torsdag 17 januari 2019

Fortsättningen på bokprojektet "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" Arbetssätt & genomförande

                                                     Gruppen i 9b som läste och samtalade om Tionde våningen; en underbar bok som inbjöd till
                                                          djupgående reflektioner och diskussioner (eleverna har godkänt att vara med på bild)


I det förra inlägget berättade jag om bakgrunden, planeringen och introduktionslektionen för det spännande bokprojektet med temat "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" som jag tillsammans med skolbibliotekarien Anni genomförde med mina fyra klasser i 9:an under senare delen av höstterminen. Som jag skrev gick det åt en hel del tid och energi till planering och förberedelser men det var det värt; resultatet blev verkligen över förväntan. Vilka fantastiska, djupa och reflekterande boksamtal jag och Anni hade förmånen att ta del av under dessa veckor! Vi blev både imponerade och rörda över elevernas engagemang och intresse samt deras utvecklade förmåga att diskutera böckernas handling, karaktärer, budskap och koppling till temat. 




Redan vid första tillfället fick eleverna den bok de skulle läsa och arbeta med under projektets gång. De fick då även veta vilka som skulle ingå i de olika grupperna och därmed vilka klasskamrater de skulle samarbeta och samtala med vid de fyra boksamtalen. När vi sedan sågs vid det andra tillfället vara eleverna sugna på att sätta igång att läsa sina böcker direkt men dessvärre skulle de få vänta lite till; det fanns fortfarande en hel del som jag behövde förklara och förtydliga. 

                              

                                Boksamtal med olika roller - arbetsgång

Jag inledde den andra lektionen med att gå igenom de olika rollerna som eleverna skulle komma att ha under boksamtalen. Jag förklarade vad varje roll innebar och vad som förväntades av den. Jag var mycket noga med att förtydliga och ge exempel på respektive rolls uppgifter för att ingen skulle känna sig osäker på uppdraget. Jag betonade också vikten av att samtliga gruppmedlemmar tog sina roller på allvar och la tid och arbete på förberedelserna inför samtalen.





Varje elev fick också sitt gruppspecifika schema för arbetsgången som inleddes med följande beskrivning:


"Utgångspunkten för detta boksamtal är att fem till sex elever läser och samtalar om samma bok. Detta gör de
utifrån en speciell dagordning och de har givna uppgifter/roller i samtalet. Alla uppgifter ska vara förberedda
när de kommer till samtalet. (När det bara finns fem deltagare kommer en ordletare och illustratör slås ihop
till en roll, se lösblad för er det gäller)."

Där hade jag också skrivit hur långt de skulle ha läst till var och ett av de fyra samtalen samt vem som skulle ha vilken roll vid de olika tillfällena. Där fanns också en beskrivning av de olika rollerna samt över vilken ordning samtalet skulle ske i. Alla gruppmedlemmar skulle tyvärr inte hinna ha samtliga roller under projektets gång men fyra olika skulle alla ändå få prova på.

De skulle genomföra ett samtal per vecka förutom under den första som enbart skulle användas till läsning, förberedelser inför samtalen samt läsloggsarbete. Jag berättade för eleverna att de var viktigt att de använde lektionstiden på bästa sätt för att undvika att behöva läsa och arbeta med projektet så mycket hemma. Jag skulle dessutom inte finnas med på alla lektioner eftersom jag under några av dessa veckor skulle genomföra muntliga NP och det vilade därmed ett stort ansvar på eleverna. Dock fanns jag och/eller Anni alltid med vid boksamtalen.

Ett av arbetsgångsdokumenten

                                              Läslogg - citat & tankar

Eleverna var sedan tidigare bekanta med att arbeta med läslogg enligt modellen citat & tankar. Jag valde därför att använda den typen av läslogg igen med syftet att eleverna skulle stanna upp och reflektera kring texten under läsningens gång. Jag gav dem även några egna exempel på hur man kan gå tillväga när man väljer ut citaten samt hur man kan formulera sina tankar om dem.


