Terminsreflektion och en godbit eller två

Dagarna som vi arbetar efter att eleverna gått på sommarlov ger en hel del tid till eftertanke och reflektion, trots den trötthet och tomhet som vi ofta känner just då. Det är då man som lärare kan stanna upp och se tillbaka på det arbete som har genomförts och fundera över vad som har fungerat väl och vad som kan göras annorlunda i framtiden. På skolan har vi i den kollegiala satsningen Läslyftet arbetat med modulen Skriva i alla ämnen 7-9  vilket har gett mig nya, användbara begrepp och verktyg som exempelvis in- och ut-texter, Skrivhjulet och Texttriangeln. I arbetet med eleverna i svenska och SVA har fokus legat ljust på skrivande och här har vi allt mer försökt att få dem att förstå det vidgade textbegreppet (att text kan vara både talat och skrivet språk liksom bild, film och ljud). Begreppet multimodalitet har också varit aktuellt när eleverna har fått fundera över och välja vilka olika modaliteter (bild, ord, layout osv) som bäst passar för en texts syfte.

 Igår hade vi en avslutning för alla lärare i Nyköpings kommun där vi fick besök av Kristina Danielsson som är en av textförfattarna till modulen Skriva i alla ämnen. Hon föreläste om multimodalt lärande - redskap för textskapande vilket blev en del nyttig repetition för oss som arbetat med modulen men en hel del nytt för de lärare på andra skolor ännu inte jobbat med denna modul. Vi som är handledare fick en fin bilderbok Anden, döden och Tulpanen av Wolf Erlbruch att läsa i sommar vilken sedan ska leda till textsamtal när vi ses efter sommaren på terminens första handledarträff. Tack till Ann "Annen" Löwbeer, vår fantastiska läs- och skrivutvecklare, som samordnar arbetet med Läslyftet. Nu ser vi fram emot fortsatt arbete med nya spännande moduler i höst!

Terminens första del ägnades åt twistorier, kortnoveller, kamratrespons och slutligen novellskrivande. Den sista novellen var en ut-text med syfte att publiceras i den antologi, "Åttologi" som jag berättat om i två tidigare inlägg. Det hela tog lång tid men resultatet visar ändå att eleverna till slut hade greppat novellens dramaturgi och tagit till sig vad gestaltning har för betydelse för att skapa en livfull text. Novellkurvan och en tydlig instruktion men också förslag på inledningar och ordförslag fanns som extra stöd för de som önskade. Att lyckas få in Nyköpingskopplingen gav också något att utgå från när skapandet skulle ta fart.

Välj inledning eller dra en eller flera ordlappar ur burkarna - stöd vid
novellskrivandet

Arbetet med den argumenterande texttypen tog också mycket tid i anspråk men visade att det lönar sig att stanna kvar länge vid något som man verkligen vill att eleverna ska tillägna sig. Att här arbeta med argumentation på flera olika sätt,  både muntligt och i skrift, gör att texttypen nöts in ordentligt. Här kändes det viktigt att låta dem skapa både in-texter, som bara var till för dem själva, och ut-texter, som var tänkta att läsas av andra. Det är av stor vikt att tala om för eleverna när de skriver/diskuterar/gör tankekartor med syfte att samla sina egna tankar för sin egen skull (in-texter) och när de skapar en text/film/muntlig redovisning som har en uttalad mottagare och som kanske också ska bedömas (ut-texter).

Både vid novellskrivandet och skapandet av argumenterande texter har det varit  uppenbart att olika slags stöttning har varit helt avgörande för att eleverna ska komma vidare, vissa behöver mer och vissa mindre. Stödstrukturer som skrivmallar och inledande fraser är exempel på stöttning liksom samskrivning och kontinuerlig återkoppling under skrivandets gång. Att helt enkelt finnas där till hands under hela processen.

                                    En liten godbit- kamratrespons utifrån Texttriangeln

En första liten godbit från terminen som jag tänkte berätta om var när jag lät elever som läser svenska arbeta med kamratrespons utifrån Texttriangeln. Idén fick jag från del 7 i modulen Skriva i alla ämnen Skrivrespons och bedömning av texter. Syftet med uppgiften var att eleverna dels skulle ge konstruktiv respons på kompisars texter och dels att de själva skulle kunna se Texttriangeln som ett redskap -  ett stöd och en tillgång vida eget textskapande.

