torsdag 17 januari 2019

Fortsättningen på bokprojektet "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" Arbetssätt & genomförande

Gruppen i 9b  som läste och samtalade om Tionde våningen; en underbar bok som inbjöd till
 djupgående reflektioner och diskussioner (eleverna har godkänt att vara med på bild)
I det förra inlägget berättade jag om bakgrunden, planeringen och introduktionslektionen för det spännande bokprojektet med temat "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" som jag tillsammans med skolbibliotekarien Anni genomförde med mina fyra klasser i 9:an under senare delen av höstterminen. Som jag skrev gick det åt en hel del tid och energi till planering och förberedelser men det var det värt; resultatet blev verkligen över förväntan. Vilka fantastiska, djupa och reflekterande boksamtal jag och Anni hade förmånen att ta del av under dessa veckor! Vi blev både imponerade och rörda över elevernas engagemang och intresse samt deras utvecklade förmåga att diskutera böckernas handling, karaktärer, budskap och koppling till temat. 



Redan vid första tillfället fick eleverna den bok de skulle läsa och arbeta med under projektets gång. De fick då även veta vilka som skulle ingå i de olika grupperna och därmed vilka klasskamrater de skulle samarbeta och samtala med vid de fyra boksamtalen. När vi sedan sågs vid det andra tillfället vara eleverna sugna på att sätta igång att läsa sina böcker direkt men dessvärre skulle de få vänta lite till; det fanns fortfarande en hel del som jag behövde förklara och förtydliga. 

                              

                                Boksamtal med olika roller - arbetsgång

Jag inledde den andra lektionen med att gå igenom de olika rollerna som eleverna skulle komma att ha under boksamtalen. Jag förklarade vad varje roll innebar och vad som förväntades av den. Jag var mycket noga med att förtydliga och ge exempel på respektive rolls uppgifter för att ingen skulle känna sig osäker på uppdraget. Jag betonade också vikten av att samtliga gruppmedlemmar tog sina roller på allvar och la tid och arbete på förberedelserna inför samtalen.





Varje elev fick också sitt gruppspecifika schema för arbetsgången som inleddes med följande beskrivning:

"Utgångspunkten för detta boksamtal är att fem till sex elever läser och samtalar om samma bok. Detta gör de
utifrån en speciell dagordning och de har givna uppgifter/roller i samtalet. Alla uppgifter ska vara förberedda
när de kommer till samtalet. (När det bara finns fem deltagare kommer en ordletare och illustratör slås ihop
till en roll, se lösblad för er det gäller)."

Där hade jag också skrivit hur långt de skulle ha läst till var och ett av de fyra samtalen samt vem som skulle ha vilken roll vid de olika tillfällena. Där fanns också en beskrivning av de olika rollerna samt över vilken ordning samtalet skulle ske i. Alla gruppmedlemmar skulle tyvärr inte hinna ha samtliga roller under projektets gång men fyra olika skulle alla ändå få prova på.

De skulle genomföra ett samtal per vecka förutom under den första som enbart skulle användas till läsning, förberedelser inför samtalen samt läsloggsarbete. Jag berättade för eleverna att de var viktigt att de använde lektionstiden på bästa sätt för att undvika att behöva läsa och arbeta med projektet så mycket hemma. Jag skulle dessutom inte finnas med på alla lektioner eftersom jag under några av dessa veckor skulle genomföra muntliga NP och det vilade därmed ett stort ansvar på eleverna. Dock fanns jag och/eller Anni alltid med vid boksamtalen.

Ett av arbetsgångsdokumenten

                                              Läslogg - citat & tankar

Eleverna var sedan tidigare bekanta med att arbeta med läslogg enligt modellen citat & tankar. Jag valde därför att använda den typen av läslogg igen med syftet att eleverna skulle stanna upp och reflektera kring texten under läsningens gång. Jag gav dem även några egna exempel på hur man kan gå tillväga när man väljer ut citaten samt hur man kan formulera sina tankar om dem.


Vi avslutade det andra tillfället med att bokgrupperna fick sitta tillsammans för att stämma av vem som hade vilken uppgift till första boksamtalet samt att alla i gruppen hade förstått sin rolls uppgift. De skulle även läsa några sidor högt tillsammans för att gemensamt komma igång med läsningen. Dessutom fick de fundera över vilka personer de hade mött så här långt och vad de hade fått veta om dem. De skulle också komma överens om hur de skulle skapa ett gemensamt persongalleri som skulle kunna fungera som stöd under läsningens gång.

