Den fortsatta skönlitterära djupdykningen

Lika mycket trattkantareller som funnits i skogen, lika mycket arbete har det varit på skolan under hösten. Att undervisa fyra helklasser i svenska samt en SVA-grupp kräver sin kvinna. Mentorsskapet, elevärenden, Läslyftet och annat smått och gott gör att tiden inte är svår att fylla. Precis som svampkorgen. Både en svampfylld frys och allt det jobb som läggs ner på läraruppdraget leder ändå fram till något gott. I slutändan.

                          Mitt extra liv - bokprojektet som aldrig vill ta slut

Som jag skrev i mitt förra inlägg kan ett arbete med en skönlitterär bok fortgå i det oändliga. Det finns en outsinlig mängd infall och perspektiv som kan arbetas med vid en rejäl djupdykning i en skönlitterär bok och det är upp till dig som lärare att avgöra vad du vill lägga fokus på utifrån det du anser att eleverna behöver just nu. 

Just nu handleder jag en grupp SV, SVA och ENG-lärare i Läslyftsmodulen Lässtrategier för skönlitteratur och där finns ännu mer att inspireras av kopplat till fiktiv läsning med elever. Fokus på språk, stilistik och karaktärisering kallas del 3 i modulen vilken vi är inne i just nu. Tanken är att vi innan Läslyftsgruppen ses igen nästa vecka ska ha genomfört en aktivitet där vi högläser en fiktiv text tillsammans med eleverna, stannar upp kring ord och begrepp för att fånga upp och se vilka kopplingar och tolkningar eleverna gör och varför. Vilka bilder de skapar sig av personer och miljö utifrån de ord och uttryck som används. Sedan ska eleverna sitta i mindre grupper för att diskutera karaktärisering och miljöbeskrivning - hur och med hjälp av vilka ord skapar författaren dessa? 

                                                        Venndiagram

Under läsningen av Mitt extra liv av Johan Unenge har vi som sagt arbetat med texten på mängder av olika vis. En uppgift som jag brukar göra när jag läser böcker eller ser på film med eleverna är att låta dem göra ett Venndiagram. Syftet med ett Venndiagram är att jämföra, att se skillnader och likheter och att utröna kontraster. Som ett led i att reflektera, tolka och fundera kring karaktärer i boken lät jag eleverna fylla i ett sådant. De fick välja två av bokens karaktärer att jämföra med varandra eller välja en karaktär ur boken och jämföra med sig själv. Där cirklarna möts i mitten skrev de likheterna mellan de utvalda personerna och i cirklarnas yttre delar skrev de sådant som de såg som typiskt för just den specifika karaktären, dvs egenskaper eller intressen som inte delas med den andra. Så här kunde det se ut när eleverna gjorde sina jämförelser:

Venndiagram 1: Elev jämför två av bokens karaktärer

Venndiagram 2: Elev jämför sig själv med bokens huvudperson

Venndiagram 3: Alla lyckas faktiskt alltid skriva något, vissa mer andra mindre

När de var färdiga med diagrammen fick de sitta tillsammans i  grupper om 4-5 elever för att visa och berätta vad de kommit fram till. Alla tog uppgiften på stort allvar och återigen imponerades jag av deras förmåga att intresserat lyssna på varandra. 

Venndiagram är en uppskattad aktivitet som går att använda inom samtliga ämnen i skolan: att jämföra två revolutioner på en historielektion, att jämföra två religioner på en lektion i religion, att se likheter och skillnader mellan två bollsporter på idrotten - Venndiagrammet kan passa in var som helst när man vill skapa reflektion och när något kan jämföras med något annat.

                           "Vem är Abdi?" - en individuell skrivuppgift

I slutet av september hade jag med samtliga klasser läst mer än halva boken och karaktären Abdi hade precis dykt upp. Han är en tonårskille som rymt från en flyktingförläggning i staden Hellevik, där handlingen utspelar sig, och en dag ringer han på huvudpersonen Mattias dörr:

Vad gör Mattias? Jo, första gången blir han så chockad att han smäller igen dörren i ansiktet på Abdi men andra gången flyktingkillen står utanför Mattias dörr släpper han in honom och låter honom bo nere i pingisrummet i källaren. Detta leder till stress och oro för Mattias, hans huvud är fullt av tankar om han gör rätt eller inte. Speciellt eftersom hans pappa är polis och ägnar en massa tid åt försöka hitta de förrymda flyktingarna. 

