Resonerande text - att diskutera med sig själv i skriven form

Vad är viktigt för framgångsrik undervisning och för att lyckas som lärare? En fråga som vi lärare bör ställa oss och reflektera kring med jämna mellanrum. Självklart finns det inget "rätt" eller lätt svar på den frågan och svaret kan naturligtvis ändra sig eller växla från situation till situation och från person till person.

För min del har jag utformat mitt svar utifrån mina elever som jag möter i skolan varje dag och vad de faktiskt ger uttryck för. Förutom att jag själv ser och lägger märke till vad som är just lyckad undervisning sätter de också ord på sina tankar och åsikter kring mig som lärare och det arbete jag planerar och utför tillsammans med dem. De skriver det i utvärderingar som jag brukar göra under eller efter arbeten och de säger det till mig. Det viktigt att ha den dialogen med eleverna: vad är bra och varför, vad kan ändras och göras bättre?

 Att jag delar med mig av det jag tagit till mig av i form av respons och feedback beror inte på att jag vill lyfta fram mig själv eller framhålla mig som någon expert. Kort och gott kan man säga att det jag skriver här är baserat på många års erfarenhet av möten med elever. Jag berättar om det här för att du som läser och är intresserad kan ta till dig av det om du själv vill och se det som tips. Lite så som hela idén med min blogg är. Jag tar också tacksamt emot idéer från er andra på hur jag kan skapa en framgångsrik undervisning - det är väl just det kollegialt utbyte handlar om, att ge och ta, att utvecklas tillsammans.

Lite korta reflektioner baserade på elevernas tankar och ord:

Engagemang - de tycker om att jag engagerar mig i mitt ämne, i arbetet i klassrummet och i dem som elever och individer.  "Det märks att du tycker att svenska är viktigt och roligt och då blir det mycket roligare på dina lektioner". De tycker om att jag är glad när jag möter dem, att jag är social och att jag bryr mig om dem. Och det är helt sant, det gör jag!

Planerad och strukturerad undervisning - de uppskattar att jag kommer förberedd och planerad till lektionerna, de märker att jag har lagt tid och energi på att förbereda det vi ska göra. "Du är sådär ambitiös, det är bra!". De skojar om att jag alltid gör presentationer inför samtliga arbetsområden och som jag utgår ifrån men de säger också att de tycker det är bra, det ger en tydlig struktur och de får oftast presentationerna delade med sig i classroom vilket ger dem tillgång till det vi har gjort och gör under lektionerna. Jag lägger överlag mycket tid på förberedelser vilket är viktigt för mig och för att det ska fungera på bästa sätt i klassrummet.

Variation - de gillar att jag varierar mina lektioner och att det därför aldrig blir enformigt. Jag växlar mellan digitala verktyg, enskilda uppgifter och gruppvisa, läsande, skrivande och muntligt, filmklipp och presentationer m.m. "Det är så kul att ha svenska för att du varierar arbetet och vi gör olika saker under lektionerna, det blir aldrig långtråkigt".

Gemensamt arbete och tydliga exempel - hur ska eleverna kunna göra uppgifter om ingen visar dem hur? Eleverna brukar säga att de tycker det är så bra att jag aldrig ger dem uppgifter utan att arbeta gemensamt innan; gå igenom, visa, förklara, skriva tillsammans, samtala om och ge färdiga exempel osv på hur de kan göra. De får något att utgå ifrån i sitt eget arbete. Vi arbetar ofta länge med samma moment men på olika sätt vilket de tycker är positivt "När vi ska börja jobba, te x skriva en text, är det inte så svårt eftersom vi har hållit på med det tillsammans."


Flera av de aspekter eleverna lyfter fram tror jag syns när jag berättar om min undervisning här i bloggen, t ex när jag här delar med mig av mitt arbetet med resonerande text.

                    Bakgrund och förarbete till den resonerande texten

                         Introduktion - vad ska texten handla om?

Efter många veckors arbete med det spännande bokprojektet "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa" som finns beskrivet i de två senaste inläggen; Bokprojektet "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" Bakgrund, planering & introduktion och Fortsättningen på bokprojektet "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" Arbetssätt & genomförande var det  nu dags att sätta igång med skrivande för mina fyra klasser i åk. 9. Eftersom NP  i svenska och svenska som andraspråk  närmar sig med stormsteg kändes det viktigt att förbereda eleverna inför skrivdelen genom att få "träna" på en mycket vanlig textform vid NP: den resonerande texten. Både novell och argumenterande text hade vi ägnat oss åt tidigare men detta med att skriva resonerande - diskutera med sig själv genom det skrivna ordet - hade vi inte gjort innan.

Det kändes betydelsefullt att eleverna skulle känna sig väl förberedda innan de fick ta sig an den aningen öppna och för dem "nya" texttypen. Dels ville jag att de hade ett intressant och relevant ämne att resonera kring och dels behövde de få möjlighet att bekanta sig med textformen. För att kunna skriva en personligt resonerande text måste de ha något att skriva om, något de har tankar kring, erfarenheter av och kan ge exempel på. Sådant de kan ta ställning till som påverkar och berör.

