torsdag 17 januari 2019

Fortsättningen på bokprojektet "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" Arbetssätt & genomförande

Gruppen i 9b  som läste och samtalade om Tionde våningen; en underbar bok som inbjöd till
 djupgående reflektioner och diskussioner (eleverna har godkänt att vara med på bild)
I det förra inlägget berättade jag om bakgrunden, planeringen och introduktionslektionen för det spännande bokprojektet med temat "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" som jag tillsammans med skolbibliotekarien Anni genomförde med mina fyra klasser i 9:an under senare delen av höstterminen. Som jag skrev gick det åt en hel del tid och energi till planering och förberedelser men det var det värt; resultatet blev verkligen över förväntan. Vilka fantastiska, djupa och reflekterande boksamtal jag och Anni hade förmånen att ta del av under dessa veckor! Vi blev både imponerade och rörda över elevernas engagemang och intresse samt deras utvecklade förmåga att diskutera böckernas handling, karaktärer, budskap och koppling till temat. 



Redan vid första tillfället fick eleverna den bok de skulle läsa och arbeta med under projektets gång. De fick då även veta vilka som skulle ingå i de olika grupperna och därmed vilka klasskamrater de skulle samarbeta och samtala med vid de fyra boksamtalen. När vi sedan sågs vid det andra tillfället vara eleverna sugna på att sätta igång att läsa sina böcker direkt men dessvärre skulle de få vänta lite till; det fanns fortfarande en hel del som jag behövde förklara och förtydliga. 

                              

                                Boksamtal med olika roller - arbetsgång

Jag inledde den andra lektionen med att gå igenom de olika rollerna som eleverna skulle komma att ha under boksamtalen. Jag förklarade vad varje roll innebar och vad som förväntades av den. Jag var mycket noga med att förtydliga och ge exempel på respektive rolls uppgifter för att ingen skulle känna sig osäker på uppdraget. Jag betonade också vikten av att samtliga gruppmedlemmar tog sina roller på allvar och la tid och arbete på förberedelserna inför samtalen.





Varje elev fick också sitt gruppspecifika schema för arbetsgången som inleddes med följande beskrivning:

"Utgångspunkten för detta boksamtal är att fem till sex elever läser och samtalar om samma bok. Detta gör de
utifrån en speciell dagordning och de har givna uppgifter/roller i samtalet. Alla uppgifter ska vara förberedda
när de kommer till samtalet. (När det bara finns fem deltagare kommer en ordletare och illustratör slås ihop
till en roll, se lösblad för er det gäller)."

Där hade jag också skrivit hur långt de skulle ha läst till var och ett av de fyra samtalen samt vem som skulle ha vilken roll vid de olika tillfällena. Där fanns också en beskrivning av de olika rollerna samt över vilken ordning samtalet skulle ske i. Alla gruppmedlemmar skulle tyvärr inte hinna ha samtliga roller under projektets gång men fyra olika skulle alla ändå få prova på.

De skulle genomföra ett samtal per vecka förutom under den första som enbart skulle användas till läsning, förberedelser inför samtalen samt läsloggsarbete. Jag berättade för eleverna att de var viktigt att de använde lektionstiden på bästa sätt för att undvika att behöva läsa och arbeta med projektet så mycket hemma. Jag skulle dessutom inte finnas med på alla lektioner eftersom jag under några av dessa veckor skulle genomföra muntliga NP och det vilade därmed ett stort ansvar på eleverna. Dock fanns jag och/eller Anni alltid med vid boksamtalen.

Ett av arbetsgångsdokumenten

                                              Läslogg - citat & tankar

Eleverna var sedan tidigare bekanta med att arbeta med läslogg enligt modellen citat & tankar. Jag valde därför att använda den typen av läslogg igen med syftet att eleverna skulle stanna upp och reflektera kring texten under läsningens gång. Jag gav dem även några egna exempel på hur man kan gå tillväga när man väljer ut citaten samt hur man kan formulera sina tankar om dem.


Vi avslutade det andra tillfället med att bokgrupperna fick sitta tillsammans för att stämma av vem som hade vilken uppgift till första boksamtalet samt att alla i gruppen hade förstått sin rolls uppgift. De skulle även läsa några sidor högt tillsammans för att gemensamt komma igång med läsningen. Dessutom fick de fundera över vilka personer de hade mött så här långt och vad de hade fått veta om dem. De skulle också komma överens om hur de skulle skapa ett gemensamt persongalleri som skulle kunna fungera som stöd under läsningens gång.

Även denna sammanställning över vad som ingick i bokprojektet gick vi igenom.


Kunskapskraven som skulle komma att bedöms lyftes också vid andra lektionen.



Författaren - människan bakom de skrivna orden

Som jag berättade i det förra inlägget var följande från det centrala innehållet en av grunderna i bokprojektet:

 Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

Det kändes alltså betydelsefullt att eleverna skulle få möta författaren bakom boken de skulle läsa och fundera lite extra på hur pass synlig författaren och dennes eget liv samt egna erfarenheter var i boken. Även detta att se om författarens tid och kultur var synliga i böckerna kändes intressant och värt att lyfta.

