Att leka med språket

Nu var det ett tag sedan jag tog mig tid att skriva här i bloggen. En energikrävande flytt, en segdragen influensa, ett utmanande men roligt föreläsningsuppdrag samt extremt mycket att göra på skolan är anledningarna till att det var så länge sedan. Att skapa ett inlägg av den karaktär som jag vanligtvis gör med en stor textmängd, många bilder, elevexempel och annat smått och gott tar för mig mellan 5 och 8 timmar. Den tiden har inte funnits under de senaste månaderna, och finns inte riktigt heller i nuläget, men jag längtar efter att återigen få dela med mig av min arbetsvardag så därför tänker jag under en period blogga oftare men med kortare inlägg. Förhoppningen är att det ändå ska finnas sådant som upplevs inspirerande och användbart.

Sönderklippta dikter - en lek med språket

Under många veckor har jag ägnat mig åt novellarbete tillsammans med mina fyra 8:or i svenska. Målet har varit att alla elever avslutningsvis skulle skriva en novell till Åttologin - en antologi med noveller skrivna av elever i 8:an. Detta arbete med noveller har jag genomfört på ungefär samma vis som jag gjorde med förra årets 8:or och som jag berättar om i flera tidigare inlägg (sök på Åttologi så kommer alla dessa inlägg fram).

Efter denna långa novellperiod kände jag att det var dags att ta in någon helt annan typ av uppgift, gärna lite lättsam, som bara skulle sträcka sig över två lektioner. Då kom jag att tänka på en "gammal" beprövad aktivitet som jag använt mig av då och då genom åren. Trots att den hängt med ett tag ser jag den ändå som aktuell och anpassad till kursplanen och dessutom brukar eleverna tycka att den är både rolig och lärorik. Jag kallar den sönderklippta dikter eller lek med språket.

Syfte:

* Att eleverna får bekanta sig med dikter och diktskapande under lekfulla och lättsamma former.

* Att eleverna får använda vissa bestämda ord, nämligen orden på lapparna, för att sätta samman dem så som de själva vill och skapa en dikt med flyt och rytm.

* Att skapa intresse för dikt som uttrycksform samt att få eleverna att förstå att dikter kan vara lite hur som helst, det är diktskrivaren själv som väljer.

* Att eleverna får använda vissa bestämda ord, nämligen orden på lapparna, för att sätta samman dem så som de själva vill och skapa en dikt med flyt och rytm.

* Att möta och använda ord som de vanligtvis kanske inte träffar på samt förstå hur betydelsefullt ett visst ord kan vara för en helhet och för att få fram en viss känsla och stämning.

* Att fundera kring hur en text, i det här fallet en dikt, kan ha ett eller flera budskap.

* Att förstå hur betydelsefullt det är med uttal, inlevelse och tonfall när man ska framföra något, i det här fallet en dikt, inför publik.

* Att kunna samarbeta och samtala kring språk och skapande i en grupp och där kunna jämka och komma överens om ett resultat som alla känner sig nöjda med.

* Att kunna lyssna, visa intresse och respekt för kamrater som framför det de skapat.

Genom åren har jag hittat ett antal dikter som passar bra för denna aktivitet. Det som gör att de lämpar sig väl är att de har ord som är speciella, poetiska och fantasifulla och som skapar bra förutsättningar för skapande hos eleverna. De fem dikter jag använde i klasserna denna gång var (länkarna leder till dokument skrivna så att dikterna är färdiga att skriva ut och klippa isär):

Barnslig dikt av Werner Aspenström

Kväll i inlandet av Harry Martinson

Visa för Lisa av Bo Strömstedt

I mörkret av Karin Boye

Utbölingen av Erik-Axel Karlfeldt

Så här går arbetet till:

Jag börjar med att berätta att vi under lektionen ska leka med ord och helt enkelt leka med språket. Det brukar tas emot med lite fnitter och skratt från eleverna.