Eleverna fick fundera en stund på hur de skulle ha gjort om de varit i Mattias situation; stängt dörren, släppt in honom eller kanske något helt annat. Tankar kring detta skrevs dels i läsloggen men ledde också till livliga diskussioner i klasserna.

 I samband med att vi precis träffat Abdi var det dags för mig att vara ledig en dag för att åka till Bokmässan i Göteborg och ta emot Svenska Akademiens hedersamma och fina pris som årets svensklärare 2017. Detta var helt klart en "en gång i livet-upplevelse" och jag har fortfarande svårt att förstå att det verkligen hänt på riktigt. Något så stort och fint kommer jag nog aldrig mer att uppleva i mitt yrkesverksamma liv. 

Vackra blommor och fint diplom från Svenska Akademien på hedersplats hemma 

Eftersom jag skulle vara borta från skolan en dag behövde jag komma på en något så när självgående uppgift med naturlig anknytning till det vi höll på med. Eftersom vi hade ägnat mycket tid åt muntliga aktiviteter, förutom den läslogg som alla skrev, tänkte jag att skrivande av något slag skulle passa bra. Det var då skrivuppgiften "Vem är Abdi?" tog form. Det var lite av en chansning, jag visste inte alls hur det skulle gå, men med tanke på elevernas engagemang kring Abdi hoppades jag att det skulle gå vägen och att samtliga elever i alla fall skulle kunna skriva något.

Det speciella var att man i boken inte fick veta något alls om Abdi och hans historia, vad han hade varit med om eller ens varför han rymt från förläggningen, vilket väckte stor nyfikenhet. Vi funderade alla på vad han egentligen upplevt och det hela kändes så nära och aktuellt. Människor som flyr från andra länder och hamnar i Sverige  är en naturlig del av våra liv idag då vi möter dem på stan, i skolan och som klasskompisar. I en av mina klasser finns en pojke som varit drygt ett år i Sverige och som är en ensamkommande flykting. Jag funderade en del på hur han skulle hantera uppgiften men han valde att utgå ifrån sig själv och sin egen historia när han skrev om den fiktiva Abdi. En text som berörde lite extra så klart.

Eleverna tilldelades uppgiften i classroom tillsammans med instruktionen som finns länkad ovan och så gott som alla kom igång med skrivandet direkt. Oftast brukar jag "för-jobba" och "undertiden-jobba" med eleverna när de ska skriva men denna gång fanns inte den möjligheten i samma utsträckning. Trots det blev resultatet fantastiskt, vilka texter de skrev! Sällan ser man ett sådant skrivflyt och engagemang kring en skrivuppgift. Redan på tåget till Göteborg gick jag in i classroom eftersom jag var nyfiken på att se hur det gick för eleverna och i alla dokument jag kikade in i var eleverna i full gång och skapade så fina och känslosamma texter om Abdi och hans öde att jag blev alldeles tårögd. 

När jag veckan efter var på plats igen hade jag en genomgång med klasserna, speciellt med tanke på de elever som behövde lite mer stöttning för att komma igång med skrivandet. 

   

Som alltid behövde en del elever mer stöttning än andra och stöttningen kunde se ut på olika vis. De som inte är så språkligt säkra kanske behövde hjälp med hur olika meningar eller stycken kunde inledas eller formuleras, en del ville bara bolla idéer kring namn och platser medan andra behövde hjälp med att ta sig vidare: "Jag vet inte hur jag ska fortsätta, vad skulle kunna hända nu?". Som lärare i ett klassrum där elever ägnar sig åt skapande i textform gäller det att finnas till hands när de behöver men också att kunna avväga hur pass mycket stöttning en elev behöver för att det inte ska bli hämmande eller rent av leda till att det blir "lärarens text". 