Texternas som de skulle ge respons på var den insändare som alla skrev som svar på texten "Inför en köttfri dag i skolan!"; en del av arbetet med argumentation i alla 8:or.

Jag började med att dela ut Texttriangeln i pappersform till var och en och gick sedan igenom den tillsammans med eleverna - hur den ska användas och hur man börjar med att titta på textens syfte och tänkt läsare tills man till slut kommer ner till ord och tecken. Detta var mycket nyttigt eftersom de annars ofta börjar med att titta på ordval och stavning i varandras texter. Vi pratade en stund om vad insändare har för syfte och vilken som är den typiska strukturen för en sådan text. Om argumentation och dess struktur finns mer att läsa om i förra inlägget Skrivande som leder till tänkande - hos både skribent och mottagare.

 Sedan visade jag dem också följande frågor som jag skrivit utifrån triangeln:

Ge respons på en insändare

1. Vilket är textens syfte? Underhålla, informera, instruera, övertyga, återberätta  eller något annat.

2. Fungerar texten väl för sitt syfte?

3. Vem är tänkt läsare/mottagare för texten?

4. Passar texten för tänkt läsare/mottagare?

5. Fungerar texten så att man som läsare förstår innehållet? Varför? Varför inte? Saknas något?

6. Strukturen: Hur är texten uppbyggd?

        Hur inleds och avslutas texten?

        Passar strukturen/uppbyggnaden för denna typ av text och ämne?

    7. Hur fungerar meningarna?

     långa, korta, enkla, utbyggda, fungerar bra/fungerar mindre bra?

   8. Vad kan du säga om orden?

    talspråk/vardagsord, ämnesord, varierat, passande?

  9. Vad kan du säga om tecken? (punkt, komma, frågetecken, utropstecken, talstreck  m.m.)

10. Hur fungerar stavningen?

 Frågorna var till för att förtydliga för de som tyckte att Texttriangeln var svår att använda sig av. Efter att de fått veta hur de skulle gå tillväga fick de nu dela sina insändare med en tilldelad kompis. Detta är så otroligt enkelt och smidigt att göra i Google Drive där de alltid skriver sina texter (om vi inte skriver för hand). 

När de hade kompisarnas texter framför sig på skärmen bad jag dem att läsa igenom den två gånger innan de började med responsen. Sedan fick de återigen uppmaningen att följa Texttriangeln och/eller frågorna och sedan skriva respons via kommentarsfunktionen i Drive i kompisens dokument eller direkt i Texttriangeln.

Efteråt fick de chansen att sitta tillsammans med kompisen och återge responsen och eleverna tyckte alla att de hade fått mycket genomtänkt och användbar återkoppling. De tyckte också att det var tydligt och ganska lätt att ge respons utifrån triangeln. Flera elever uttalade också att de tyckte att Texttriangeln kunde vara ett bra stöd att utgå ifrån vid eget skrivande av texter:

"Kan man inte få behålla pappret med Texttriangeln? Det kommer att bli mycket lättare att skriva om jag har den!"

                                                      Ännu en liten godbit - Kahoot!

Att göra Kahoot (en form av quiz som du själv skapar) med eleverna är ett digitalt verktyg som  säkert många redan har testat och under våren har det varit ett återkommande inslag hos mig - både i svenska och i SVA. Eleverna tycker att det är fantastiskt roligt att "sättas på prov" på detta aningen tävlingsinriktade vis. Jag måste väl erkänna att det ur ett pedagogiskt perspektiv inte är så jag föredrar att arbeta med eleverna men det tränar dem ändå på uppmärksamhet, läsförståelse samtidigt som det ger dem repetition och chansen att se hur mycket de minns av arbete vi gör och har gjort. Följ länken ovan föra att skapa ett konto där du sedan kan sätta samman "Kahooter" som relaterar till sådant ni arbetar med. Jag brukar göra den variant som kallas Quiz och som innebär att man formulerar frågor med fyra svarsalternativ och där eleverna med hjälp av mobil eller dator ska svara så fort som möjligt på frågorna. Man kan även lägga in bilder och ljud- och filmklipp i frågorna vilket ger goda möjligheter att skapa ett quiz med variation.  Som sagt, kul och mycket uppskattat, perfekt att avsluta en lektion med. Lite extra mycket skratt blir det om det tycker upp en fråga om något helt annat - t ex "Vad heter Minnas katt?". När just den frågan dök upp skojade jag och sa att det är den absolut viktigaste frågan av alla!