Även denna sammanställning över vad som ingick i bokprojektet gick vi igenom.


Kunskapskraven som skulle komma att bedöms lyftes också vid andra lektionen.



Författaren - människan bakom de skrivna orden

Som jag berättade i det förra inlägget var följande från det centrala innehållet en av grunderna i bokprojektet:

 Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

Det kändes alltså betydelsefullt att eleverna skulle få möta författaren bakom boken de skulle läsa och fundera lite extra på hur pass synlig författaren och dennes eget liv samt egna erfarenheter var i boken. Även detta att se om författarens tid och kultur var synliga i böckerna kändes intressant och värt att lyfta.

Därför inleddes det tredje tillfället med att jag visade en bild på en av författarna, Mårten Sandén. Jag bad dem fundera över vem de trodde att detta var. Eleverna gissade ganska snart på att det nog var en författare men ingen kunde lista ut vem. Jag förklarade då att jag ville att de skulle tänka på att det faktiskt fanns en person bakom de böcker de läser och att det ALLTID finns en människa bakom en skriven text. Vi pratade om hur påverkad en text blir av den person som skrivit den och vi kom fram till att det så klart skiljer sig åt. Vissa texter kan vara extremt färgade av skribenten medan andra är mer opåverkade eller t o m objektiva. Jag bad dem att fundera på sina författare under läsningens gång och reflektera över om och hur bokens handling påverkats av människan bakom orden.

För att de skulle känna till vem som låg bakom just deras bok förklarade jag att de skulle göra en gemensam författarstudie i sin bokgrupp. Studien i sig skulle inte bedömas men informationen om författaren behövde de ha, dels under läsningens gång och dels inför det sista och fjärde boksamtalet då jag tänkte be dem diskutera just författaren kopplad till boken.

Efter att vi gått igenom det gemensamma dokument de skulle använda sig av i gruppen, "Gör en studie av en författare" (som fanns i classroom) fick de sätta sig i sina grupper för att planera när de skulle arbeta med studien och hur de skulle göra det dvs vem i gruppen skulle hitta information och skriva om vad. För att detta inte skulle bli så tidskrävande föreslog jag att de skulle dela upp frågorna i dokumentet mellan sig.

Resten av den tredje lektionen läste eleverna sina böcker, enskilt eller i grupp. De uppmanades också att välja minst två citat till läsloggen under den sista stunden på lektionen.

Så, då var arbetet igång! Efter dessa tre första, intensiva lektioner väntade en vecka med bara läsning, förberedelser av roller inför första boksamtalet, läslogg samt författarstudie. Under denna vecka genomförde jag muntliga NP med två av mina fyra klasser vilket gjorde att jag inte fanns på plats. Detta innebar stort eget ansvar och elevernas förmåga att läsa och arbeta på egen hand sattes verkligen på prov.

Boksamtal med olika roller - genomförande och bedömning


En vecka senare var det dags att sätta igång med boksamtalen. Tanken var att jag och Anni, som också var med vid de flesta samtalen, framför allt skulle finnas med för att lyssna (och bedöma för min del) men naturligtvis också stötta vid behov. Hur pass delaktiga vi var vid boksamtalen såg olika ut i olika grupper, ibland behövde eleverna stöttning och förklaringar från oss och ibland hoppade även Anni in istället för en frånvarande elev. Just detta med elever som var frånvarande påverkade ju samtalet ganska mycket eftersom varje roll fyller en viktigt funktion.

Sammanfattningsvis kan man säga att elevernas genomförande av boksamtalen höll en mycket hög nivå, vissa högre än andra av förklarliga skäl. En bok som t ex Tionde våningen inbjuder helt naturligt till mer utvecklande och reflekterande samtal än en bok som med enklare språk och mer lättförståeligt innehåll som t ex Tjockare än vatten. Naturligtvis såg också  samtalen olika ut i de olika grupperna pga av flera orsaker, dels beroende på vilka medlemmar grupperna hade och hur de fungerade tillsammans och dels pga hur pass väl förberedda eleverna var.