Vi avslutade det andra tillfället med att bokgrupperna fick sitta tillsammans för att stämma av vem som hade vilken uppgift till första boksamtalet samt att alla i gruppen hade förstått sin rolls uppgift. De skulle även läsa några sidor högt tillsammans för att gemensamt komma igång med läsningen. Dessutom fick de fundera över vilka personer de hade mött så här långt och vad de hade fått veta om dem. De skulle också komma överens om hur de skulle skapa ett gemensamt persongalleri som skulle kunna fungera som stöd under läsningens gång.

Även denna sammanställning över vad som ingick i bokprojektet gick vi igenom.


Kunskapskraven som skulle komma att bedöms lyftes också vid andra lektionen.



Författaren - människan bakom de skrivna orden

Som jag berättade i det förra inlägget var följande från det centrala innehållet en av grunderna i bokprojektet:

 Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

Det kändes alltså betydelsefullt att eleverna skulle få möta författaren bakom boken de skulle läsa och fundera lite extra på hur pass synlig författaren och dennes eget liv samt egna erfarenheter var i boken. Även detta att se om författarens tid och kultur var synliga i böckerna kändes intressant och värt att lyfta.

Därför inleddes det tredje tillfället med att jag visade en bild på en av författarna, Mårten Sandén. Jag bad dem fundera över vem de trodde att detta var. Eleverna gissade ganska snart på att det nog var en författare men ingen kunde lista ut vem. Jag förklarade då att jag ville att de skulle tänka på att det faktiskt fanns en person bakom de böcker de läser och att det ALLTID finns en människa bakom en skriven text. Vi pratade om hur påverkad en text blir av den person som skrivit den och vi kom fram till att det så klart skiljer sig åt. Vissa texter kan vara extremt färgade av skribenten medan andra är mer opåverkade eller t o m objektiva. Jag bad dem att fundera på sina författare under läsningens gång och reflektera över om och hur bokens handling påverkats av människan bakom orden.

För att de skulle känna till vem som låg bakom just deras bok förklarade jag att de skulle göra en gemensam författarstudie i sin bokgrupp. Studien i sig skulle inte bedömas men informationen om författaren behövde de ha, dels under läsningens gång och dels inför det sista och fjärde boksamtalet då jag tänkte be dem diskutera just författaren kopplad till boken.

Efter att vi gått igenom det gemensamma dokument de skulle använda sig av i gruppen, "Gör en studie av en författare" (som fanns i classroom) fick de sätta sig i sina grupper för att planera när de skulle arbeta med studien och hur de skulle göra det dvs vem i gruppen skulle hitta information och skriva om vad. För att detta inte skulle bli så tidskrävande föreslog jag att de skulle dela upp frågorna i dokumentet mellan sig.

Resten av den tredje lektionen läste eleverna sina böcker, enskilt eller i grupp. De uppmanades också att välja minst två citat till läsloggen under den sista stunden på lektionen.

Så, då var arbetet igång! Efter dessa tre första, intensiva lektioner väntade en vecka med bara läsning, förberedelser av roller inför första boksamtalet, läslogg samt författarstudie. Under denna vecka genomförde jag muntliga NP med två av mina fyra klasser vilket gjorde att jag inte fanns på plats. Detta innebar stort eget ansvar och elevernas förmåga att läsa och arbeta på egen hand sattes verkligen på prov.

Boksamtal med olika roller - genomförande och bedömning




En vecka senare var det dags att sätta igång med boksamtalen. Tanken var att jag och Anni, som också var med vid de flesta samtalen, framför allt skulle finnas med för att lyssna (och bedöma för min del) men naturligtvis också stötta vid behov. Hur pass delaktiga vi var vid boksamtalen såg olika ut i olika grupper, ibland behövde eleverna stöttning och förklaringar från oss och ibland hoppade även Anni in istället för en frånvarande elev. Just detta med elever som var frånvarande påverkade ju samtalet ganska mycket eftersom varje roll fyller en viktigt funktion.


Sammanfattningsvis kan man säga att elevernas genomförande av boksamtalen höll en mycket hög nivå, vissa högre än andra av förklarliga skäl. En bok som t ex Tionde våningen inbjuder helt naturligt till mer utvecklande och reflekterande samtal än en bok som med enklare språk och mer lättförståeligt innehåll som t ex Tjockare än vatten. Naturligtvis såg också  samtalen olika ut i de olika grupperna pga av flera orsaker, dels beroende på vilka medlemmar grupperna hade och hur de fungerade tillsammans och dels pga hur pass väl förberedda eleverna var.