Jag berättar att jag har tagit dikter som redan finns och klippt sönder dem, ord för ord, och att de nu i grupper ska få skapa nya. Eleverna blir här oftast förväntansfulla och nyfikna. Jag fortsätter med att säga att det inte finns något rätt eller fel och att meningen inte är att de ska försöka återskapa den ursprungliga dikten utan att det nu är helt upp till dem hur de vill att det ska vara. Sedan delar jag in dem i grupper med ca fem elever i varje. Jag visar ibland en dikt som jag läser för dem om jag märker att de känner sig osäkra på hur dikter är och ser ut. 

 Grupperna får sedan sätta sig tillsammans runt några bänkar där det finns gott om plats för ordlapparna och ett A3-papper, där deras dikt sedan ska skrivas ned. De får också välja några färgpennor att skriva dikten med.

Jag brukar gå igenom den fortsatta arbetsgången direkt så att de vet vad de ska göra efter att de kommit fram till sin gruppdikt.

Vid den första lektionen (lektionerna är 50-60 min) brukar de flesta ha kommit överens om i vilken ordning de vill ha orden och oftast ha påbörjat nedskrivandet. Vissa har också börjat diskutera budskap samt hur dikten ska framföras.

Vid lektion två gör de färdigt sina dikter, skriver ner dem om de inte gjort det och kommer överens om och tränar på framförandet. Ett budskap väljs också.

Sedan är det dags för grupperna att komma fram och stå inför klasskompisarna och läsa upp sin dikt samt berätta lite kort om arbetet och budskapet.

De som ska framföra sin dikt är ofta lite nervösa men det känns snabbt bättre eftersom klasskompisarna nästan alltid är positiva, glada och intresserade. De tycker att det är roligt att se och höra sina kompisar läsa upp sina dikter. Efteråt brukar jag, om eleverna vill, läsa upp de ursprungliga dikterna men jag betonar alltid att det inte är för att se om de gjort "rätt". Ganska ofta tycker eleverna att deras versioner är bättre eller lika bra som originalen.

Avslutningsvis får eleverna skriva en exit-ticket. Det är bra och nyttigt för dem att få tänka och fundera kring aktiviteten. För mig blir det en utvärdering som jag kan använda mig av när jag reflekterar kring och planerar inför kommande arbeten.

Några elevers tankar:

Två av alla fina dikter som grupperna skapat:

Nu är det dystopier som gäller för 8:orna i svenska och i SVA-gruppen i 9:an håller vi precis på att avsluta arbetet med boken När hundarna kommer. Kanske blir det om något av dessa arbeten jag berättar i nästa inlägg eller något helt annat :)

Att mötas och utbyta erfarenheter, samla tankar i in-texter och skriva genom interaktion

Att få idéer och att inspireras, att mötas och att utbyta erfarenheter. Det är vad kollegialt lärande handlar om. Att tillsammans med kollegor möta ny kunskap samt komma till nya insikter och utvecklas genom arbetet med Läslyftet känns som en enorm förmån, speciellt med tanke på att det leder till en utveckling av vår pedagogiska och didaktiska syn, vilken gynnar eleverna. Läslyftet ger oss en gemensam ingång när vi möter och arbetar tillsammans med eleverna utifrån syftet att utveckla deras språk så väl som deras kunskap. Språk och ämnen går hand i hand.

Under veckan har jag lärt mig en massa nytt och blivit ordentligt inspirerad efter att ha tillbringat två dagar på Södertörns högskola som en del i Läslyftets handledarutbildning. Denna gång låg fokus på gruppdynamik och ledarskap och vi fick också tillfälle att prova på några samtalsmodeller samt värderingsövningar.