Det som ändå var den stora vinningen med att genomföra boksamtal på det här viset var att eleverna faktiskt fick diskutera frågor, tankar och funderingar kring böckernas handling och karaktärer och därigenom få möta andras perspektiv samt få en djupare förståelse.  De frågor som frågeställaren hade förberett till det lästa avsnittet kunde ofta fördjupa elevernas tankar liksom även persongranskarens beskrivning av en vald karaktär som sedan diskuterades. Diskussionsledaren skulle ju också välja ut två scener som han eller hon tyckte var extra viktiga i avsnittet och även kring dessa kunde samtalen bli långa och utvecklade.

Efter att eleverna ägnat några veckor åt bokprojektet valde jag att låta dem stanna upp och fundera över vad de själva tyckte att de lärde sig av detta arbete. Det kändes viktigt för att komma bort från känslan av att allt i skolan handlar om att visa vad man kan. Eleverna behövde få känna att skolan är till för att utveckla förmågor och kunskaper, att de ska få chansen att prova på, öva och träna för att utvecklas. Jag bad dem därför att skriva ner tre saker som de tyckte att de lärde sig av bokprojektet på en varsin post-it och detta är sammanställningen av vad en av klasserna skrev ner:


Under samtalens gång skrev jag långa anteckningar dels kring innehållet i elevernas samtal och dels min uppfattning om elevernas insatser. Det var fantastiskt att få ta del av deras diskussioner och hur de byggde vidare på varandras tankar och ibland skrev jag sida upp och sida ner för att få med allt klokt de kom fram till.

Efter att det sista boksamtalet var genomfört använde jag anteckningarna när jag fyllde i denna bedömningsmatris. Vid det fjärde och sista boksamtalet i bokgruppen (expertgruppen) fick de förutom att hålla samtalet enligt de vanliga rolluppgifterna även några ytterligare, avslutande frågor att diskutera. Jag valde några av dessa frågor som jag ställde till de olika grupperna i slutet av samtalen:
  • Vad tänker ni om textens innehåll och uppbyggnad? Hur uppfattar ni författarens sätt att förmedla bokens innehåll med tanke på berättarperspektiv, beskrivningar/gestaltningar och språk (ordval, meningsbyggnad osv)?
  • Är författaren synlig i boken och i så fall på vilket sätt? Finns sådant i boken som ni tror är självupplevt? Varför tror ni det?
  • Är boken påverkad av en viss tid och en viss kultur, författarens egen eller annan?
  • Hur visar sig temat “hur långt kan/ska man gå för en annan människa” i er bok? Handlar personerna i er bok rätt eller fel? Hur skulle ni ha gjort?
  • Fundera kring bokens titel. Varför heter den som den gör? Passar titeln? Vad skulle den annars kunnat heta?
Efter att grupperna var färdiga med sina avslutande samtal fick de sitta i sina grupper och förbereda sig inför det kommande samtalet i hemgrupper/tvärgrupper då de äntligen skulle få prata om och jämföra sina böcker med de andra titlar som lästs i klassen. För att förbereda sig hade de detta dokument att utgå ifrån, frågor att förbereda inför boksamtal i tvärgrupper.

                       Boksamtalet i tvärgrupper/expertgrupper

Fyra klasser, 18 grupper, 72 boksamtal...vilken resa! Nu var det dags för eleverna att mötas i tvärgrupper (jag väljer att kalla dem det här för enkelhetens skull men de fyller samma funktion som expertgrupper). De var fyra klasser med förväntansfulla elever som kom till klassrummen för att äntligen få höra mer om de andra böckerna och få jämföra dem med varandra.

Jag delade in klasserna i tvärgrupper genom att låta elever som läst samma bok få skriva sina namn på post-it i samma färg. När alla elever skrivit sitt namn på sin lapp fick de gå fram till tavlan och sätta upp den. Sedan placerade jag lapparna gruppvis på tavlan så att varje grupp innehöll samtliga färger och därmed representanter från alla böcker. Sedan var det bara att sätta igång med samtalen! Frågorna de skulle diskutera fanns i ett dokument i classroom, tvärgruppsfrågor, samt i ett google formulär där varje grupp fick skriva ner vad de kom fram till på varje fråga.

Elever i full gång med tvärgruppssamtal
(även dessa har godkänt att vara med på bild)
Vilka samtal det blev! Eleverna tog verkligen uppgiften på stort allvar och diskussionerna och reflektionerna var djupa och utvecklade. De var så proffsiga på att göra jämförelser mellan böckerna, vilket dessa utvalda exempel på två av frågorna från ett klassformulär får visa:

Vilka likheter och skillnader finns det mellan böckernas handling?