Det som ändå var den stora vinningen med att genomföra boksamtal på det här viset var att eleverna faktiskt fick diskutera frågor, tankar och funderingar kring böckernas handling och karaktärer och därigenom få möta andras perspektiv samt få en djupare förståelse.  De frågor som frågeställaren hade förberett till det lästa avsnittet kunde ofta fördjupa elevernas tankar liksom även persongranskarens beskrivning av en vald karaktär som sedan diskuterades. Diskussionsledaren skulle ju också välja ut två scener som han eller hon tyckte var extra viktiga i avsnittet och även kring dessa kunde samtalen bli långa och utvecklade.

Efter att eleverna ägnat några veckor åt bokprojektet valde jag att låta dem stanna upp och fundera över vad de själva tyckte att de lärde sig av detta arbete. Det kändes viktigt för att komma bort från känslan av att allt i skolan handlar om att visa vad man kan. Eleverna behövde få känna att skolan är till för att utveckla förmågor och kunskaper, att de ska få chansen att prova på, öva och träna för att utvecklas. Jag bad dem därför att skriva ner tre saker som de tyckte att de lärde sig av bokprojektet på en varsin post-it och detta är sammanställningen av vad en av klasserna skrev ner:


Under samtalens gång skrev jag långa anteckningar dels kring innehållet i elevernas samtal och dels min uppfattning om elevernas insatser. Det var fantastiskt att få ta del av deras diskussioner och hur de byggde vidare på varandras tankar och ibland skrev jag sida upp och sida ner för att få med allt klokt de kom fram till.

Efter att det sista boksamtalet var genomfört använde jag anteckningarna när jag fyllde i denna bedömningsmatris. Vid det fjärde och sista boksamtalet i bokgruppen (expertgruppen) fick de förutom att hålla samtalet enligt de vanliga rolluppgifterna även några ytterligare, avslutande frågor att diskutera. Jag valde några av dessa frågor som jag ställde till de olika grupperna i slutet av samtalen:
  • Vad tänker ni om textens innehåll och uppbyggnad? Hur uppfattar ni författarens sätt att förmedla bokens innehåll med tanke på berättarperspektiv, beskrivningar/gestaltningar och språk (ordval, meningsbyggnad osv)?
  • Är författaren synlig i boken och i så fall på vilket sätt? Finns sådant i boken som ni tror är självupplevt? Varför tror ni det?
  • Är boken påverkad av en viss tid och en viss kultur, författarens egen eller annan?
  • Hur visar sig temat “hur långt kan/ska man gå för en annan människa” i er bok? Handlar personerna i er bok rätt eller fel? Hur skulle ni ha gjort?
  • Fundera kring bokens titel. Varför heter den som den gör? Passar titeln? Vad skulle den annars kunnat heta?
Efter att grupperna var färdiga med sina avslutande samtal fick de sitta i sina grupper och förbereda sig inför det kommande samtalet i hemgrupper/tvärgrupper då de äntligen skulle få prata om och jämföra sina böcker med de andra titlar som lästs i klassen. För att förbereda sig hade de detta dokument att utgå ifrån, frågor att förbereda inför boksamtal i tvärgrupper.

                       Boksamtalet i tvärgrupper/expertgrupper

Fyra klasser, 18 grupper, 72 boksamtal...vilken resa! Nu var det dags för eleverna att mötas i tvärgrupper (jag väljer att kalla dem det här för enkelhetens skull men de fyller samma funktion som expertgrupper). De var fyra klasser med förväntansfulla elever som kom till klassrummen för att äntligen få höra mer om de andra böckerna och få jämföra dem med varandra.

Jag delade in klasserna i tvärgrupper genom att låta elever som läst samma bok få skriva sina namn på post-it i samma färg. När alla elever skrivit sitt namn på sin lapp fick de gå fram till tavlan och sätta upp den. Sedan placerade jag lapparna gruppvis på tavlan så att varje grupp innehöll samtliga färger och därmed representanter från alla böcker. Sedan var det bara att sätta igång med samtalen! Frågorna de skulle diskutera fanns i ett dokument i classroom, tvärgruppsfrågor, samt i ett google formulär där varje grupp fick skriva ner vad de kom fram till på varje fråga.


