Terminsreflektion och en godbit eller två

Dagarna som vi arbetar efter att eleverna gått på sommarlov ger en hel del tid till eftertanke och reflektion, trots den trötthet och tomhet som vi ofta känner just då. Det är då man som lärare kan stanna upp och se tillbaka på det arbete som har genomförts och fundera över vad som har fungerat väl och vad som kan göras annorlunda i framtiden. På skolan har vi i den kollegiala satsningen Läslyftet arbetat med modulen Skriva i alla ämnen 7-9  vilket har gett mig nya, användbara begrepp och verktyg som exempelvis in- och ut-texter, Skrivhjulet och Texttriangeln. I arbetet med eleverna i svenska och SVA har fokus legat ljust på skrivande och här har vi allt mer försökt att få dem att förstå det vidgade textbegreppet (att text kan vara både talat och skrivet språk liksom bild, film och ljud). Begreppet multimodalitet har också varit aktuellt när eleverna har fått fundera över och välja vilka olika modaliteter (bild, ord, layout osv) som bäst passar för en texts syfte.

 Igår hade vi en avslutning för alla lärare i Nyköpings kommun där vi fick besök av Kristina Danielsson som är en av textförfattarna till modulen Skriva i alla ämnen. Hon föreläste om multimodalt lärande - redskap för textskapande vilket blev en del nyttig repetition för oss som arbetat med modulen men en hel del nytt för de lärare på andra skolor ännu inte jobbat med denna modul. Vi som är handledare fick en fin bilderbok Anden, döden och Tulpanen av Wolf Erlbruch att läsa i sommar vilken sedan ska leda till textsamtal när vi ses efter sommaren på terminens första handledarträff. Tack till Ann "Annen" Löwbeer, vår fantastiska läs- och skrivutvecklare, som samordnar arbetet med Läslyftet. Nu ser vi fram emot fortsatt arbete med nya spännande moduler i höst!

Terminens första del ägnades åt twistorier, kortnoveller, kamratrespons och slutligen novellskrivande. Den sista novellen var en ut-text med syfte att publiceras i den antologi, "Åttologi" som jag berättat om i två tidigare inlägg. Det hela tog lång tid men resultatet visar ändå att eleverna till slut hade greppat novellens dramaturgi och tagit till sig vad gestaltning har för betydelse för att skapa en livfull text. Novellkurvan och en tydlig instruktion men också förslag på inledningar och ordförslag fanns som extra stöd för de som önskade. Att lyckas få in Nyköpingskopplingen gav också något att utgå från när skapandet skulle ta fart.

Välj inledning eller dra en eller flera ordlappar ur burkarna - stöd vid
novellskrivandet

Arbetet med den argumenterande texttypen tog också mycket tid i anspråk men visade att det lönar sig att stanna kvar länge vid något som man verkligen vill att eleverna ska tillägna sig. Att här arbeta med argumentation på flera olika sätt,  både muntligt och i skrift, gör att texttypen nöts in ordentligt. Här kändes det viktigt att låta dem skapa både in-texter, som bara var till för dem själva, och ut-texter, som var tänkta att läsas av andra. Det är av stor vikt att tala om för eleverna när de skriver/diskuterar/gör tankekartor med syfte att samla sina egna tankar för sin egen skull (in-texter) och när de skapar en text/film/muntlig redovisning som har en uttalad mottagare och som kanske också ska bedömas (ut-texter).

Både vid novellskrivandet och skapandet av argumenterande texter har det varit  uppenbart att olika slags stöttning har varit helt avgörande för att eleverna ska komma vidare, vissa behöver mer och vissa mindre. Stödstrukturer som skrivmallar och inledande fraser är exempel på stöttning liksom samskrivning och kontinuerlig återkoppling under skrivandets gång. Att helt enkelt finnas där till hands under hela processen.