Jag kom därför fram till att det ämne eleverna skulle resonera om var just det vi redan ägnat oss åt under en tid genom de böcker de läst och arbetat med, nämligen temat Hur långt man kan/ska gå för en annan människa.

Jag strävar alltid efter att uppgifter vi arbetar med inte ska kännas lösryckta utan att de ingår i ett sammanhang, att saker och ting hänger ihop och att det ena leder till det andra.

Jag såg det som ett självklart val eftersom det var ett tema de redan var bekanta med och hade tankar och åsikter om. I böckerna de mött fanns sådant de också kunde använda sig av som exempel att utgå ifrån när de skulle skapa sin text.

 Förutom perspektiven de fem böckerna i projektet hade gett dem på temat ville jag att de skulle få ytterligare infallsvinklar på sådant vi människor gör för att hjälpa, ställa upp på och offra oss för andra. Efter en hel del funderande och spånande valde jag till slut att arbeta med följande: Livet efter dig av Jojo Moyes och ett filmklipp om brandmän.

Jag valde filmen/boken Livet efter dig eftersom det gav två annorlunda perspektiv på att gå långt för andra, dels eftersom karaktären Louisa "Lou" gör i stort sett allt för människor i sin omgivning och dessutom ägnar nästan all tid, kraft och energi åt att få den andra huvudkaraktären, William, att vilja fortsätta leva, trots att han redan bestämt sig för att få slut på sitt lidande. Temat syns också i  den enorma uppoffring det innebär för de som älskar William att se honom välja att ta emot dödshjälp och inte kunna göra annat än att acceptera det, för hans skull.

Filmklippet om brandmännen valde jag eftersom jag ville få in ytterligare ett perspektiv på temat, nämligen att människor genom sina yrken ibland behöver gå extremt långt för andra. I filmklippet går brandmännen t o m så långt att de riskerar sina egna liv. Vilka gränser finns för hur långt man ska gå inom sitt jobb och är det skillnad på att hjälpa närstående och främlingar? Frågor jag ville lyfta utifrån klippet.

               Livet efter dig - koppling till temat och muntligt resonerande

Innan jag presenterade Livet efter dig lite närmare gick jag lite kort igenom arbetsgång och syfte. Sedan berättade jag om boken och filmen Livet efter dig, bl a om  huvudkaraktärerna, Louisa och William, vilka de är och vilket liv de lever och vad som förde dem samman. Eleverna började genast fundera på hur handlingen var kopplad till vårt tema.

På grund av tidsbrist hann vi inte läsa hela boken utan vi läste vissa delar ur den och såg även delar ur filmen och handlingen grep verkligen tag i eleverna och engagerade dem. Många hade starka åsikter om det beslut Will fattade och det var därför inte svårt för dem att efteråt resonera i grupper. Efter att jag återigen pratat med dem om vad det innebär att resonera förklarade jag för dem att det är något vi kan gör muntligt så väl som skriftligt, att vi "tränar" genom att göra det muntligt i grupp nu för att sedan göra det skriftligt var och en för sig. Jag förklarade att syftet med att samtala om Livet efter dig var:

Att ni tillsammans med andra får sätta ord på tankar och funderingar utifrån det ni tagit del av samt att få öva på förmågan att resonera inför skrivandet av en resonerande text.

                                      Samtal om Livet efter dig

Här nedan presenteras den samtalsmodell och arbetsgång de skulle använda när de resonerade kring frågorna de fått i classroom. Eleverna fick i samma dokument tillgång till denna instruktion.  Frågor att resonera kring efter filmen "Livet efter dig". 

Syftet med frågorna var att de skulle resonera kring dem, därför var de formulerade exempelvis så här:

"Lou gör allt för att få Will att vilja fortsätta sitt liv och på sätt och vis misslyckas hon. Eller gör hon det? Hade hon kunnat göra något mer eller borde hon ha gett upp tidigare? För vems/vilkas skull tycker ni att Will ska fortsätta leva? Resonera!"

"Vad tycker ni talar för dödshjälp och vad talar emot? Utgå dels från Will´s situation och dels från andra exempel.  Resonera frågan enligt: Å ena sidan/å andra sidan. "

Efter detta engagerande moment var det dags gå över till nästa spår, nämligen yrken där utövarna förväntas att gå långt och offra sig för andra - men var går gränsen?

                Yrken där det ingår att gå långt för andra

Jag började med följande uppmaning till eleverna:

Fundera!

Kom fram till topp tre yrken där det ingår att man behöver gå långt för andra!

Sedan fick de gå in på menti.com för att använda fylla i ett word cloud i Mentimeter. Detta blev ordmolnet i en av klasserna:

Vi samtalade en stund i helklass om de olika yrken som de skrivit in i ordmolnet, om det var något som förvånade dem eller något de saknade.