Elever i full gång med tvärgruppssamtal
(även dessa har godkänt att vara med på bild)
Vilka samtal det blev! Eleverna tog verkligen uppgiften på stort allvar och diskussionerna och reflektionerna var djupa och utvecklade. De var så proffsiga på att göra jämförelser mellan böckerna, vilket dessa utvalda exempel på två av frågorna från ett klassformulär får visa:

Vilka likheter och skillnader finns det mellan böckernas handling?

Tjockare än vatten och Möss och människor var lika i handlingen med tanke på gäng och drömmar. Bryta om, Tionde vånoingen och min bror monstret var lika varandra på så sätt att barn behöver klara sig själva, har inget specielt stöd av någon förälder eller vuxen. Man ser budskapet tydligt i alla böcker
Hur långt man ska gå för en annan människa som är temat. T.ex i möss och människor så handlar det om att George ska ta hand om Lennie, bryta om handlar om hur dottern påverkas av att behöva ta hand om sig själv och sin mamma. Min bror monstret handlar om hur Benjamin skulle ta hand om sin storebror som inte var så smart. Tjockare än vatten handlar om hur George tog hand om Lennie. Likheten är alltså vad man ska göra och vad som händer när man gör något för någon annan.
Likheter: Personer som har förlorat sina föräldrar och måste klara sig själva. Skillnader: I möss och människor min bror monstret och tjockare än vatten har huvudpersonen någon med sig från början medans i de andra böckerna så handlar det mer om att bygga upp en trasig relation.
Likheter: I alla böcker saknas det någon från familjen och att de känner sig lite överblivna och måste klara sig själva och att man måste ta hand om dem man egentligen inte behöver. Möss och Människor och Tjockare än vatten har väldigt lika huvudkaraktärer och de flesta handlar om hur långt man kan gå för varandra. Alla böcker är skrivna i nutid. Skillnader: De är skrivna i olika synvinklar och tider, I vissa böcker handlar det om tjejer och i vissa om killar, i vissa av dem är personerna kriminella medans i andra inte, I en bok slutar varje kapitel med en cliffhanger medans inte i de andra.

Jämför hur temat: “Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?” syns i era böcker. Hur visar det sig? På flera sätt? Vilka likheter och skillnader finns mellan böckerna?
Det finns i alla av böckerna. En ungdom blir ansvarig för en annan person, förälder, bror eller vän. De tvingas avstå sina drömmar för att ställa upp för andra. Kanske av egen vilja kanske av tvång.
I Bryta om får vi se hur Minna blir drabbad av mamman och hur länge hon orkar med det. I Min bror monstret så finns det en storebror som måste bli omhändertagen av sin lillebror då hans lillebror sätts i olika situationer p.g.a detta.
T.ex I Tionde våningen offrar Jorinde allt för att hennes pappa ska må bra. ett annat exempel. I min bror monstret hjälper Benjamin andra i första hand och gör allt för sin bror.
I Bryta om var alla tvungna att ta hand om alla vilket visar detta temat, I Möss och människor och i Tjockare än vatten så syns detta tydligt eftersom den visar till vilken gräns man kan gå till en annan människa, I vissa av böckerna ger huvudpersonerna upp och låter de dö medans i andra så håller de ihop till sista ögonblicket. Likheter: Även om de inte håller ihop till slutet så håller de ihop länge.


Jag vill avsluta med att framföra ett stort tack till mina fantastiska elever som står ut med mig och alla mina påhitt, ni är bara bäst helt enkelt! Ett lika stort tack även till min kollega och vapendragare som alltid nappar på mina idéer och hjälper till att utveckla dem vidare, vår skolbibliotekarie Anni Agélii. 

