Sokratiska samtal - tydlig struktur som skapar trygghet, öppenhet och engagemang

Och så är då sportlovet här! En efterlängtad ledighet för mig och familjen och ett utmärkt tillfälle att samla energi och inspiration inför kommande utmaningar. Ett tunt snötäcke har äntligen lagt sig på marken men tyvärr blir det ingen längdåkning detta lov då skidspåren är obefintliga. Mina dagliga promenader får helt enkelt stå för den sportiga delen av detta februarilov.

Efter att ha ägnat mängder av lektioner genom åren till samtal kring böcker, filmer och bilder och andra underlag trodde jag att jag hade testat allt. Det visade sig att så inte var fallet. I höstas när vi i Läslyftet arbetade med modulen Samtal om text dök Att planera och leda en eftertänksam dialog upp som den sjätte delen. Den eftertänksamma dialogen går också under namnet sokratiskt samtal och presenteras i modulen av Ann S. Philgren genom texten Eftertänksam dialog för att förstå och tänka om texter samt genom tydliga undervisningsfilmer.

Spännande med något nytt tänkte jag och gav mig i kast med att prova på denna samtalsmetod där läraren leder ett strukturerat men respektfullt och öppet samtal kring texter med hjälp av betydelsefulla och öppna frågor. Eleverna utvecklar genom dialogen sin läsförståelse, olika kommunikativa förmågor samt förmågan till problemlösning och kritiskt tänkande. De får öva på att lyssna och se varandra och att kunna framföra sina åsikter och strukturen bidrar till ett demokratiskt klassrum där allas röster blir hörda. Gruppdynamik, gruppsammansättning samt värdegrund lyfts och arbetas med vid sokratiska samtal. Den tydliga strukturen, läraren som samtalsledare samt de genomtänkta frågorna skapar trygghet och öppnar upp för tankar och reflektion hos eleverna.

Tillvägagångssätt
Det första sokratiska samtal jag genomförde var med en klass i åk. 8. Jag och en kollega hade möjlighet att dela klassen i två grupper, med 13 elever i varje, vilket underlättade när vi skulle genomföra den eftertänksamma dialogen. Dock fungerar eftertänksam dialog även i helklass men då behöver läraren fördela ansvar och roller som gör att samtliga elever känner sig delaktiga och lika viktiga. Om halva klassen sitter runt ett bord kan man ge ett par andra elever i uppdrag att vara observatörer. Dessa ska vara helt tysta under samtalet och i stället föra anteckningar kring hur samtalet går och se om de tycker att gruppmålet följs. Resterande elever kan sitta på stolar bakom ryggen på kompisarna som deltar och under tystnad skicka fram lappar med tankar och idéer kring det som samtalas om. Eleven som tar emot lappen får avgöra om det som står skrivet ska lyftas eller ej.

 Innan det var dags för det sokratiska samtalet gjorde vi förberedelserna gemensamt i helklass. Det är viktigt att man väljer ett underlag - t ex en novell, låttext, dikt, ett experiment, bild eller film - vars innehåll kan läsas mellan raderna och tolkas på olika vis, det ska finnas många möjliga svar. Det ska gärna finnas någon form  av problem, något dilemma. Därför valde vi en låttext som erbjuder flera olika tolkningsmöjligheter. Att det blev just denna berodde på att vi vid tillfället läste boken "Det är så logiskt alla fattar utom du" av Lisa Bjärbo och när vi hade förmånen att ha henne på besök berättade hon att just denna låt inspirerat henne till bokens titel och handling. Det blev därför också intressant att se om och i så fall hur mycket eleverna skulle koppla låttexten till bokens personer och handling.