En kommentar från en elev i en klass, efter en lektion där samtliga ägnat sig så koncentrerat åt skrivande att vi till och med höll på att missa lektionens sluttid, har stannat kvar: "Jag brukar tycka att det är svårt att skriva, jag brukar inte komma igång, men dina förslag på hur vi kunde börja och frågorna om Abdi hjälpte mig mycket, det har gått jättebra för mig att skriva idag!".

Innan de lämnade in texten efter ca 4 lektioners skrivande fick de i uppdrag att titta igenom sin text en sista gång: 

Sammanfattningsvis blev texten om Abdi en lyckad och omtyckt skrivuppgift som gav mig en tydlig bild av alla mina 8:ors skrivande. Alla elever fick kommentarer med framåtsyftande respons på sina texter och de fick också en ifylld bedömningsmatris.

Elevexempel, början på en text:

Ett annat exempel:

Ytterligare ett exempel på en början på en elevtext:

                                  Ensamkommande flyktingbarn - en serie från UR Skola

I samband med elevernas skrivande om den fiktiva karaktären Abdi väcktes många tankar och funderingar kring de många ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som finns i Sverige. Som sagt finns de nära, på skolan och som kompisar i klassen. Jag kände att just det här med att fly ifrån och lämna sitt land var något jag behövde lyfta i klasserna. Jag skrev på tavlan:

                            Vilka anledningar finns det till att en person lämnar sitt land?

Eleverna fick en varsin post-it-lapp att skriva ner alla skäl de kunde komma på. Det känns viktigt att alla får fundera och tänka efter med pennan i hand innan vi tar frågan gemensamt. Alla elever kom på minst två anledningar, de flesta många fler.

Två frivilliga i varje klass kom fram till tavlan och skrev upp alla de anledningar som klasskamraterna presenterade:

8b:s tankekarta, de andra klassernas så ungefär likadana ut

Efter den gemensamma genomgången introducerade jag UR Skolas serie Ensamkommande flyktingbarn och berättade att vi skulle se det andra avsnittet. Jag uppmanade eleverna att uppmärksamma anledningarna till att programmets ungdomar lämnat sina hemländer samt hur deras resa till Sverige sett ut. Jag tänkte att det kunde bli en intressant jämförelser med elevernas egna texter om Abdis resa.

Eleverna blev mycket engagerade i de livsöden som presenterades och de fick sedan fundera i mindre grupper kring följande frågor kopplade till avsnittet de sett:

Vi avslutade sedan med en klassgemensam diskussion och vi stannade kvar länge vid citatet från en av killarna i filmen när han om Sverige säger: "En ung man kan hinna med livet här". Eleverna hade många tolkningar och funderingar kring dessa tankeväckande ord men vi kom slutligen fram till att citatet visar de möjligheter vi har att leva ett tryggt och bra liv i Sverige, till skillnad från i Afghanistan där tiden nog kan gå åt att till att vara rädd och att enbart hålla sig vid liv. I Sverige kan man göra roliga saker och sådant man själv vill, man hinner med att leva.

Så mycket tankar och allt med utgångspunkt i en bok....

Att mötas och utbyta erfarenheter, samla tankar i in-texter och skriva genom interaktion

Att få idéer och att inspireras, att mötas och att utbyta erfarenheter. Det är vad kollegialt lärande handlar om. Att tillsammans med kollegor möta ny kunskap samt komma till nya insikter och utvecklas genom arbetet med Läslyftet känns som en enorm förmån, speciellt med tanke på att det leder till en utveckling av vår pedagogiska och didaktiska syn, vilken gynnar eleverna. Läslyftet ger oss en gemensam ingång när vi möter och arbetar tillsammans med eleverna utifrån syftet att utveckla deras språk så väl som deras kunskap. Språk och ämnen går hand i hand.

Under veckan har jag lärt mig en massa nytt och blivit ordentligt inspirerad efter att ha tillbringat två dagar på Södertörns högskola som en del i Läslyftets handledarutbildning. Denna gång låg fokus på gruppdynamik och ledarskap och vi fick också tillfälle att prova på några samtalsmodeller samt värderingsövningar.