                                    En liten godbit- kamratrespons utifrån Texttriangeln

En första liten godbit från terminen som jag tänkte berätta om var när jag lät elever som läser svenska arbeta med kamratrespons utifrån Texttriangeln. Idén fick jag från del 7 i modulen Skriva i alla ämnen Skrivrespons och bedömning av texter. Syftet med uppgiften var att eleverna dels skulle ge konstruktiv respons på kompisars texter och dels att de själva skulle kunna se Texttriangeln som ett redskap -  ett stöd och en tillgång vida eget textskapande.

Texternas som de skulle ge respons på var den insändare som alla skrev som svar på texten "Inför en köttfri dag i skolan!"; en del av arbetet med argumentation i alla 8:or.

Jag började med att dela ut Texttriangeln i pappersform till var och en och gick sedan igenom den tillsammans med eleverna - hur den ska användas och hur man börjar med att titta på textens syfte och tänkt läsare tills man till slut kommer ner till ord och tecken. Detta var mycket nyttigt eftersom de annars ofta börjar med att titta på ordval och stavning i varandras texter. Vi pratade en stund om vad insändare har för syfte och vilken som är den typiska strukturen för en sådan text. Om argumentation och dess struktur finns mer att läsa om i förra inlägget Skrivande som leder till tänkande - hos både skribent och mottagare.

 Sedan visade jag dem också följande frågor som jag skrivit utifrån triangeln:

Ge respons på en insändare

1. Vilket är textens syfte? Underhålla, informera, instruera, övertyga, återberätta  eller något annat.

2. Fungerar texten väl för sitt syfte?

3. Vem är tänkt läsare/mottagare för texten?

4. Passar texten för tänkt läsare/mottagare?

5. Fungerar texten så att man som läsare förstår innehållet? Varför? Varför inte? Saknas något?

6. Strukturen: Hur är texten uppbyggd?

        Hur inleds och avslutas texten?

        Passar strukturen/uppbyggnaden för denna typ av text och ämne?

    7. Hur fungerar meningarna?

     långa, korta, enkla, utbyggda, fungerar bra/fungerar mindre bra?

   8. Vad kan du säga om orden?

    talspråk/vardagsord, ämnesord, varierat, passande?

  9. Vad kan du säga om tecken? (punkt, komma, frågetecken, utropstecken, talstreck  m.m.)

10. Hur fungerar stavningen?

 Frågorna var till för att förtydliga för de som tyckte att Texttriangeln var svår att använda sig av. Efter att de fått veta hur de skulle gå tillväga fick de nu dela sina insändare med en tilldelad kompis. Detta är så otroligt enkelt och smidigt att göra i Google Drive där de alltid skriver sina texter (om vi inte skriver för hand). 

När de hade kompisarnas texter framför sig på skärmen bad jag dem att läsa igenom den två gånger innan de började med responsen. Sedan fick de återigen uppmaningen att följa Texttriangeln och/eller frågorna och sedan skriva respons via kommentarsfunktionen i Drive i kompisens dokument eller direkt i Texttriangeln.

Efteråt fick de chansen att sitta tillsammans med kompisen och återge responsen och eleverna tyckte alla att de hade fått mycket genomtänkt och användbar återkoppling. De tyckte också att det var tydligt och ganska lätt att ge respons utifrån triangeln. Flera elever uttalade också att de tyckte att Texttriangeln kunde vara ett bra stöd att utgå ifrån vid eget skrivande av texter:

"Kan man inte få behålla pappret med Texttriangeln? Det kommer att bli mycket lättare att skriva om jag har den!"

                                                      Ännu en liten godbit - Kahoot!