Någon gång måste du bli själv (med Säkert)

Det här vet du inte om

Men jag väntar på dig

Någon gång måste du bli själv

Och jag väntar på dig

Jag bidar tiden och det kommer ta tid

Jag har inte sagt något än

Men jag väntar, väntar

Du är inte så fin

Men det är nåt med dig

Som att komma hem

Första gången ja, du sa hej

Det är så logiskt alla fattar utom du

Du har inte en aning

Att jag tänker på dig precis just nu

Någon gång måste du bli själv

Någon gång måste du bli själv

Hon har ett falskt leende

Jag har sett det

Hur har du undgått det alla de här åren

Och jag har sett dina pupiller växer

När du är med mig

Du vet inte om det än

Det kommer att bli du och jag

Tillslut

Någon gång måste du bli själv

Vi började med att dela ut texten och eleverna fick läsa igenom den var och en för sig en kort stund. Sedan ställde vi frågorna:

- Vad är det för typ av text? Varför tror du det?

-  Vad handlar texten om?

Efter en stunds gemensamt prat om texttyp och handling läste vi texten högt tillsammans. Sedan fick de i par fundera kring låttexten utifrån några frågor kring bl a tema, personer, känslor, nya ord och uttryck. Vi avslutade med att lyssna till låten med texten framför oss. De fick sedan ta med texten hem för att kunna läsa och fundera mer om de kände att de ville det. Det är viktigt att texten som ska vara utgångspunkt för det sokratiska samtalet är bekant för eleverna - att de redan börjat fundera kring den när det väl är dags att gå på djupet.

För att eleverna skulle få större förståelse för vad den eftertänksamma dialogen faktiskt innebär tittade vi även på en av modulens undervisningsfilmer och den tillsammans med vår genomgång kring syfte och tillvägagångssätt gav eleverna en bild av hur det hela skulle gå till. Eleverna blev förväntansfulla och nyfikna och ställde kloka frågor kring samtalsformen och hur vi skulle gå tillväga vid vårt samtal.

Så kom lektionen då det sokratiska samtalet skulle äga rum. En lite högtidlig stämning vilade i klassrummet när vi samlades för en kort genomgång innan det var det dags. Vi började med att lyssna på låten igen för att komma i stämning och gick sedan återigen igenom syftet:

Vi gjorde också kopplingar till kunskapskraven:

Sedan delade vi klassen i två delar med tillgång till varsitt klassrum. Vi drog ihop bänkarna till ett större, samtalsvänligt bord och tog plats runt detsamma:

Vi gick sedan igenom följande, tydliga ramar:

Efter det inledde vi med att formulera ett gemensamt mål för gruppen. Efter en del förslag och överläggande kom de överens om "Att alla är delaktiga och att alla lyssnar på varandra". Eleverna hade ett varsitt linjerat papper och alla började med att skriva gruppmålet överst. Sedan fick de individuellt formulera ett personligt mål som de också skrev ner på pappret. Några ville dela med sig av sina egna mål och de kunde vara ungefär så här: "Jag ska säga minst tre saker under samtalet", "Jag ska lyssna noga på vad de andra säger och bygga vidare på det", "Jag ska hjälpa kompisarna att bli delaktiga".

Efter det ställde jag den inledande frågan  - det är den enda fråga som samtalsledaren med säkerhet kommer att ställa i samtalet och den har som syfte att hjälpa deltagarna att få syn på sin egen förförståelse av underlaget. Den inledande frågan formuleras på det viset att den både har en koppling till textens innehåll och till elevernas egna upplevelse av detta.  

"Välj den mening som du tycker sammanfattar innehållet i texten".

Deltagarna fick möjlighet att tänka igenom frågan under några minuter samt skriva ner sitt svar på pappret. Därefter började samtalet med att samtliga fick besvara denna första fråga. Här skulle jag som samtalsledare se till att alla fick säga vad de hade svarat eftersom det är viktigt att få framföra sina tankar samt att deltagarna genom att lyssna till varandras idéer upptäcker att det finns flera tolkningar. Några elever hade valt samma mening och då hakade de genast vidare på det som kompisen innan sagt och utvecklade svaret ytterligare. 