Efter det tittade vi på ett filmklipp från Svenska hjältar-galan 2014 (TV4) där vi fick möta tre brandmän som fick utmärkelsen Årets livräddare då de satte sina egna liv på spel för att rädda en främling ur skogsbranden i Västmanland. Efter att vi tittat på klippet fick eleverna resonera kring dessa frågor:

Vi avslutade lektionen med en gemensam uppföljning kring frågorna och många exempel, tankar och funderingar kring yrken av olika slag. Skillnaden att gå långt för någon nära eller för en främling lyftes också och resonerades kring.

                       Vi tar oss an den resonerande textformen

Nu var det dags att närma sig texttypen! Vi började med att jag gick igenom följande beskrivning:

Hur skriver man en resonerande text?

I en resonerande text:

• beskriver du hur något är
• resonerar (diskuterar) du med dig själv
• jämför du olika saker med varandra och tar upp för- och nackdelar.
• har du med egna åsikter, tankar, värderingar och erfarenheter.
• styrker (bevisar) du att det du säger är rätt med exempel.

Inledning

I inledningen ska du alltid presentera det ämne eller de frågor som du ska diskutera i den kommande texten. (Här kan du ta hjälp uppgiftens formulering om det finns någon)

Du kan börja din text på olika sätt. Du kan t ex:

• börja med en kort bakgrund – historik
• ge exempel som visar det som din text ska handla om
• ställa en fråga till läsaren
• göra en kort sammanfattning av innehållet i texten
• börja med ett citat

Huvuddelen

I mittdelen ska du fördjupa ämnet/frågorna som du tog upp i inledningen.

Det kan du göra genom att:

• Fråga och svar - Resonera med dig själv, ställ frågor som du sedan besvarar, väg argument mot varandra och gör dem tydliga med hjälp av exempel. Skriv ner det du har upplevt och hur du har reagerat på det.
• För och nackdelar - Jämför olika saker med varandra och ta upp vilka för och nackdelar som finns.
• Orsak och verkan – Beskriv vad någon/du gör och vad som blir resultatet av detta

Gör texten levande – måla upp bilder, gärna oväntade och humoristiska. Visa med exempel som läsaren känner igen.

Var personlig (tala om vad DU tycker) i dina upplevelser, exempel och kommentarer.

Avslutning

Du kan avsluta din text på olika sätt. Du kan t ex:

• knyta samman texten genom att upprepa det viktigaste
• upprepa din huvudtanke och tala om vad du har kommit fram till i ditt resonemang (det behöver inte var en åsikt utan du kan fortfarande tycka olika)
• lämna över till läsaren, vanligtvis med hjälp av en fråga eller uppmaning, så han eller hon själv kan bilda sig en egen uppfattning                                            
• återknyta till inledningen och något du skrev där

När vi hade läst och gått igenom den beskrivningen fokuserade vi lite extra på hur man skapar en passande inledning till en resonerande text. Jag visade sedan enbart beskrivningen ovan av hur en inledning kan skrivas och jag gav spontana förslag och exempel vid de olika punkterna. Sedan läste vi följande tre inledningsexempel och eleverna fick fundera på hur de var skrivna, dvs om skribenten ställer frågor till läsaren, ger en kort bakgrund eller något annat av förslagen på hur man kan gå tillväga.

I nästa steg valde jag att återigen använda mig av det fantastiska verktyget Mentimeter, den  här gången med den form som kallas för open ended. Eleverna fick nu, helt anonymt, skriva förslag på inledningar till några korta ämnesbeskrivningar till resonerande texter. När de skrivit in den aktuella koden på menti.com ser de ämnesbeskrivningen och en ruta att skriva i där ett begränsat antal ord är tillåtna. Jag väljer att inte visa vad de har skrivit förrän alla är klara (hide results) eftersom jag inte vill att de ska påverkas av varandra. Jag blev djupt imponerad av elevernas förmåga att på kort tid och med en enkel instruktion skapa helt fantastiska inledningar, här finns ett exempel:

Efter lektionen då inledningar varit i fokus ägnade vi några lektioner åt att läsa och analysera elevskrivna resonerande texter. Till varje text fanns den ämnesbeskrivning/instruktion som eleverna fått vid skrivandet. Steg ett var att klasserna delades in i grupper där varje grupp med ca fem elever fick en och samma text att fördjupa sig i. Samtliga gruppmedlemmar fick skriva i ett varsitt Google formulär de fått via classroom med utgångspunkt i det gruppen kom fram till. Frågorna de fick i formuläret och som den gruppvisa analysen utgick ifrån var följande:

Eleverna tyckte det var kul och intressant att läsa hur andra hade skrivit texter av det här slaget och som vanligt tog de uppdraget på stort allvar. Samma seriösa inställning och engagemang visade de även lektionen efter då de fick mötas i tvärgrupper/expertgrupper och ta del av samtliga exempeltexter:

Återigen, hur ska elever kunna klara av uppgifter om de inte får se exempel på hur de kan göra? De måste få något att utgå ifrån och inspireras av, därför behöver de se hur andra skrivit liknande texter. 