Några exempel på frågor

Fler godbitar från terminen samt en del lästips kommer att presenteras på bloggen under sommarlovet så håll utkik! Önskar er alla en riktigt skön och avkopplande sommar!

Skrivande som leder till tänkande - hos både skribent och mottagare

Vårterminen har rusat iväg och vår har blivit sommar. Häromdagen var det skolavslutning och eleverna fick gå på ett välförtjänt sommarlov.

Terminen har fortsatt i skrivandets tecken och efter kortnoveller var det dags för eleverna att skriva lite längre noveller med någon form av koppling till Nyköping. Eleverna var väl förberedda att ta sig an uppgiften efter allt tidigare arbete vi ägnat oss åt för att bekanta oss med och bli säkra på novellen som texttyp. De elever som ville fick sedan sina noveller publicerade i en "Åttologi", dvs en antologi bestående av noveller skrivna av elever i 8:an. Det blev en härlig samling med 222 texter med olika typer av innehåll, allt ifrån  förr i tiden, familj och vardagsdramatik till sport och framtid. Nyköpings Högstadiums bibliotekarie Jörgen Leidebrant har gjort ett fantastiskt arbete med att läsa, redigera och sätta samman Åttologin som sedan alla deltagande elever fått ett eget exemplar av, sommarläsningen är räddad!

                       
                    
                   "En liten droppe bläck som blänker leder till att andra tänker" 

Ett citat från Lord Byron som jag har haft i bakhuvudet när vi under våren fortsatt med skrivande, denna gång den argumenterande texttypen. Under arbetet med argumentation har än mer fått bekräftat det jag tidigare insett; hur otroligt viktigt och helt avgörande det är att alltid arbeta TILLSAMMANS - att läsa och skriva gemensamt, att bekanta sig med ny kunskap ihop med lärare och klasskamrater, att som i det här fallet lära känna en ny texttyp tillsammans med jämnåriga och vuxna. Att lämnas ensam i sitt lärande gör det inte bara svårare utan också tråkigare. Det är fantastiskt roligt men också en stor utmaning för läraren att nå alla elever i detta arbete, att hela tiden se till att samtliga är med på noterna och att inte tappa någon på vägen. Här är det också viktigt att komma ihåg att eleverna behöver olika mycket och slags stöttning för att nå målet, dvs att äga kunskapen om en ny typ av text.

När det handlar om att bekanta sig med en texttyp behöver eleverna först och främst förstå SYFTET med texten - VARFÖR den har skrivits eller ska skrivas. Sedan måste man ta ställning till VEM texten riktar sig till, vem MOTTAGAREN är. Efter det gäller det att bekanta sig med STRUKTUREN - hur inleds och avslutas den här typen av text och hur ska texten byggas upp där emellan? Vilken typ av ORD och SPRÅKLIGA DRAG passar?

Arbetet med argumentation genomfördes både i helklasser i svenska i åk. 8 där det finns svenska som andraspråkselever integrerade och i en grupp elever med enbart SVA-elever. Arbetet såg i grunden ungefär likadant ut med i stort sett samma moment,  men jag tänker nu rikta in mig på arbetet i SVA-gruppen.

                                             Syfte - varför argumenterar vi?

Först och främst pratade vi om vad argumentation är och vad det innebär. Jag ställde frågor som: "Brukar du någon gång argumentera? När, om vad och varför? Vem vill du övertyga? I vilka situationer är det viktigt att kunna argumentera? Vad är skillnaden mellan att argumentera och att gräla?".

Sedan tittade vi på  två Youtube-klipp där elever argumenterar mot varandra, det ena handlar om längre skoldagar och det andra om att "popcorn-läsning" på fredagar. Eleverna tyckte att klippen tydligt visade vad argument och motargument är och att de bättre förstod vad argumentation innebär.