Därefter fortsatte vi med att tolka, analysera och skapa en bättre förståelse av texten. Jag och min kollega hade förberett frågor och flera av dem kom till användning men inte alla. Det dök även upp spontana frågeställningar utifrån elevernas tolkningar och reflektioner, när de funderade och byggde vidare på inlägg, vilket gjorde att vi inte behövde använda samtliga. Detta är också tanken med det sokratiska samtalet; de förberedda frågorna ska finnas som en trygghet att luta sig mot men behöver nödvändigtvis inte lyftas. Samtalsledaren ser till att fördela ordet vid behov men håller sig annars utanför samtalet. Några gånger sammanfattade jag lite kort vad som sagts för att underlätta den fortsatta dialogen. 

Analys/tolkningsfrågor

Vad är det som gör att vi ser att det är en låttext?

Vem är jag?

Vem är du?

Vilken relation tror du att de två personerna texten har till varandra?

Vad är det som jaget vill berätta?

Hur ska detta tolkas: “Men jag väntar på dig. Någon gång måste du bli själv.”?

"Det är så logiskt alla fattar utom du", vad är det som “du” inte förstår?

Vad skulle hända om personen skulle förstå?

Hur kan man tolka uttrycket “som att komma hem”?

Vem är hon med det falska leendet?

Vad menas med att “dina pupiller växer”?

Slutligen ställde jag några värderande frågor där deltagarna fick göra kopplingar till egna erfarenheter: 

Värderingsfrågor

Vad skulle du göra om du var “Jaget” i texten - hur skulle du göra för att “du:et” ska förstå?

Finns det situationer där du har varit med om detta - dvs att någon inte förstår något uppenbart?

Är det viktigt att andra alltid får veta vad man tycker och känner?

Finns det tillfällen i livet då det är bättre att behålla saker för sig själv?

Efter dialogen hann vi med en kort utvärdering där eleverna fick fundera kring hur de lyckats i samtalet kopplat till sina personliga mål. En elev berättade vilket personligt mål hon haft och reflekterade kring hur väl det uppnåtts. Vi utvärderade också gruppmålet som de upplevde hade uppnåtts mer än väl. Det första sokratiska samtalet blev en positiv upplevelse både för lärare och för elever. Något jag måste bli bättre på är att föra enkla men tydliga anteckningar under samtalets gång för att dokumentera delaktigheten hos eleverna. För detta finns en mall i materialet i modulen. 

Känner du dig sugen på att fördjupa dig ännu mer i de sokratiska samtalens värld finns det en hel bok skriven av Ann S. Philgren om detta.

Avslutningsvis vill jag bara poängtera att eftertänksam dialog fungerar inom samtliga ämnen och för alla åldrar. Även inom det kollegiala utbytet kan ett sokratiskt samtal användas för att en grupp kollegor gemensamt ska kunna "föda fram" tankar och idéer kring ett aktuellt underlag.

Att mötas och utbyta erfarenheter, samla tankar i in-texter och skriva genom interaktion

Att få idéer och att inspireras, att mötas och att utbyta erfarenheter. Det är vad kollegialt lärande handlar om. Att tillsammans med kollegor möta ny kunskap samt komma till nya insikter och utvecklas genom arbetet med Läslyftet känns som en enorm förmån, speciellt med tanke på att det leder till en utveckling av vår pedagogiska och didaktiska syn, vilken gynnar eleverna. Läslyftet ger oss en gemensam ingång när vi möter och arbetar tillsammans med eleverna utifrån syftet att utveckla deras språk så väl som deras kunskap. Språk och ämnen går hand i hand.

Under veckan har jag lärt mig en massa nytt och blivit ordentligt inspirerad efter att ha tillbringat två dagar på Södertörns högskola som en del i Läslyftets handledarutbildning. Denna gång låg fokus på gruppdynamik och ledarskap och vi fick också tillfälle att prova på några samtalsmodeller samt värderingsövningar.