Nu kanske man kan tro att temat "hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" är uttömt men så är inte fallet. Just nu spinner jag vidare på det tillsammans med eleverna för att snart låta dem skriva resonerande texter inom temat. Mer om detta kommer kanske i ett annat inlägg :)

onsdag 2 januari 2019

Bokprojektet "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" Bakgrund, planering & introduktion



                                                    Bokprojektet börjar ta form

Tidigt i höstas började jag och min kollega, skolbibliotekarien Anni, att spåna kring ett nytt bokprojekt för mina fyra klasser i åk. 9. Egentligen hade vi redan innan sommaren börjat prata så smått om vårt nästa gemensamma bokarbete, vilket gjorde att vi redan innan sommarlovet började fundera på vilka böcker vi ville ha med. Naturligtvis fanns det många syften med projektet; skönlitterär läsning ger ju så ofantligt många olika möjligheter och infallsvinklar, men ur det centrala innehållet var det till en början dessa två delar som var grunden i vår planering:



  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

En viktig utgångspunkt  för arbetet var just att fokusera på författaren bakom verket dvs hur pass påverkad en bok faktiskt är av författaren och dennes egen tid och miljö samt egna erfarenheter. Jag kommer egentligen inte ihåg hur vi kom fram till temat "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" men jag tror att det hela började med att vi bestämde att ha med böckerna "Tjockare än vatten" av Anne Cassidy och "Möss och människor" av John Steinbeck; två böcker med samma huvudhandling och huvudkaraktärer men olika tid, miljö osv. Tydligt i böckerna är att de handlar om att känna ansvar för en annan människa samt om hur detta kan leda fram till helt avgörande val man gör i livet. Vi hade sedan flera olika titlar på förslag som vi tyckte skulle passa till temat men vi kom till slut fram till följande tre: "Min bror monstret" av Mårten Sandén, "Bryta om" av Åsa Anderberg Strollo och "Tionde våningen" av Christina Herrström.

Eftersom vi hade positiva erfarenheter av boksamtal var vi från början säkra på att det skulle vara grunden även i detta projekt; det ger så mycket mer att få samtala om det man läser tillsammans med andra. Här tänkte vi att ett upplägg enligt modellen med expert- och hemgrupper skulle passa bra, dvs att eleverna skulle bli experter gruppvis på en av böckerna och sedan diskutera och jämföra de olika titlarna i hemgrupper/tvärgrupper. Snart bestämde vi att boksamtalen i expertgrupperna skulle genomföras enligt upplägget där eleverna i förväg får olika roller som de ska förbereda och ha under samtalen. Vi kom också fram till att eleverna skulle arbeta med citat & tankar i läsloggar vilket de var vana vid sedan tidigare för att genom dessa kontinuerligt stanna upp och reflektera kring det de läser.

                                            Planering och förberedelser

Efter att grundstrukturen var bestämd var det dags för ett mycket tidskrävande förberedelsejobb. Eftersom projektet skulle pågå under de veckor då jag genomförde muntliga NP och därför skulle vara borta från en del av svensklektionerna kändes det viktigt att allt var tydligt och strukturerat, dels för elevernas skull och dels för de vikarier som skulle finnas till hands under lektionerna. Bokprojektet skulle pågå i sammanlagt 6 veckor, inklusive introduktionsveckan, med sammanlagt fyra boksamtal i expertgrupperna och ett i hemgruppen. Under dessa veckor användes samtliga lektioner i svenska till läsning (enskilt eller gemensamt i bokgrupperna som vissa valde att göra), förberedelse av roller samt läsloggsarbete. Det ingick även en uppgift där eleverna skulle ta reda på en del information om sina författare. Boksamtalen genomfördes alltid under lektionstid och jag och/eller Anni fanns med vid dessa. 

I de två klasser som är något färre till elevantalet skulle fyra av de ovan nämnda böckerna läsas och därmed fyra grupper per klass sättas samman. I de andra två klasserna med något fler elever skulle samtliga fem titlar läsas och därmed fem grupper skapas. Detta innebar att jag förutom att komma fram till vilka elever som skulle läsa vilken bok och därmed utgöra en välfungerande grupp också behövde komma fram till samt skriva ner arbetsgången för var och en av de 18 grupperna. På dokumentet som fungerade som ett "schema" över varje grupps boksamtal skrev jag hur långt de skulle läsa till varje veckas boksamtal, vilka dagar deras samtal skulle vara samt vilken elev som skulle ha vilken roll vid de olika tillfällena. På dokumentet stod också en beskrivning av vad varje roll innebar. Vissa grupper hade fem medlemmar och då fick en och samma person vara både illustratör och ordletare medan andra grupper bestod av sex elever och då bara fick "enkelroller". Här finns det dokument jag använde för de grupper där det fanns sex olika roller -  bokens titel, elevernas namn samt lästa sidor till varje tillfälle skrev jag alltså in för hand.  Boksamtal olika roller -arbetsgång sex roller . Projektet skulle ju innehålla fyra boksamtal så tyvärr skulle inte alla hinna med att prova på samtliga roller under detta arbete.