                           Elevernas skrivuppgift presenteras

Nu var det elevernas tur att ta sig an sin skrivuppgift! Jag hade formulerat instruktionen så lik en NP-instruktion som möjligt för att de skulle få öva sig på att tolka en sådan inför det riktiga Nationella provet. Jag förklarade att det var mycket viktigt att de verkligen förstod uppgiften och att de också skulle se instruktionen som ett stöd vid skrivandet.

Skriv en resonerande text: Hur långt kan/ska man gå för en annan människa? Du har nu under en tid fått fundera och resonera kring frågeställningen “Hur långt man kan/ska gå för en annan  människa?”. Ungdomstidningen DU efterfrågar texter där ungdomar resonerar kring frågeställningen “Hur långt…”. Syftet är att du utifrån en infallsvinkel som du själv väljer ska visa både för- och nackdelar med att gå långt för andras skull, vare sig det handlar om att hjälpa människor i ens närhet på olika sätt, offra sig för andra genom sitt yrke eller att ge dödshjälp. Du ska genom din text ge läsaren olika perspektiv på frågeställningen. Skriv ditt bidrag till ungdomstidningen DU. Resonera om varför människor går långt för andras skull. Lyft fram både för- och nackdelar med att göra det. Ta gärna upp vad de olika valen en person gör kan leda till, både kopplat till individer och mer allmänt/generellt. Ge exempel från sådant du läst, hört, sett eller upplevt. Ange minst en källa. Rubrik: Valfri

Förutom denna beskrivning av skrivuppgiften fick de även följande korta instruktion samt en bedömningsmatris. Även den har jag försökt att formulera så som de är i NP.

• Börja med att göra en planering, förslagsvis en tankekarta eller en punktlista.
• Skriv sedan  i classroom, 1-2 sidor strl 11 i arial.
• Tidsåtgång: v. 6 - 7, inlämning onsdag 27/2 efter sportlovet
• Bedömning: se matris

Eleverna fick en hel del hjälp och stöttning, dels i uppstarten av skrivandet och dels under skrivandets gång. Jag gav dem också en hel uppsättning länkar som de kunde ha användning av (se presentationen nedan) och en MindMup, dvs en tankekarta över olika infallsvinklar och perspektiv texten kan innehålla. Flera elever valde också att göra egna MindMups eller tankekartor inför skrivandet. Jag gav dem också exempel på hur inledningar för just detta ämne kan formuleras (se presentationen nedan).

 Vid lektioner under själva skrivandet stannade vi upp för att gemensamt titta på hur man kan bygga upp resonemang i själva textdelen samt att vi tittade  på hur en avslutning kan se ut.

Vid båda tillfällena fick de fundera över hur dessa delar byggts upp,  t ex om resonemangen skapats genom frågor som besvaras i texten eller genom att väga för och nackdelar mot varandra eller om avslutet är en sammanfattning av det viktigaste eller kanske en fråga eller uppmaning till läsaren. Allt det de kunde ha hjälp av under tiden de skrev hade de tillgång till i presentationen Skriv en resonerande text: Hur långt kan/ska man gå för en annan människa? 

Flera elever har behövt en hel del stöttning och enskild hjälp med att komma på/välja vad han eller hon ska skriva om och hur strukturen ska se ut. Många har valt att skriva om att hjälpa människor som står en nära, både med små och stora saker, och sedan jämfört det med att offra sig för människor man inte känner, t ex inom ett yrke. Vissa har valt att skriva om enbart dödshjälp med inspiration från Livet efter dig medan andra skrivit om vad kärleken kan få oss människor att göra,  några har valt att fokusera på psykisk ohälsa och kopplar det då till boken Bryta om av Åsa Anderberg Strollo, en av böckerna i bokprojektet. Många elever har också valt att snudda lite vid allt av detta och lite till. Jag har sagt till dem att det viktigaste är att de väljer något som de kan relatera till eller blir engagerade i, som de lätt kan formulera exempel på och har åsikter om.

 Vi har också gått igenom hur de ska göra källhänvisningar eftersom de ska använda sig av och ange minst en källa i sin text. Att låta detta med källa ingå i uppgiften valde jag eftersom det ofta efterfrågas i någon av skrivuppgifterna på NP och det brukar också ha en avgörande betydelse för bedömningen om eleven lyckats väl med källhänvisningen eller inte.

Att skriva resonerande text tycker ganska många elever är aningen svårt. De beror framför allt på att det egentligen är en ganska fri textform och det är mycket upp till skribenten hur texten ska bli eftersom den är så personlig. Många saknar den tydliga struktur som fanns när vi skrev argumenterande texter och som var lätt att följa och som även gjorde det lätt för mig när jag skulle ge dem stödstrukturer och skrivmallar. Här blir det mer upp till dem. Ca 100 personliga, resonerande texter skrivna av reflekterande, tänkande niondeklassare kommer finnas inlämnade i classroom om en vecka, jag ser fram emot många timmars givande läsning.