In-texter och elevinteraktion

Veckans kollegiala arbete med del 2 i modulen Skriva i alla ämnen, Undersöka och dela tankar fick mig att verkligen stanna upp och reflektera kring elevers skrivande och gav mig konkreta, användbara tips och idéer. Denna del inriktade sig på att arbeta med in-texter som handlar om att samla erfarenheter och tankar i form av en text, tankekarta, bild, stödord eller på annat sätt. In-texter hjälper alla att hitta sina "röster" och kan vara både skriftliga och muntliga. En in-text skrivs för att man ska minnas, förstå och reflektera kring ett stoff. Detta gör att eleverna får samla sina tankar utan att behöva tänka på att någon annan ska läsa eller titta på det de skriver/ritar. En in-text skapas för elevens skull, för att kunna förbereda sig tankemässigt utifrån det språk man har, inför kommande uppgifter, t ex  samtal eller skrivuppgifter med tydligt syfte. Ut-texter däremot är en textprodukt som ska fungera för en utomstående, en mottagare. den som  talar eller skriver vill här kommunicera med andra. Mycket mer att läsa och ta del av kring in- och ut-texter, även i form av tydliga filmer, finns i Läs- och skrivportalen , Skriva i alla ämnen 7-9.

Vid förra lektionen med en grupp SVA-elever åk. 8 läste vi gemensamt en novell som handlar om en kille som kommer som ny elev till en klass. Texten finns med i en antologi med elevskrivna texter, utgiven 2010. Syftet med läsningen av novellen var att möta texten tillsammans för att kunna tänka kring och lyfta innehåll och uppbyggnad.  När vi läste stannade vi upp, vi tänkte högt, eleverna reflekterade och gjorde kopplingar till sig själva och till annat det hört eller läst.  Vi tittade också på textens uppbyggnad och diskuterade om vi tyckte att den följde novellkurvan. Eleverna kom med många förslag på alternativa slut och fick även formulera frågor på sådant de tycket var oklart eller som kunde ha utvecklats mer.

Med syfte att låta eleverna skapa in-texter började jag nästa lektion med att ge dem instruktionen: SKRIV eller GÖR EN TANKEKARTA om novellen Den nya eleven, skriv det du minns, inget är rätt eller fel utan tänk efter och se vad du kommer ihåg. Jag var noga med att säga att texten/tankekartan var deras egen, inget som skulle läsas eller bedömas av mig.

Jag uppfattade att eleverna hade mycket lättare föra att sätta igång att skriva och göra tankekartor när de visste att det bara var de som skulle läsa, de slappnade av och fick ner hur mycket som helst på sina papper.

Efter ca 15 minuter hade alla i gruppen gjort en varsin in-text, hälften i form av en löpande text, hälften genom en tankekarta. Nästa steg blev att de delades in i grupper, fyra i varje. Nu var det dags att utifrån sina texter skapa en gemensam text om novellen. De fick som uppdrag att skriva en återberättande text kring vad novellen handlade om. Den tänkta mottagaren var en kompis som inte hade läst novellen.

Här fick de följande instruktion:

• Berätta om det ni var och en skrivit. En i taget, inga kommentarer under rundan.
• En elev skapar sedan ett Google Drive dokument som han/hon delar med de andra, alla ska ha dokumentet framför sig på sin Chromebook och tillgängligt att skriva i.
• Kom tillsammans överens om er gemensamma text.
• Alla skriver i dokumentet, det är bra om ni enas om vem som skriver när.

Förutom ett gemensamt skapat persongalleri hade de följande stöd på tavlan som de kunde använda vid behov:

Struktur:

Texten handlar om…. Först………….. Efter en stund……. Sedan………… På rasten……… Efter det……………….. Till slut…………..

Här blev det elevinteraktion utan dess like! Det var fantastiskt att höra och se elevernas engagemang när de diskuterade och samtalade, lyssnade och jämkade, kom överens och till slut enades. De samtalade om ordval, meningsbyggnad , tempus, ordföljd, böjningsformer och om innehållet. De skrev om, la till, tog bort och gjorde om.