Att göra Kahoot (en form av quiz som du själv skapar) med eleverna är ett digitalt verktyg som  säkert många redan har testat och under våren har det varit ett återkommande inslag hos mig - både i svenska och i SVA. Eleverna tycker att det är fantastiskt roligt att "sättas på prov" på detta aningen tävlingsinriktade vis. Jag måste väl erkänna att det ur ett pedagogiskt perspektiv inte är så jag föredrar att arbeta med eleverna men det tränar dem ändå på uppmärksamhet, läsförståelse samtidigt som det ger dem repetition och chansen att se hur mycket de minns av arbete vi gör och har gjort. Följ länken ovan föra att skapa ett konto där du sedan kan sätta samman "Kahooter" som relaterar till sådant ni arbetar med. Jag brukar göra den variant som kallas Quiz och som innebär att man formulerar frågor med fyra svarsalternativ och där eleverna med hjälp av mobil eller dator ska svara så fort som möjligt på frågorna. Man kan även lägga in bilder och ljud- och filmklipp i frågorna vilket ger goda möjligheter att skapa ett quiz med variation.  Som sagt, kul och mycket uppskattat, perfekt att avsluta en lektion med. Lite extra mycket skratt blir det om det tycker upp en fråga om något helt annat - t ex "Vad heter Minnas katt?". När just den frågan dök upp skojade jag och sa att det är den absolut viktigaste frågan av alla!

Några exempel på frågor

Fler godbitar från terminen samt en del lästips kommer att presenteras på bloggen under sommarlovet så håll utkik! Önskar er alla en riktigt skön och avkopplande sommar!

Twistorier blir till kortnoveller som leder till kamratrespons

Nu är vi inne i mitten på mars och allt oftare visar sig den värmande och energigivande vårsolen. Att bo vid havet är en förmån som jag tyvärr ofta glömmer bort att värdesätta men som jag vissa dagar blir lite extra påmind om.
                                           

Under de senaste veckorna har samtliga åtta klasser, samt en SVA-grupp, i årskurs 8 på Alpha ägnat sig åt att utveckla sina twistorier (noveller bestående av blott 140 tecken, se tidigare inlägg) till kortnoveller med 300-340 ord. Syftet med att skriva en twistoria var att med så få ord som möjligt skapa en text som fungerar som en novell. Nästa steg blev således att med utgångspunkt från densamma bygga ut dramaturgin samt innehållet till en mer ordrik och gestaltande novell, men att ändå fortfarande använda sig av ett begränsat "utrymme" för texten. Syftet med det var att fokusera på formuleringar, beskrivningar och att inte inte sväva ut för mycket i själva handlingen. Ordbegränsningen skulle helt enkelt fungera som en ram att hålla sig till samt att därigenom lättare kunna skapa och följa en tydlig dramaturgi. För att tydliggöra och exemplifiera för eleverna började vi med att återigen titta på min exempeltwistoria:

Efter att gemensamt ha läst igenom denna mikro-novell om en person som åker skridskor och hamnar i vattnet läste vi tillsammans den kortnovell som jag skrivit med utgångspunkt i ovanstående textrader: 

Jag frågade om eleverna kände igen innehållet vilket alla gjorde och vi diskuterade vad det var jag egentligen hade gjort med min mikro-novell.

"Du har lagt till mer saker som händer."

"Vi får veta vad personen heter."

"Det finns en upptrappning."

"Det finns mer tankar och känslor."

Det kändes bra att eleverna uppmärksammade att det nu fanns en upptrappning, vilket twistorien så gott som saknade. Sedan kom helt naturligt frågan:

"Varför är det blått, grönt och rött i texten?"

Efter en del gissningar och förslag fanns det i samtliga klasser några elever som lyckades lista ut vad de olika färgerna innebar:

Rött - miljöbeskrivningar

Blått - tankar

Grönt - känslor

Jag återkopplade också till tidigare lektioner då vi fokuserat på gestaltningar - att t ex istället för att använda adjektiv beskriva människor och känslor med verb och andra ord. Bl a tog jag här upp ett exempel ur texten:

"Ville hann inte reagera innan han kände en isande kyla. Kroppen stelnade och han kunde inte röra en muskel, känslan av att dras nedåt gjorde honom fullständigt skräckslagen."

Jag frågade:

"Vad får vi veta här?"

"Att han hamnar i vattnet" svarade eleverna.