Dystopier - en "katastrofal" genre

Under läsåret 2017/18 har jag varit handledare i Läslyftet för en fantastisk grupp engagerade kollegor som samtliga undervisade i svenska, SVA eller engelska samt en mycket kunnig och inspirerande skolbibliotekarie. Den modul som vi arbetade med på halvfart under året var Lässtrategier för skönlitteratur åk. 4-9  vilken erbjöd mängder av intressanta men också utmanande idéer och synsätt kopplade till skönlitteratur i undervisningen. 

Full aktivitet som alltid när vi ses i vår läslyftsgrupp

Alla 8 delar i modulen väckte engagemang hos oss men den som kom att påverka min undervisning allra mest under vårterminen var del 5 med artikeln och undervisningsfilmen Budskap och tolkning - dystopier som presenteras så här:

Del 5 behandlar undervisning om hur elever kan utveckla sin förmåga att tolka texters budskap och tematik. Med utgångspunkt i dystopiska texter problematiserar artikeln hur en litterär text kan ha många budskap och teman. Artikeln presenterar också arbetssätt för att utveckla elevernas förmåga att tolka och läsa kritiskt.  

Jag nappade genast  på idén att arbeta med dystopier, dels eftersom det är en mycket populär och omtyckt genre bland unga idag och dels pga den uppsjö av spännande böcker som fanns tillgängliga i vårt skolbibliotek. Naturligtvis, som alltid, med förhoppningen att väcka läslust och lässug hos mina elever.

Från början hade jag tänkt att dystopiarbetet skulle ta ca två lektioner i anspråk men det hela kom att resultera många veckor av varierat, roligt och givande arbete i mina fyra klasser i åk. 8.

                                                            Arbetsgång

                                Första tillfället - vi bekantar oss med dystopier

Jag började med att presentera arbetet enligt ovan och gick sedan vidare med frågan:

"Vad vet vi om dystopier?"

Några få elever i varje klass hade hört talas om dystopier tidigare och kunde namnge några böcker och filmer eller serier som tillhör genren. När de övriga hörde kompisarnas förslag kom även fler på exempel på titlar som nog kunde tillhöra dystopier, flera TV-spel nämndes också. Vi gjorde en kort, gemensam beskrivning av vad som är typiskt för dessa böcker filmer/serier och jag visade denna enkla förklaring av begreppet:

Dystopi = en handling som utspelar sig i en framtid, nära eller fjärran, och som skildrar ett samhälle antingen under eller oftast efter en katastrof.

Sedan tittade vi tillsammans på Om dystopier, ett avsnitt som ingår i UR Skolas serie Tre berättelser. Efter det fick eleverna skriva Exit-tickets för att få chansen att samla sina tankar:

Avslutningsvis fick eleverna lyfta sådant de skrivit på sina lappar medan jag gjorde en tankekarta på tavlan utifrån det de sa. En lyckad första lektion i alla fyra klasser med engagerade och vetgiriga elever.

                                   Andra tillfället - vi tar oss an en dystopisk text

Vi inledde andra tillfället med att eleverna fick friska upp minnet från förra lektionen. Vi gjorde ett Word cloud i Mentimeter där de fick skriva tre saker de kom ihåg eller kom att tänka på om dystopier:

"Ordmoln" om dystopier från en av klasserna

Jag hade med hjälp av vår skolbibliotekarie valt ut ett antal böcker som alla är dystopier och en av dessa, Två städer av Eva Susso, hade jag valt att använda mig av när det nu var dags för eleverna att tillsammans med mig möta en dystopisk text. Syftet med detta möte var dels att upptäcka dystopiska kännetecken samt att koppla texten till tidigare erfarenheter och dels att upptäcka att texter kan ha ett eller flera budskap.

                                                

Som aktivitet före läsning valde jag att låta eleverna fundera kring begreppet diktatur enligt EPA-modellen. Diktatur förekommer i boken Två städer och jag tyckte därför att det var en bra "igångsättare" inför läsningen.

Efter att vi gemensamt diskuterat vad en diktatur är, var detta förekommer i världen samt pratat om motsatsen, demokrati, gick vi vidare för att börja bekanta oss närmare med boken. Jag hade kopierat upp det första avsnittet i boken samt fram- och baksida och delade nu ut dessa häften till eleverna. Deras uppgift blev nu att fundera på följande:

Eleverna arbetade två och två med att hitta dystopiska kännetecken enbart utifrån bokens framsida och baksida och de lyckades komma fram till ett flertal redan här.

Sedan gick vi igenom vad ett budskap är:

Det författaren vill förmedla (vill säga) och/eller det läsaren tolkar som budskap. Det kan finnas många budskap i en text!

Att förklara vad som menas med ett budskap är inte helt enkelt men tillsammans lyckades vi ändå komma fram till en förklaring, med hjälp av olika exempel från tidigare lästa böcker och sedda filmer, som alla kunde ta till sig. Jag förklarade också att det är viktigt att kunna underbygga och motivera de budskap man tycker sig finna; att kunna förklara varför just t ex "ensam är inte stark, vi behöver andra" är ett budskap i en bok eller film.