Vid lektionens slut var de alla överens om att det varit både kul och lärorikt att arbeta tillsammans i grupp med att skriva, att de helt enkelt kunde lära sig av varandra, men att det också varit svårt att komma överens då och då.

Nästa gång tänker jag att grupperna får presentera texterna för varandra och att vi tar fram dem på smartboarden för att gemensamt kunna titta på språk och innehåll.

Att ge och ta och lära av varandra, det är så det ska vara!

En ny termin har tagit sin början - med skrivandet i fokus

Efter nästan tre veckors jullov har vi då satt igång igen. I måndags startade skolans personal upp arbetet med en gemensam samling för alla följt av arbetslagsarbete på förmiddagen och sedan ämnesträffar under eftermiddagen. Igår var elevernas första dag, det känns alltid lika bra att möta dem igen efter lov och ledighet. Det är liksom i mötet med eleverna det händer;  inspirationen och arbetsglädjen infinner sig direkt!

Den här terminen kommer vi att arbeta med modulen"Skriva i alla ämnen 7-9"  i Läslyftet. Idag har jag ägnat tid åt att sätta mig in i modulen och vad den kommer att innebära och den känns helt rätt! Dels blir det en naturlig följd på höstens modul "Samtal om text"  att nu få fokusera på skrivandet av texter och dels eftersom alla vi som har 8:or på skolan under våren planerat in att ägna mycket tid åt skrivande i och med att våra elever ska arbeta med novellskrivande. Skrivandet ska till slut mynna ut i en antologi, "Åttologi", med en samling av deras alster. Under arbetets gång kommer vi även i svenska och svenska som andraspråk  kunna få in andra "skrivhandlingar" än just den berättande formen och med tanke på alla de olika texttyper som finns i skolan och livet kommer alla ämnen lätt kunna arbeta utifrån samt utvecklas genom modulen. Det är ju nämligen precis så som det står i inledningen till denna modul i Läs- och skrivportalen: 

 "Eftersom innehåll och struktur i texter skiljer sig åt från ämne till ämne behöver alla lärare utveckla kunskaper som rör det skrivande och de texter som förekommer i de egna ämnena. När eleverna ges möjlighet att skriva i alla ämnen får de därmed en chans att utveckla tankar i ämnet och visa sina ämneskunskaper genom sitt skrivande. Det främjar elevers lärande." 

För att friska upp minnet hos eleverna kring berättande texter och speciellt noveller, började vi med att prata om vad de kom ihåg av texttypens typiska drag och struktur. Vi tittade på novellkurvan som vi använt oss av vid flera tillfällen tidigare och vi knöt an till tidigare lästa och skrivna texter som passade in här. Jag improviserade också och berättade om en pojke som tappat bort sin väska på väg till skolan och lät handlingen tydligt följa kurvan.

Under jullovet hade jag av en slump hittat en mycket bra serie med filmer på UR Skola,  "Tre berättelser". Serien består av tre kortfilmer som är inspirerade av litterära klassiker med ett varsitt separat program om den litterära genre som filmen tillhör. Serien riktar sig i första hand till SVA-elever 7-9 men fungerar precis lika bra för elever som läser svenska. Till programserien finns både lärarhandledning och arbetsmaterial som kan användas om så önskar.

Jag valde att börja med kortfilmen "Jägaren" som handlar om Vanja som drömmer om att bli jägare. Tillsammans med ett killgäng beger hon sig ut på illegal älgjakt då en stor belöning har utlovats till den som skjuter älgen. Saker och ting går över styr och diverse hot dyker upp i skogen...Jägaren är inspirerad av klassikern "Skriet från vildmarken" av Jack London. 

I arbetsmaterialet finns till varje film en lista med förklaringar på ord- och uttryck, avsedd för elever som är relativt nybörjare i svenska, vilken vi gick igenom tillsammans eftersom detta var en grupp med SVA- elever.  När vi sedan såg filmen reagerade de på och kände igen orden vi pratat om innan.  