In-texter och elevinteraktion

Veckans kollegiala arbete med del 2 i modulen Skriva i alla ämnen, Undersöka och dela tankar fick mig att verkligen stanna upp och reflektera kring elevers skrivande och gav mig konkreta, användbara tips och idéer. Denna del inriktade sig på att arbeta med in-texter som handlar om att samla erfarenheter och tankar i form av en text, tankekarta, bild, stödord eller på annat sätt. In-texter hjälper alla att hitta sina "röster" och kan vara både skriftliga och muntliga. En in-text skrivs för att man ska minnas, förstå och reflektera kring ett stoff. Detta gör att eleverna får samla sina tankar utan att behöva tänka på att någon annan ska läsa eller titta på det de skriver/ritar. En in-text skapas för elevens skull, för att kunna förbereda sig tankemässigt utifrån det språk man har, inför kommande uppgifter, t ex  samtal eller skrivuppgifter med tydligt syfte. Ut-texter däremot är en textprodukt som ska fungera för en utomstående, en mottagare. den som  talar eller skriver vill här kommunicera med andra. Mycket mer att läsa och ta del av kring in- och ut-texter, även i form av tydliga filmer, finns i Läs- och skrivportalen , Skriva i alla ämnen 7-9.

Vid förra lektionen med en grupp SVA-elever åk. 8 läste vi gemensamt en novell som handlar om en kille som kommer som ny elev till en klass. Texten finns med i en antologi med elevskrivna texter, utgiven 2010. Syftet med läsningen av novellen var att möta texten tillsammans för att kunna tänka kring och lyfta innehåll och uppbyggnad.  När vi läste stannade vi upp, vi tänkte högt, eleverna reflekterade och gjorde kopplingar till sig själva och till annat det hört eller läst.  Vi tittade också på textens uppbyggnad och diskuterade om vi tyckte att den följde novellkurvan. Eleverna kom med många förslag på alternativa slut och fick även formulera frågor på sådant de tycket var oklart eller som kunde ha utvecklats mer.

Med syfte att låta eleverna skapa in-texter började jag nästa lektion med att ge dem instruktionen: SKRIV eller GÖR EN TANKEKARTA om novellen Den nya eleven, skriv det du minns, inget är rätt eller fel utan tänk efter och se vad du kommer ihåg. Jag var noga med att säga att texten/tankekartan var deras egen, inget som skulle läsas eller bedömas av mig.

Jag uppfattade att eleverna hade mycket lättare föra att sätta igång att skriva och göra tankekartor när de visste att det bara var de som skulle läsa, de slappnade av och fick ner hur mycket som helst på sina papper.

Efter ca 15 minuter hade alla i gruppen gjort en varsin in-text, hälften i form av en löpande text, hälften genom en tankekarta. Nästa steg blev att de delades in i grupper, fyra i varje. Nu var det dags att utifrån sina texter skapa en gemensam text om novellen. De fick som uppdrag att skriva en återberättande text kring vad novellen handlade om. Den tänkta mottagaren var en kompis som inte hade läst novellen.

Här fick de följande instruktion:

• Berätta om det ni var och en skrivit. En i taget, inga kommentarer under rundan.
• En elev skapar sedan ett Google Drive dokument som han/hon delar med de andra, alla ska ha dokumentet framför sig på sin Chromebook och tillgängligt att skriva i.
• Kom tillsammans överens om er gemensamma text.
• Alla skriver i dokumentet, det är bra om ni enas om vem som skriver när.

Förutom ett gemensamt skapat persongalleri hade de följande stöd på tavlan som de kunde använda vid behov:

Struktur:

Texten handlar om…. Först………….. Efter en stund……. Sedan………… På rasten……… Efter det……………….. Till slut…………..

Här blev det elevinteraktion utan dess like! Det var fantastiskt att höra och se elevernas engagemang när de diskuterade och samtalade, lyssnade och jämkade, kom överens och till slut enades. De samtalade om ordval, meningsbyggnad , tempus, ordföljd, böjningsformer och om innehållet. De skrev om, la till, tog bort och gjorde om.

Vid lektionens slut var de alla överens om att det varit både kul och lärorikt att arbeta tillsammans i grupp med att skriva, att de helt enkelt kunde lära sig av varandra, men att det också varit svårt att komma överens då och då.

Nästa gång tänker jag att grupperna får presentera texterna för varandra och att vi tar fram dem på smartboarden för att gemensamt kunna titta på språk och innehåll.

Att ge och ta och lära av varandra, det är så det ska vara!