Efter det bad jag eleverna att ha följande i bakhuvudet under läsningens gång för att sedan kunna prata om det efteråt:

Nu var det dags att börja läsa textutdraget. Jag läste högt och stannade upp då och då vid sådant som var viktigt för texten, lyfte en del ord och begrepp, tänkte högt samt ställde frågor som t ex:

"Huvudpersonen har fotbollsskor på sig trots att det verkar ha hänt en allvarlig katastrof, varför har han det?" eller "Hundvalpen ryms inte längre i fotbollsstrumpan och huvudpersonens fotbollsskor har blivit för små, vad är det ett tecken på? Hur lång tid kan det ha gått tror du?".

Den här typen av frågor är bra att ställa för att inte tappa eleverna under högläsningens gång och för att få dem att göra inferenser. De fungerar också väl för att väcka deras intresse samt att få dem att göra kopplingar och för att helt enkelt förmå dem att ta sig in i texten och det som sker där.

Efter att vi läst drygt ett kapitel stannade vi upp och pratade tillsammans om handling, mönster och kopplingar och dystopiska drag. Det var spännande att höra alla de kopplingar de gjorde utifrån det vi tagit del av samt hur väl de redan kunde urskilja typiska kännetecken för dystopier.

Avslutningsvis skrev de på post-it-lappar vilket eller vilka budskap de tyckte fanns i texten. De fick också motivera varför de tyckte så.

Vi avslutade med att några frivilliga berättade om de budskap de funnit och ett starkt sådant var: "Att allt kan ändras väldigt snabbt, och att vi ska vara rädda om det vi har och inte ta något för givet".

                         Tredje till femte tillfället - gruppläsning och interaktion

Efter två lyckade lektioner med stort intresse från eleverna kring dystopier ville jag gärna spinna vidare på deras engagemang. Jag valde därför att nu låta eleverna möta ytterligare fem titlar inom dystopigenren genom arbete i expert- och hemgrupper. På det viset skulle alla elever få bekanta sig med samtliga fem böcker. Det kändes bra att de skulle ha alla dessa i bagaget och min förhoppning var förutom att de skulle lära sig mer om dystopier och träna på att urskilja budskap även att skapa ett sug hos dem efter att läsa någon av böckerna i sin helhet.

Jag började med att lite kort presentera syftet med aktiviteten genom att visa några delar i det centrala innehållet i svenska med koppling till vårt arbete:

Efter det berättade jag att de skulle få arbeta i expert- och hemgrupper vilket de var bekanta med sedan tidigare och som jag vet brukar fungera bra i dessa klasser.

Jag hade i förväg gjort en gruppindelning som jag visade för dem i samband med att jag också gav en kort presentation av böckerna de skulle läsa och arbeta med. Jag ville nu väcka intresse och nyfiken hos eleverna på de olika titlar som jag med hjälp av skolbibliotekarien valt ut. Detta försökte jag göra genom att hålla upp böckerna och visa deras omslag samtidigt som jag med några få ord berättade om var och en av dem utan att avslöja för mycket. 

I en av klasserna fick en av grupperna arbeta med boken Färglös istället för med Varelserna (den heter alltså inte Varelsen som jag skrev i presentationen ovan) eftersom vi läst den tidigare

Jag hade kopierat upp ca 20 sidor ur varje bok så att alla i respektive grupp kunde ha sitt textavsnitt med fram- och baksida framför sig under läsningens och arbetets gång.

Samtliga böcker som användes under dystopijobbet, olika på många vis men med flera dystopiska drag gemensamt

                                                   Uppdrag: bli experter på er bok!

Väl placerade i sina grupper med uppdraget att bli experter på sin utvalda bok satte ett intensivt arbete igång. I stort sett alla elever i de fyra klasserna  tog uppgiften på stort allvar och med genuint intresse; de ville verkligen bli experter på sin bok utifrån de förutsättningar de hade. Naturligtvis kan det vara svårt att känna sig insatt i och säker på en bok bara genom att läsa ett avsnitt ur den men jag förklarade att det faktiskt finns mycket att utläsa bara med hjälp av framsida och baksidestext samt genom att läsa en liten del av texten. Precis så som vi gjort med Två städer, påminde jag dem om. Arbetsgången såg ut på detta vis:

Det kändes viktigt att de tog sig tid att fundera tillsammans innan läsningen utifrån fram- och baksida för att skapa en form av gemensam förförståelse och förväntan. I de flesta grupper valda alla deltagare att turas om att läsa högt medan det i vissa grupper var någon eller några som fick läsa för de andra. Det var roligt att höra hur de stannade upp på vissa ställen och diskuterade tillsammans det som faktiskt hände och förklarade för de som inte riktigt förstått. Det kändes fint att se vilket ansvar de tog för varandra och för att alla skulle känna sig delaktiga.