Jag undrade då om det stod uttalat i texten vilket alla var eniga om att det inte gjorde men att vi lätt kunde förstå det ändå. Jag förklarade då att jag hade valt att beskriva denna händelse genom att gestalta känslan av att hamna i vattnet i stället för att skriva: "Isen gick sönder och Ville hamnade i vattnet. Det var jättekallt."

Sedan tittade vi på och pratade om novellens upptrappning, vändpunkt och slutet. Det var också mycket spännande att ta del av elevernas olika tolkningar av vem det egentligen var som räddade Ville.

Sedan var det dags för eleverna att bygga ut en av sina twistorier till en kortnovell. Uppgiften fick de via Classroom och novellerna skrevs i ett Google Drive-dokument.

De fick som tips att klistra in sin twistoria i novelldokumentet för att se den och ha den framför sig och därmed lätt kunna utgå ifrån den vid skrivandet. De flesta elever tyckte att det var till stor hjälp att ha en genomtänkt twistoria som utgångspunkt där dramaturgin redan fanns och "bara" behövde byggas ut. De tyckte också att det var ett bra stöd att ha min kortnovell Isen som en exempeltext eftersom jag hade gjort detsamma som de nu skulle göra - bygga ut en twistoria till en kortnovell. 

 Det visade sig att eleverna tyckte det var en relativt svår utmaning att få till gestaltningar och  de la också märke till att miljöbeskrivningarna blev relativt få - precis som de oftast är i noveller. Under skrivandets gång fick eleverna exempel på olika inledningsförslag på noveller samt respons kring upptrappning och avslut i sina texter, vi lärare fanns således med och stöttade under skrivandets gång men mer för vissa och mindre för andra.  Efter ett par lektioners skrivande med en hel del bollande fram och tillbaka mellan både lärare och kompisar kring texterna var det dags för kamratrespons.

Innan eleverna fick ge sig i kast med varandras texter förberedde vi dem inför uppdraget. Förberedelserna inför kamratresponsen genomfördes på olika vis i olika klasser och  här följer två exempel. 

Förberedelse med sönderklippt novell

 Eleverna delades in i grupper om 4 elever i varje. Samtliga grupper fick en kort, sönderklippt novell (de visste inte innan vilken texttyp de fått) som de gemensamt skulle lägga  i rätt ordning. Efter en stund hade alla grupper enats och de fick i helklass turas om att läsa textremsorna i den ordning de hade lagt dem. När de sedan fick frågan om vilken texttyp det var svarade de genast att det var en novell. Sedan gick vi igenom responsmallen (se nedan) gemensamt och efter det fick de tillsammans i grupperna ge respons på den, förut sönderklippta, novell de hade framför sig. Efter en ganska lång stunds engagerat arbete var de färdiga i grupperna och vi gick gemensamt i klassen igenom vilken respons de givit texten. En nyttig övning som ledde till interaktion, samspel och kommunikation.

Förberedelse i par

I en annan elevgrupp läste vi först en elevskriven novell (från en utgiven antologi från skolans novelltema förra året) högt tillsammans. Efter det gick vi igenom de olika punkterna på responsarket och pratade om vad de innebar. Sedan blev de indelade i par och läste igenom novellen en gång till innan de parvis fick ge respons på texten. 

Kamratresponsen

Vi lärare hade valt ut vilka som skulle ge respons på varandras texter och vi hade haft som utgångspunkt att de inte skulle ge respons på "bästa kompisens" text och att de två skulle ligga på ungefär samma nivå vad gäller skrivutveckling. De fick dela sin text med angiven kompis i Google Drive och där kunde även vi lärare följa responsarbetet eftersom vi hade tillgång till dokumenten.  Följande responsmall hade de att utgå ifrån:

Ge och ta respons på novell

Läs din kamrats novell som du fått delat med dig i Drive. Skriv kommentarer genom funktionen “Lägg till kommentarer” där du markerar de ord/meningar du vill kommentera samtidigt som du får upp kommentarsrutan till höger på sidan. Du kan också skriva respons direkt  i dokumentet men i slutet efter kompisens text och då med en annan färg. Använd dig av följande frågor:

Struktur, innehåll, gestaltning:

1. Är det en bra titel? Hur väl passar titeln ihop med innehållet i novellen?