Innan vi började se filmen fick de också  i uppgift att under filmens gång tänka på dramaturgin - novellkurvan; hur inleds det hela, på vilket vis sker en upptrappning, var kommer vändpunkten osv. 

Eleverna blev mycket engagerade i filmens handling eftersom det finns en person som i deras ögon gör "fel" och de var väldigt upprörda över det. Vi pratade efteråt en del om vad som faktiskt hade hänt och varför vi trodde att det blev just så. Slutet är inte heller helt solklart utan skapade vissa frågetecken.Sedan ritade och skrev vi tillsammans "kurvan" på tavlan och noterade vad som var själva inledning, vad som bidrog till upptrappning, när det vände och varför och hur det avslutades.

Nästa lektion ska vi arbeta vidare med tolknings- och värderingsuppgifter kopplat till filmen samt fortsatta arbetet med berättande text och novell. Det ska bli spännande att se hur utfallet blir imorgon när jag kör ungefär samma upplägg i en helkass i svenska, där det naturligtvis även finns flerspråkiga elever.

I måndags vid vår gemensamma samling i aulan presenterade vår rektor en del ledord kopplat till vad som är viktigt framåt i vårt arbete och jag tänker helt enkelt sno några klockrena ord för att med hjälp dessa avsluta detta inlägg: "Tillsammans och gemensamt". Kort och gott.

En liten tillbakablick - att byta frågor med varandra

Efter en fin julhelg med både jul- och födelsedagsfirande finns nu tid till reflektion och tillbakablickar på terminen som gått.

 Denna höst har bjudit på många spännande utmaningar, precis som alltid inom detta yrke, men för mig lite extra med tanke på arbetet med Läslyftet och allt det inneburit. Dels den nya, spännande erfarenheten att handleda kollegor och dels att få vara med om hur alla lärare på skolan påbörjar det medvetna arbetet med texter inom det vidgade textbegreppet med utgångspunkt i modulen Samtal om text .

 Inom de olika delarna i modulen finns en hel del som känns självklart för en lärare i svenska och SVA och som jag använt mig av under många år i min undervisning, t ex "läsloggar"(del 3) och "samtal före, under och efter läsning"(del 5). Det finns också en del för mig nya modeller och varianter som "eftertänksam dialog - sokratiska samtal"(del 6) vilken jag har använt mig av vid flera tillfällen under terminen och som jag tänker berätta mer om i ett annat inlägg.

Inför varje träff med kollegorna gör jag en presentation i Google Drive med struktur och upplägg för träffen. Sedan lägger jag varje presentation i de läslyftsmappar som jag skapat för respektive lag i Drive. Detta för att de ska kunna gå tillbaka och se vad vi gjorde när vi sågs och för att kunna se vilken "uppgift" de har till gången efter.

När vi ses för del B har vi läst artiklar och sett undervisnings- och samtalsfilmer som ska reflekteras och diskuteras. Då har jag försökt använda olika samtalsmodeller för att skapa variation och för att på olika sätt gynna lyssnande, intresse och diskussion bland kollegorna. En modell som har fungerat väl är denna som jag kallar "Fråge-byte". Den passar bra att göra efter att man läst en text, sett en film/ett program eller lyssnat till en föreläsning. Deltagarna får post-it-lappar där de skriver ner en fråga (eller ett påstående) kopplat till det de sett, hört eller läst. Sedan fortsätter man enligt instruktionen nedan.



Det blir naturligtvis variationer i hur länge varje par diskuterar de två frågor de har just då men om man tycker att några pratat väl länge och man själv är fri och står med en frågelapp i handen får man helt enkelt ställa sig bredvid "långpratarna" och pocka på uppmärksamhet.

Denna samtalsmodell blev väldigt populär i ett av mina arbetslag och där testade flera lärare även att göra denna variant med elever, t ex efter att de sett på nyheter tillsammans. Den stora vinsten och fördelen med att göra på detta vis är enligt lärarna att att alla faktiskt blir delaktiga, de lyssnar på varandra och alla pratar. Just detta är ofta något som vi ofta ser som att bekymmer, nämligen att få alla elever att våga säga något. I denna givna struktur och i ett sammanhang där man bara pratar med en kamrat åt gången skapas en trygghet som gör det lite lättare även för de mer tystlåtna eleverna att kunna delta.