Efter att det läst igenom sitt avsnitt fick de reflektera och diskutera kring ovanstående frågor. Även detta skulle skrivas ner lite kort om i samma drive-dokument och även här turades de flesta om att skriva medan vissa valde en "sekreterare" som skrev ner sådant de kom överens om.

Ett utdrag ur en expertgrupps anteckningar om boken Delirium

Efter ungefär två lektioner var det då dags att låta experterna mötas i hemgrupper. Samma intresse som de visat i expertgrupperna visade de även nu i denna konstellation. Det var spännande att få berätta om sin egen bok och att få höra kompisarna berätta om sina. De var snabba med att hitta likheter och skillnader mellan böckerna och att komma överens om vilka dystopiska drag som verkar vara vanliga och som syns i flera av texterna.

Avslutningsvis gjorde vi en Mentimeter som en form av utvärdering av jobbet. Svaren skilde sig något åt mellan de fyra klasserna men visade ändå ungefär liknande resultat:

                                              Vi ser en film inom genren

Eftersom intresset för dystopier var stort och eftersom jag gärna ville använda mig av det vidgade textbegreppet i arbetet med dystopier valde jag nu att låta eleverna se en film. Det finns mängder av filmer som beskrivs som dystopier och istället för att jag skulle välja en på egen hand lät jag eleverna rösta efter att ha sett tre filmtrailers som jag valt ut. Uppenbarligen var valet ganska självklart för dessa åttondeklassare då de i alla fyra klasser ovetandes om de andras val röstade fram filmen The 5th wave. En relativt nyinspelad dystopisk film med en ung tjej i huvudrollen som kämpar för att återförenas med sin lillebror efter att jorden drabbats av förödande katastrofer. Filmen har en uppbyggnad som passar väl för att diskutera dramaturgi samt är fullspäckad av dystopiska kännetecken vilket gjorde den perfekt med tanke på uppgiftens syfte.

Bild på huvudkaraktären Cassie, lånad från den officiella trailern

                                                   

Filmen kom att bli en fullträff, i stort sett alla tyckte att den var riktigt bra och spännande och nu väntar vi alla på uppföljaren. Efter att vi sett filmen hade jag planerat en avslutande uppgift på dystopier som helhet vilken de fått följande information om innan:

Jag var tydlig med att skrivuppgiften skulle göras under lektionstid. Dels för att de skulle ha tillgång till material som vi använt oss av under arbetets gång och dels för att minska stressen; eleverna upplever ofta att de förväntas skriva och göra uppgifter hemma i olika ämnen och jag är av åsikten att skoljobb framför allt ska göras under skoldagen. Dock blev det så, som det nog ofta blir, att vissa fick färdigställa arbetet hemma. Detta berodde antingen på att eleverna varit frånvarande från lektionerna av olika skäl eller att de av skilda anledningar inte hunnit bli klara. 

Uppgiften som de fick via classroom samt den bedömningsmatris jag presenterade för dem och sedan använde mig av vid bedömning och respons finns länkade nedan. Likaså den presentation jag använde mig av under dystopiarbetet, dock ej den för film- och skrivuppgiften, finns i länk. Eftersom det gått lite tid sedan de mött de olika böckerna i expert- och hemgrupperna la jag även expertgruppernas anteckningar i classroom. Detta för att eleverna skulle kunna gå tillbaka dit och få hjälp med dystopiska drag, budskap osv. I klassrummet fanns också de böcker samt de uppkopierade häftena som de använt i expertgrupperna. Skrivuppgiften var tvådelad, dels bestod den av en reflektionsuppgift om dystopier och dels av en filmanalys av filmen The 5th wave.

-------------------------------------------------------------------------------------------

Dystopi - en katastrofal genre

En skrivuppgift

           

Efter flera veckors arbete med dystopier är det nu dags för dig att skriva vad du vet om denna genre. Skrivuppgiften består av två delar, en reflektion och en filmanalys.  Du ska nu reflektera kring och göra jämförelser mellan olika dystopiska verk - böcker och film. Dessutom ska du komma fram till några budskap i dessa och kunna motivera (underbygga) dem. Du ska också göra en filmanalys av den dystopiska filmen, The 5th Wave,  som vi sett.

• När? Under lektionstid v.13 och v.15.
• Hur? Du skriver i ett dokument som du skapar i classroom. Du använder dig av de frågor som finns nedan. Tänk på att inte bara svara kortfattat på frågorna utan att skriva en löpande text med utgångspunkt i det jag frågar efter - utveckla dina svar. Använd ett tydligt och korrekt språk och glöm inte att göra styckeindelning. Använd gärna underrubriker för varje ny fråga som du skriver om. Du får använda dig av de böcker (kopierade häften) som vi har använt samt de anteckningar ni gjort i er expertgrupp.
• Omfattning? Texten ska vara 2-4 sidor (strl 11)
• Vad bedöms? Se bedömningsmatris.

        Reflektionsfrågor Dystopier

• Det finns många kännetecken som är typiska för dystopier. Vilka känner du till? Berätta!