2. Titta på inledningen,  innehåller den de bitar som den borde - presentation av personer och miljö? Är den skriven så att den lockar dig att läsa vidare? Om inte, vad kan göras annorlunda?

3. Vilket är problemet som ska lösas i novellen? Förstår man det genom någon form av upptrappning?

4. Blir problemet löst på ett rimligt sätt tycker du genom en tydlig vändpunkt ? Om inte, vad skulle kunna utvecklas?

5. Är det något i texten som är svårt att förstå? Lägg till kommentarer direkt i texten och förklara här vad det är du undrar över och vad som skulle kunna göra texten tydligare.

6. Finns tankar, känslor och miljöbeskrivningar i novellen? Kan fler ställen färgmarkeras?

7.  Hittar du några gestaltningar i novellen? Markera och kommentera minst två ställen där det förekommer.

8. Kan du ge tips på några ställen i texten där man skulle kunna gestalta mera? Markera och kommentera, ge exempel.

9. Titta på avslutningen. Är det ett öppet slut? Innehåller slutet ett budskap? Finns det någon twist? Tycker du att novellen slutar på ett bra sätt eller skulle det kunna bearbetas något?

10. Skulle novellen bli ännu bättre om man la till eller tog bort något? Vad i så fall?

Språk och skrivregler:

11. Finns  punkt, frågetecken eller utropstecken i slutet av alla meningar?

12. Används stor bokstav i början av varje mening?

13. Finns stor bokstav i början av alla namn?

14. Används kommatecken på lämpliga ställen?

15. Finns talstreck och radbyten när någon säger något i texten?

16. Är hela novellen skriven i  samma tidsform (dåtid, nutid)?

17. Är novellen indelad i stycken då något nytt händer?

18. Kontrollera stavningen i texten.

19. Finns det många upprepningar?

20. Börjar meningarna på ett varierat sätt?

Eleverna tog responsarbetet på stort allvar och skrev många kloka och genomtänkta tips och idéer kring hur kompisens text kunde utvecklas. Vi poängterade för eleverna att responsen inte handlar om att klaga och hitta fel i det kompisen har skapat utan att syftet är att novellen ska kunna utvecklas. Responsarbetet tog ca två lektioner i varje klass och nästa steg var att eleverna fick läsa kompisens respons och göra ändringar i sin text ifall de tyckte att feedbacken de fått gjorde texten bättre. 

Skrivet av elever vid utvärdering om att ge respons:

Jag tycke att det var roligt att ge respons för då fick man läsa deras novell och se hur dom tänkte och arbetade, Så de tycke jag var roligt att läsa och ge respons.

Det var kul att få läsa andras noveller och sedan ge respons. Men det var lite svårt att hitta vad man kan ge respons på.

Det gick ganska bra, det var kul

Skrivet av elever om att ta emot respons:

Att man fick läsa hur den hade sett min novell från sitt perspektiv, förbättra det.

Det jag tyckte jag hade nytta av vad man kunde göra den till en bättre nivå om man ville ändra den av kompisens respons. Jag kunde göra sin novell bättre och lättare att förstå och sånt.

Att kunna rätta till den så den blir lättare att läsa för andra och få den att bli ännu bättre än vad man själv kunde göra.

Jag gjorde även två Canva som kan användas vid kamratresponsen och även sättas upp i klassrummen.

Nu har eleverna precis kommit igång med nästa steg i terminens novellarbete - att skriva en novell med någon form av anknytning till Nyköping. Denna novell ingår i Skrivprojektet Åttologi som flera parter är iblandade i bl a Nyköpings stadsbibliotek och Nyköpings högstadium. 

Kanske kan en bild som denna väcka inspiration till skrivande? Nyköpings Hus gömmer säkert på fler spännande historier än den om Nyköpings Gästabud.