Terminsfinal för Läslyftet

Idag på förmiddagen träffades handledarna för Läslyftet i Nyköping en sista gång för terminen. Ann Löwbeer, samordnare för Läslyftet i kommunen, bjöd dels på tillfälle till samtal och reflektion kring vårt gemensamma uppdrag kring det kollegiala lärandet  med fokus på språket och dels på trevlig fikastund och fina presenter. Med olika, mestadels positiva, erfarenheter i bagaget och med stor förväntan inför kommande termin och moduler blickar vi framåt mot nya utmaningar. Språket behöver vi fortsätta att arbeta medvetet med och utveckla i alla ämnen för att samtliga i elever ska  lyckas.

På eftermiddagen var det sedan dags för mig att för sista gången möta de båda arbetslag som jag varit handledare för under terminen. Jag konstaterade att jag träffat vardera arbetslag vid 16 tillfällen, vid moment B och moment D i de 8 delarna i modulen. 32 handledartillfällen för min del under loppet av fyra månader, det känns häftigt! 

Min plan inför dagens träffar var att sammanfatta, avsluta och utvärdera modulen  "Samtal om text" som vi ägnat hösten åt. Jag startade upp träffen med samtalsmodellen Vattentrappan som vi fick prova på vid Skolverkets handledarutbildning på Södertörns Högskola för två veckor sedan. Syftet med den är att diskutera på begränsad tid, att lyssna aktivt och se till att alla kommer till tals. Modellen handlar också om att väcka intresse, nyfikenhet och engagemang mellan kollegor. Den går till som så att man först presenterar någon/några frågeställningar kopplat till något man gjort, läst eller lyssnat till. Sedan delas den stora gruppen in i några mindre grupper varefter en av smågrupperna får börja diskutera frågeställningen/frågeställningarna på begränsad tid, förslagsvis 3 minuter.  De andra grupperna lyssnar aktivt utan att säga något. Efter att tre minuter gått "rinner" diskussionen över till nästa grupp som tar vid där gruppen innan slutade. Antingen hakar de i där gruppen innan stannade upp eller så återgår de till den ursprungliga frågan. Efter ytterligare tre minuter går samtalet vidare till nästa grupp eller tillbaka till den första ifall det bara finns två. Efter tre minuter går frågan vidare igen. Så fortsätter man fram och tillbaka mellan grupperna så länge man tycker att det behövs eller har tid till.

Idag fick mina arbetslag följande frågor att prata om i Vattentrappan:

- Vad har du som lärare lärt dig under arbetet med modulen och vad tror/hoppas du att eleverna lärt sig?

- Hur gör vi lärandet lustfyllt?

Många intressanta reflektioner och tankar kring lärande och egen utveckling lyftes och diskussionerna blev, som en av kollegorna sa, en utvärdering av modularbetet. Några av de ord som jag fångade upp var:

"Jag lägger mer fokus på att hitta bra texter, sådana som känns rätt för eleverna och som väcker intresse."

"Jag har fått chansen att repetera och påminna mig om sådant som jag stött på tidigare under åren som lärare men glömt bort".

"Vi har fått prova på olika modeller, vissa bra andra mindre bra."

"Jag har ändrat min syn på text, förut var det bara stoff. Nu ser jag texter på ett annat sätt och jag jobbar med dem tillsammans med eleverna, de är delaktiga i texten."

Vi pratade sedan lite kort om de aktiviteter de genomfört under veckan och avslutade med återkoppling till deras förväntningar och farhågor inför Läslyftet som vi skrev ner vid första tillfället vi sågs.

Allra sist skrev de en kort utvärdering av träffarna kopplat till "upplägg, innehåll och handledarskapet. Vad har varit bra och vad kan utvecklas?"  

På vårterminen blir det nya tag med Läslyftet och då tar vi på Nyköpings Högstadium oss an modulen "Skriva i alla ämnen ".