                                              Tes, argument och struktur

Nästa steg var att komma underfund med vad en TES är. Jag gav exempel på olika tänkbara teser och vi lyfte också vilka teser eleverna i Youtube-klippen argumenterade kring och efter det fick eleverna ge egna exempel som vi skrev på tavlan.

Sedan gick vi vidare till vad ett ARGUMENT är och vad det fyller för funktion. Vi tittade också på att det finns olika typer av argument så som känslo- och faktaargument.

Efter det tittade vi på Tungan rätt i mun - Att lyckas med argumentation (UR Skola) där vi fick möta Samuel som med experthjälp skulle försöka övertyga sin pappa om att få höjd veckopeng. Där läggs hans argumentation tydligt upp enligt den typiska strukturen som brukar finnas - vare sig det handlar om att skriva eller göra den muntligt.


Då var det dags för eleverna att få se grundstrukturen:

Vi återkopplade strukturen till hur Samuel lagt upp sin argumentation för att sedan, gemensamt läsa en argumenterande text om skoluniformer. Efter att vi läst den högt tillsammans fick eleverna i par markera tesen, de tre argumenten och motargumentet i texten för att slutligen gemensamt skriva upp det de kommit fram till på tavlan.

                                                     Argumentation på olika vis

För att visa att argumentation är något vi faktiskt ägnar oss åt titt som tätt i vardagen, satte jag och en kollega ihop en sketch som visade en vardagssituation och som vi spelade upp för ett par klasser.  Fredrik 15 år vill ha pizza till middag och försöker övertala sin mamma med hjälp av olika argument. Mamman protesterar men till slut vinner Fredrik - kycklingen åker in i kylen och mamman åker och köper pizza medan Fredrik dukar. Både vi och eleverna tyckte att det var hur kul som helst (jag iförd en av sönernas keps och tröja, min kollega med förkläde och en leksakskyckling) och efteråt kunde eleverna lätt konstatera vilken tesen var och vilka olika typer av argument Fredrik använde sig av.

Sedan gjorde vi en del olika argumentationsövningar, bl a en där i eleverna i par skulle argumentera för eller emot mobiltelefoner i skolan. En annan övning var att de i grupper skulle hjälpa påhittade Lisa 15 år att komma på argument i olika situationer t  ex för att få pengar av föräldrarna till en moppe och för att få åka på festival.

                                                        Dags att börja skriva

I SVA-gruppen ställde jag frågan: "Finns det något som ni inte tycker är bra eller skulle vilja ändra på?". Efter en stunds funderande och olika förslag kom de överens om att de alla var missnöjda med den dåliga lukten i ett av arbetslagsområdets grupprum. "Om vi nu ska skriva till någon om detta, vem skulle det vara då?". Eleverna var överens om att det var rektorn som skulle vara mottagare för den argumenterande texten.

Vi tittade på strukturen för argumentation igen och sedan satte vi igång att fundera och skriva tillsammans på tavlan. Många förslag, härligt och lite rörigt, både i klassrummet och på tavlan!

Efter att eleverna hade fått en del förslag på formulering av tes och inledning och vilka argument de kunde tänkas använda satte de igång att skriva enskilt i ett Drive-dokument. Texterna har inte skickats vidare eftersom det var en text som var menad som träning - att eleverna skulle få prova på att skriva texttypen på egen hand.

                                  Att skriva argumenterande svarstexter

I klasserna i svenska fick eleverna i nästa steg formulera svar på en insändare om köttfri dag i skolan. I SVA-gruppen fick de istället läsa två texter som heter "Katter är det bästa husdjuret", hämtade ifrån Adrienne Gears  "Att skriva faktatexter" (Gears, 2016, Natur & Kultur). 

Den första texten läste vi högt tillsammans och den andra läste de i par eller tre och tre. Vi plockade tillsammans fram vilka argument som användes för att visa att katter är det bästa husdjuret och vi skrev upp dem på tavlan. Vi tittade på hur varje argument blev synligt genom ord som för det första, för det andra, dessutom, en annan anledning. Eleverna märkte snart att texterna saknade motargument och vi funderade på hur ett sådant skulle kunna låta.