Tjockare än vatten och Möss och människor var lika i handlingen med tanke på gäng och drömmar. Bryta om, Tionde vånoingen och min bror monstret var lika varandra på så sätt att barn behöver klara sig själva, har inget specielt stöd av någon förälder eller vuxen. Man ser budskapet tydligt i alla böcker
Hur långt man ska gå för en annan människa som är temat. T.ex i möss och människor så handlar det om att George ska ta hand om Lennie, bryta om handlar om hur dottern påverkas av att behöva ta hand om sig själv och sin mamma. Min bror monstret handlar om hur Benjamin skulle ta hand om sin storebror som inte var så smart. Tjockare än vatten handlar om hur George tog hand om Lennie. Likheten är alltså vad man ska göra och vad som händer när man gör något för någon annan.
Likheter: Personer som har förlorat sina föräldrar och måste klara sig själva. Skillnader: I möss och människor min bror monstret och tjockare än vatten har huvudpersonen någon med sig från början medans i de andra böckerna så handlar det mer om att bygga upp en trasig relation.
Likheter: I alla böcker saknas det någon från familjen och att de känner sig lite överblivna och måste klara sig själva och att man måste ta hand om dem man egentligen inte behöver. Möss och Människor och Tjockare än vatten har väldigt lika huvudkaraktärer och de flesta handlar om hur långt man kan gå för varandra. Alla böcker är skrivna i nutid. Skillnader: De är skrivna i olika synvinklar och tider, I vissa böcker handlar det om tjejer och i vissa om killar, i vissa av dem är personerna kriminella medans i andra inte, I en bok slutar varje kapitel med en cliffhanger medans inte i de andra.

Jämför hur temat: “Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?” syns i era böcker. Hur visar det sig? På flera sätt? Vilka likheter och skillnader finns mellan böckerna?
Det finns i alla av böckerna. En ungdom blir ansvarig för en annan person, förälder, bror eller vän. De tvingas avstå sina drömmar för att ställa upp för andra. Kanske av egen vilja kanske av tvång.
I Bryta om får vi se hur Minna blir drabbad av mamman och hur länge hon orkar med det. I Min bror monstret så finns det en storebror som måste bli omhändertagen av sin lillebror då hans lillebror sätts i olika situationer p.g.a detta.
T.ex I Tionde våningen offrar Jorinde allt för att hennes pappa ska må bra. ett annat exempel. I min bror monstret hjälper Benjamin andra i första hand och gör allt för sin bror.
I Bryta om var alla tvungna att ta hand om alla vilket visar detta temat, I Möss och människor och i Tjockare än vatten så syns detta tydligt eftersom den visar till vilken gräns man kan gå till en annan människa, I vissa av böckerna ger huvudpersonerna upp och låter de dö medans i andra så håller de ihop till sista ögonblicket. Likheter: Även om de inte håller ihop till slutet så håller de ihop länge.


Jag vill avsluta med att framföra ett stort tack till mina fantastiska elever som står ut med mig och alla mina påhitt, ni är bara bäst helt enkelt! Ett lika stort tack även till min kollega och vapendragare som alltid nappar på mina idéer och hjälper till att utveckla dem vidare, vår skolbibliotekarie Anni Agélii. 

Nu kanske man kan tro att temat "hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" är uttömt men så är inte fallet. Just nu spinner jag vidare på det tillsammans med eleverna för att snart låta dem skriva resonerande texter inom temat. Mer om detta kommer kanske i ett annat inlägg :)

1 kommentar:

  1. Hej alla ni som läser min blogg! Jag hade stora bekymmer när jag skrev detta inlägg, två gånger var det så gott som färdigskrivet men plötsligt var allt jag skrivit borta, trots att jag sparat. Till slut fick jag spara vartefter i ett drive-dokument och klistra in här i bloggen. Resultatet blev märkliga mellanrum (alltför stora) mellan stycken samt att storleken på texten omöjligt gick att ändra (vissa avsnitt har därför något mindre bokstäver...). Hoppas att ni ha överseende med detta och ändå kan läsa och ta till er av innehållet. Ha det fint, på "återläsande" :)

    SvaraRadera