Vilken relation finns mellan de olika människorna? Vad gör de? Vad talar de om? Varför tror du så?

- Titta på personerna mer noggrant, titta på kläder, frisyrer, ålder, vad ser du? Vad får det dig att tänka på?

- Titta närmare på miljön, rummet, möbler och mat, beskriv vad du ser? Vilka detaljer finns? Vad betyder detaljerna för helhetsintrycket?

- Vilken tid (årtal och tid på året) skulle du gissa att det är? Vad får dig att tro det?

- Vilken stämning finns i bilden?

 - Välj en person i bilden som du fastnar för av någon anledning, Fundera och fantisera kring honom eller henne. Vem är personen och varför valde du just henne/honom?

Här kan man låta eleverna skriva en personbeskrivning av den valda personen eller skriva ett brev till eller från den utvalda. En annan rolig skrivövning kan också vara att skriva en dialog mellan personer i bilden och ännu roligare sen att få läsa upp dialogerna med kompisarna. Bilden kan också fungera som uppstart till diktskapande eller novellskrivande. Den typ av skrivande man som lärare väljer ska så klart vara bekant för eleverna sedan tidigare eller arbetas med och gås igenom gemensamt. Stöttning av skrivmallar, eller tidigare skapade exempeltexter, som visar t ex dialog eller novell, kanske kan användas. Hur mycket och vilken typ av stöttning som behövs avgör läraren och kan varierar från elev till till elev. Lämna inte eleverna ensamma i sitt lärande. 

Den här gången blev det ett konstverk men det kan precis lika gärna vara ett foto eller en teckning man använder, oftast fungerar ungefär samma frågeställningar och skrivuppgifter oavsett vilken typ av bild man väljer.

Så med hjälp av Carl Larsson och mitt förslag på hur en bild kan användas i undervisningen önskar jag er alla en riktigt GOD JUL!