Samma morgon hade jag av en slump hittat en kort insändare i lokaltidningen, riktad mot kattägare och skriven av en kvinna som var trött på utekatter som besökte hennes altan och kissade i hennes tofflor och bajsade på hennes dynor. Vi läste insändaren och stora skratt utbröt! Efter det fick eleverna i uppgift att komma på så många argument de kunde till att katter är dåliga att ha som husdjur. Först protesterade de eftersom alla gillade katter men jag, som själv har en katt, sa att det inte behöver vara deras åsikter på riktigt utan att de ska försöka lista ut vad "kattmotståndare" kan tänkas ha för argument. Jag delade ut post-it-lappar där de fick skriva ner de argument de kunde komma på. Jag tipsade dem om att vända på de argument som användes i texterna om att katter är de bästa husdjuren och att de kunde fundera på sådant de själva hört och sett om katter.

Efter en stund hade vi en samling post-it-lappar på tavlan. Flera argument handlade om det vi läst i insändaren om katter på andras altaner och om tofflor och dynor. Andra handlade om att katter förstör i trädgårdar, att många människor är allergiska, att katter dödar fåglar osv. Lektionen efter fick de följande uppgift i Classroom:

Skriv ett svar till “Katter är världens bästa husdjur”

Du ska nu låtsas att du tycker att katter är dåligt att ha som husdjur och du ska skriva ett argumenterande svar till de som tycker tvärtom.

Börja med att fundera på vilka argument du vill ha med:

• Näst starkast
• Svagast
• Starkast
• Motargument och svar på det

Utgå ifrån de argument vi pratade om och skrev ner på post-it-lappar förra lektionen och fundera lite mer på egen hand. Använd också de två texterna “Katter är världens bästa husdjur” samt insändaren om kvinnan som är arg på kattägare. Tänk också på vilka fördelar som finns med andra husdjur såsom hundar, kaniner, marsvin, hamstrar och fåglar och skriv ev argument utifrån deras fördelar.

Skriv sedan en text i ett drive-dokument som du skapar här i Classroom. Skriv texten enligt modellen för argumenterande text samt lägg gärna in en bild som du tycker förstärker innehållet i din text. Var noga med att formulera en rubrik som tydligt visar vad du tycker och fundera på  storlek och typsnitt på rubriken.

Följ denna struktur för din text:

TES -Rubrik INLEDNING - bakgrund och tes presenteras, förklara vad det är du har ÅSIKTER om/det du TYCKER ARGUMENT 1 (med underbyggnad), VARFÖR? ARGUMENT 2 (med underbyggnad), VARFÖR? ARGUMENT 3 (med underbyggnad), VARFÖR? MOTARGUMENT- som du bemöter! Avslutning - sammanfatta innehållet, upprepa tesen med andra ord, uppmana till handling Namn eller signatur

Om du vill ha ännu mera hjälp kan du använda den här mallen:

Rubrik - Tes - Här ska det tydligt stå vad du tycker! Jag har läst texterna som handlar om ……... och jag håller absolut inte med. Jag  anser att/tycker att (åsikten) …………………... För det första…………………………………… För det andra………………………………….. Dessutom/För det tredje…………………………….. Det finns så klart en del som tycker annorlunda. Enligt dem……………………………. Men det anser inte jag, eftersom…………………………………… Nu förstår ni varför jag inte tycker att……………………………………… Signatur

Flera elever valde att använda skrivmallen ovan medan andra skrev mer på egen hand. Just denna typ av skrivmallar är en nödvändig stöttning för de elever som ännu inte klarar av att själva skapa en viss typ av text och många elever, både i SVA-gruppen och i helklasserna, lyckades med hjälp av mallen skapa tydliga och välstrukturerade texter. När sedan slutuppgiften på argumentation kom, där eleverna fick välja mellan att skriva en insändare med valfritt innehåll, hålla ett argumenterande tal (live eller inspelat), göra en reklamfilm för en produkt eller debattera med en kompis och spela in, hade majoriteten greppat hur en argumentation går till. Viktigt med slutuppgiften var att eleverna skulle förstå att det inte alltid är en skriven text som behövs, utan att det fungerar precis lika bra att använda rörliga bilder och sitt talade språk - syftet är att väcka tankar och att övertyga!