In-texter och elevinteraktion

Veckans kollegiala arbete med del 2 i modulen Skriva i alla ämnen, Undersöka och dela tankar fick mig att verkligen stanna upp och reflektera kring elevers skrivande och gav mig konkreta, användbara tips och idéer. Denna del inriktade sig på att arbeta med in-texter som handlar om att samla erfarenheter och tankar i form av en text, tankekarta, bild, stödord eller på annat sätt. In-texter hjälper alla att hitta sina "röster" och kan vara både skriftliga och muntliga. En in-text skrivs för att man ska minnas, förstå och reflektera kring ett stoff. Detta gör att eleverna får samla sina tankar utan att behöva tänka på att någon annan ska läsa eller titta på det de skriver/ritar. En in-text skapas för elevens skull, för att kunna förbereda sig tankemässigt utifrån det språk man har, inför kommande uppgifter, t ex  samtal eller skrivuppgifter med tydligt syfte. Ut-texter däremot är en textprodukt som ska fungera för en utomstående, en mottagare. den som  talar eller skriver vill här kommunicera med andra. Mycket mer att läsa och ta del av kring in- och ut-texter, även i form av tydliga filmer, finns i Läs- och skrivportalen , Skriva i alla ämnen 7-9.

Vid förra lektionen med en grupp SVA-elever åk. 8 läste vi gemensamt en novell som handlar om en kille som kommer som ny elev till en klass. Texten finns med i en antologi med elevskrivna texter, utgiven 2010. Syftet med läsningen av novellen var att möta texten tillsammans för att kunna tänka kring och lyfta innehåll och uppbyggnad.  När vi läste stannade vi upp, vi tänkte högt, eleverna reflekterade och gjorde kopplingar till sig själva och till annat det hört eller läst.  Vi tittade också på textens uppbyggnad och diskuterade om vi tyckte att den följde novellkurvan. Eleverna kom med många förslag på alternativa slut och fick även formulera frågor på sådant de tycket var oklart eller som kunde ha utvecklats mer.

Med syfte att låta eleverna skapa in-texter började jag nästa lektion med att ge dem instruktionen: SKRIV eller GÖR EN TANKEKARTA om novellen Den nya eleven, skriv det du minns, inget är rätt eller fel utan tänk efter och se vad du kommer ihåg. Jag var noga med att säga att texten/tankekartan var deras egen, inget som skulle läsas eller bedömas av mig.

Jag uppfattade att eleverna hade mycket lättare föra att sätta igång att skriva och göra tankekartor när de visste att det bara var de som skulle läsa, de slappnade av och fick ner hur mycket som helst på sina papper.

Efter ca 15 minuter hade alla i gruppen gjort en varsin in-text, hälften i form av en löpande text, hälften genom en tankekarta. Nästa steg blev att de delades in i grupper, fyra i varje. Nu var det dags att utifrån sina texter skapa en gemensam text om novellen. De fick som uppdrag att skriva en återberättande text kring vad novellen handlade om. Den tänkta mottagaren var en kompis som inte hade läst novellen.

Här fick de följande instruktion:

• Berätta om det ni var och en skrivit. En i taget, inga kommentarer under rundan.
• En elev skapar sedan ett Google Drive dokument som han/hon delar med de andra, alla ska ha dokumentet framför sig på sin Chromebook och tillgängligt att skriva i.
• Kom tillsammans överens om er gemensamma text.
• Alla skriver i dokumentet, det är bra om ni enas om vem som skriver när.

Förutom ett gemensamt skapat persongalleri hade de följande stöd på tavlan som de kunde använda vid behov:

Struktur:

Texten handlar om…. Först………….. Efter en stund……. Sedan………… På rasten……… Efter det……………….. Till slut…………..

Här blev det elevinteraktion utan dess like! Det var fantastiskt att höra och se elevernas engagemang när de diskuterade och samtalade, lyssnade och jämkade, kom överens och till slut enades. De samtalade om ordval, meningsbyggnad , tempus, ordföljd, böjningsformer och om innehållet. De skrev om, la till, tog bort och gjorde om.

Vid lektionens slut var de alla överens om att det varit både kul och lärorikt att arbeta tillsammans i grupp med att skriva, att de helt enkelt kunde lära sig av varandra, men att det också varit svårt att komma överens då och då.

Nästa gång tänker jag att grupperna får presentera texterna för varandra och att vi tar fram dem på smartboarden för att gemensamt kunna titta på språk och innehåll.

Att ge och ta och lära av varandra, det är så det ska vara!