• Du har fått bekanta dig med minst sex olika dystopiska böcker. Berätta om dystopiska kännetecken som finns att hitta i några av dessa böcker. Du behöver alltså inte använda alla sex böcker.  Ge konkreta exempel ur böckerna på kännetecken. Vilka kännetecken verkar vara de vanligaste?

• Jämför två av böckerna med varandra, ge exempel på några likheter och några skillnader,  både vad gäller handling, miljö och karaktärer samt de dystopiska dragen.

Budskap =  det som läsaren/tittaren uppfattar som textens/filmens grundtanke. Tänk på att det kan finnas flera budskap. De är sällan entydiga utan varierar beroende på hur vi som läser boken eller ser filmen tolkar och de behöver inte knytas till författarens avsikt. Exempel på budskap kan vara: “Lita inte på någon, en person är inte alltid den man tror” eller “Bry dig inte om vad andra tycker utan bestäm själv hur du vill vara och göra”.  

• Använd nu samma två böcker som i förra frågan eller välj två av de andra. Skriv ner minst ett budskap ur varje bok och underbygg (motivera) det genom att förklara hur du kommit fram till det. Finns det likheter mellan de två böckernas budskap?

• Jämför nu en valfri dystopisk bok med en dystopisk film eller ett dystopiskt tv-spel. Du kan också välja att jämföra en film med ett tv-spel. Skriv och berätta om likheter och skillnader.

_________________________________________________________________________

  

 Filmanalys av filmen The 5th Wave

• Beskriv filmens huvudkaraktär.

• Beskriv två  av filmens bikaraktärer.

• Hur inleds filmen?

• Vilket är filmens problem och när i filmen presenteras det?

• Berätta om ”de fem vågorna” i filmen.

• Berätta om filmens upptrappning - hur byggs spänningen upp?

• Vad tycker du är filmens höjdpunkt -> vändpunkt?

• Berätta om filmens avslutning.

• Vilka dystopiska drag innehåller filmen? Ge exempel på när de finns med eller är synliga.

• ”Lita inte på någon” ser jag som ett av filmens budskap. Förklara och motivera budskapet genom att ge exempel från filmen.
• Ge minst ett eget exempel på ett budskap som filmen har. Motivera budskapet

Länk till drive-dokumentet med skrivuppgiften om dystopier.

Länk till drive-dokumentet med bedömningsmatrisen på skrivuppgiften

Länk till presentationen med arbetsgången för Dystopier (ej film- och skrivuppgift inkluderad)

Vid den utvärdering som eleverna fick skriva i slutet av vårterminen om hela läsårets arbete i svenska var det flera som skrev om dystopijobbet som något de tyckt bäst om att arbeta med, här är några exempel på elevers tankar:

Jag tycker att den roligaste uppgiften inom svenska var dystopiuppgifterna kring filmen the fifth wave, och självklart att kolla på filmen. Och varför jag tyckte den var roligast var för att jag tycker det är jätte intressant med hur klimatet kommer se ut i framtiden. Och att naturkatastrofer är så fascinerande. Sen är dom ju hemska men men.

Jag tyckte att det var bra att jobba dystopier för att man lärde sig om ett helt ny genre för mig och man lärde sig vad den handlade om och man fick se in i olika filmer och böcker. Vi skrev en text om det hela vilket vara ganska bra för att samla kunskaperna så att vi kommer ihåg lite bättre.

Jag tyckte den bästa arbetet var när vi jobbade med dystopier. Det var kul att få se en bra film och sedan fundera kring den via en filmanalys och allmänt om dystopier. Det var roligt för då var det några roliga lektioner som var lugna och vi bara kollade på film och sedan några lektioner med arbete.

Jag tyckte den bästa uppgiften i svenskan detta läsår har varit Dystopier och Filmanalys efter som att Dystopier är en intressant gener och så är det kul att göra Filmanalyser eftersom man hela filmen måste fånga upp detaljer för att skriva en bra filmanalys.

Dystopi eftersom jag tycker det var intressant och roligt.

Sammanfattningsvis, en uppgift som var tänkt att ta en lektion eller två i anspråk kom att sträcka sig över betydligt längre tid. Det känns bra att kunna vara flexibel och känna av läget så som jag kunde göra här och helt enkelt fortsätta med ett lyckat koncept. Jag kan verkligen rekommendera att arbeta med dystopier och det fungerar naturligtvis mycket bra att bara ta delar av mitt upplägg eller ev stanna kvar längre vid någon av dessa, t ex vid den gemensamma läsningen av Två städer eller vid läsningen i expertgrupper. 

Jag vill också framföra mitt varmaste tack till min kollega Anni Agélii, vår fantastiskt duktiga och "pålästa" skolbibliotekarie på Nyköpings högstadium, Alpha. Det är fantastiskt att ha en sådan litteraturkunnig person vid sin sida som dessutom alltid kommer med kloka, pedagogiska tips och idéer kopplat till litterärt arbete med klasserna.