Det var inte heller helt enkelt att sätta samman grupperna eftersom böckerna är olika långa, har skiftande språkliga nivåer samt helt enkelt ställer olika krav på de som läser. När jag valde vem som skulle läsa vilken bok utgick jag dels från läsvana och intresse, dels från språklig nivå och tidigare läserfarenheter. Jag utgick också ifrån gruppen i sig och vilka förväntningar som skulle ställas på en viss elev i en viss grupp, t ex kunde en relativt läsvan elev hamna i gruppen som läste Tjockare än vatten (som är den tunnaste och språklig lättaste boken) för att där få möjligheten att kliva fram och ta mer ansvar under boksamtalen.


                                Äntligen dags att introducera projektet

Så var det till slut dags att starta upp bokprojektet! Jag inledde på samma vis i samtliga klasser genom att ha sänka belysningen i klassrummet, tända ett ljus och spela låten I´ll be there for you med Bon Jovi. På tavlan visades följande bild.


Både jag och Anni, som också fanns med vid första lektionen, kände stor förväntan och det verkade som att det smittade av sig på eleverna. De blev nog också lite fundersamma över varför just denna låt spelades när de kom in för att sätta sig på sina platser.

När låten var slut frågade jag om någon visste vad den heter och om de kände till artisten. Sedan pratade vi om just låtens titel I´ll be there for you  och vad den egentligen har för innebörd. When you breathe I wanna be the air for you and  I live and I die for you är andra textrader i låten och jag frågade: "Vad menar man egentligen med de orden? När/i vilka situationer säger man sådana ord?. Många svarade att det är när man är kär i någon men vi kom också in på att de kan handla om kärlek även på andra vis, mellan barn och förälder, mellan syskon eller vänner.  Jag valde att spinna vidare på detta genom att komma in på begreppet ansvar; "Vem eller vilka känner du, som 15-åring, ansvar för? Vilka känner du så stort ansvar för att du skulle kunna gå hur långt som helst för dem? Vad innebär det egentligen att känna/ta ansvar? Vilka exempel kan ni ge?"

Låten och dess text samt mina frågeställningar väckte många tankar och funderingar hos eleverna och vi pratade om detta en stund. Sedan visade jag följande citat:


Innebörden och elevernas tolkning av citatet funderades och samtalades kring enligt EPA innan jag sedan tog fram bilden nedan och berättade att just detta tema, hur långt man faktiskt kan eller egentligen ska gå för en annan människas skull är gemensamt, på ett eller annat vis, för samtliga böcker i projektet vi nu ska ägna oss åt.


Efter att jag berättat vilka böcker som ingick i projektet och förklarat lite kort om själva arbetsgången; att jag redan "bestämt" vem som skulle läsa vilken bok och att grupperna redan var klara samt att de skulle genomföra boksamtal i sina grupper, visade jag bilden med alla dessa begrepp och lät den vara kvar på tavlan när jag lämnande över ordet till Anni för "bokprat".


Anni väckte som alltid stort intresse hos eleverna när hon berättade om var och en av böckerna i projektet, eleverna lyssnade engagerat till det hon valde att säga om karaktärer, handling och lite kort om koppling till temat. Några av böckerna läste hon också ett kortare avsnitt ur för ge en tydligare bild av boken samt av författarens sätt att skriva. Allt för att väcka nyfikenhet och lässug och eleverna!

Första tillfället avlutades med att eleverna fick veta vilken grupp de skulle tillhöra och genomföra samtalen i samt vilken bok de skulle läsa. De fick också boken i handen innan vi skiljdes åt och jag berättade att vid nästa lektion skulle de få veta mer om själva arbetet med boksamtal enligt roller, läsloggsarbetet och annat smått och gott som de behövde veta och känna till. En fin start på ett härligt bokprojekt!

I nästa blogginlägg berättar jag vidare om projektet och om boksamtalen enligt modellen med roller samt lite kort om bedömning av elevernas insatser.