Därför inleddes det tredje tillfället med att jag visade en bild på en av författarna, Mårten Sandén. Jag bad dem fundera över vem de trodde att detta var. Eleverna gissade ganska snart på att det nog var en författare men ingen kunde lista ut vem. Jag förklarade då att jag ville att de skulle tänka på att det faktiskt fanns en person bakom de böcker de läser och att det ALLTID finns en människa bakom en skriven text. Vi pratade om hur påverkad en text blir av den person som skrivit den och vi kom fram till att det så klart skiljer sig åt. Vissa texter kan vara extremt färgade av skribenten medan andra är mer opåverkade eller t o m objektiva. Jag bad dem att fundera på sina författare under läsningens gång och reflektera över om och hur bokens handling påverkats av människan bakom orden.

För att de skulle känna till vem som låg bakom just deras bok förklarade jag att de skulle göra en gemensam författarstudie i sin bokgrupp. Studien i sig skulle inte bedömas men informationen om författaren behövde de ha, dels under läsningens gång och dels inför det sista och fjärde boksamtalet då jag tänkte be dem diskutera just författaren kopplad till boken.

Efter att vi gått igenom det gemensamma dokument de skulle använda sig av i gruppen, "Gör en studie av en författare" (som fanns i classroom) fick de sätta sig i sina grupper för att planera när de skulle arbeta med studien och hur de skulle göra det dvs vem i gruppen skulle hitta information och skriva om vad. För att detta inte skulle bli så tidskrävande föreslog jag att de skulle dela upp frågorna i dokumentet mellan sig.

Resten av den tredje lektionen läste eleverna sina böcker, enskilt eller i grupp. De uppmanades också att välja minst två citat till läsloggen under den sista stunden på lektionen.

Så, då var arbetet igång! Efter dessa tre första, intensiva lektioner väntade en vecka med bara läsning, förberedelser av roller inför första boksamtalet, läslogg samt författarstudie. Under denna vecka genomförde jag muntliga NP med två av mina fyra klasser vilket gjorde att jag inte fanns på plats. Detta innebar stort eget ansvar och elevernas förmåga att läsa och arbeta på egen hand sattes verkligen på prov.

Boksamtal med olika roller - genomförande och bedömning


En vecka senare var det dags att sätta igång med boksamtalen. Tanken var att jag och Anni, som också var med vid de flesta samtalen, framför allt skulle finnas med för att lyssna (och bedöma för min del) men naturligtvis också stötta vid behov. Hur pass delaktiga vi var vid boksamtalen såg olika ut i olika grupper, ibland behövde eleverna stöttning och förklaringar från oss och ibland hoppade även Anni in istället för en frånvarande elev. Just detta med elever som var frånvarande påverkade ju samtalet ganska mycket eftersom varje roll fyller en viktigt funktion.

Sammanfattningsvis kan man säga att elevernas genomförande av boksamtalen höll en mycket hög nivå, vissa högre än andra av förklarliga skäl. En bok som t ex Tionde våningen inbjuder helt naturligt till mer utvecklande och reflekterande samtal än en bok som med enklare språk och mer lättförståeligt innehåll som t ex Tjockare än vatten. Naturligtvis såg också  samtalen olika ut i de olika grupperna pga av flera orsaker, dels beroende på vilka medlemmar grupperna hade och hur de fungerade tillsammans och dels pga hur pass väl förberedda eleverna var.

Det som ändå var den stora vinningen med att genomföra boksamtal på det här viset var att eleverna faktiskt fick diskutera frågor, tankar och funderingar kring böckernas handling och karaktärer och därigenom få möta andras perspektiv samt få en djupare förståelse.  De frågor som frågeställaren hade förberett till det lästa avsnittet kunde ofta fördjupa elevernas tankar liksom även persongranskarens beskrivning av en vald karaktär som sedan diskuterades. Diskussionsledaren skulle ju också välja ut två scener som han eller hon tyckte var extra viktiga i avsnittet och även kring dessa kunde samtalen bli långa och utvecklade.

Efter att eleverna ägnat några veckor åt bokprojektet valde jag att låta dem stanna upp och fundera över vad de själva tyckte att de lärde sig av detta arbete. Det kändes viktigt för att komma bort från känslan av att allt i skolan handlar om att visa vad man kan. Eleverna behövde få känna att skolan är till för att utveckla förmågor och kunskaper, att de ska få chansen att prova på, öva och träna för att utvecklas. Jag bad dem därför att skriva ner tre saker som de tyckte att de lärde sig av bokprojektet på en varsin post-it och detta är sammanställningen av vad en av klasserna skrev ner:


Under samtalens gång skrev jag långa anteckningar dels kring innehållet i elevernas samtal och dels min uppfattning om elevernas insatser. Det var fantastiskt att få ta del av deras diskussioner och hur de byggde vidare på varandras tankar och ibland skrev jag sida upp och sida ner för att få med allt klokt de kom fram till.

Efter att det sista boksamtalet var genomfört använde jag anteckningarna när jag fyllde i denna bedömningsmatris. Vid det fjärde och sista boksamtalet i bokgruppen (expertgruppen) fick de förutom att hålla samtalet enligt de vanliga rolluppgifterna även några ytterligare, avslutande frågor att diskutera. Jag valde några av dessa frågor som jag ställde till de olika grupperna i slutet av samtalen:
  • Vad tänker ni om textens innehåll och uppbyggnad? Hur uppfattar ni författarens sätt att förmedla bokens innehåll med tanke på berättarperspektiv, beskrivningar/gestaltningar och språk (ordval, meningsbyggnad osv)?
  • Är författaren synlig i boken och i så fall på vilket sätt? Finns sådant i boken som ni tror är självupplevt? Varför tror ni det?
  • Är boken påverkad av en viss tid och en viss kultur, författarens egen eller annan?
  • Hur visar sig temat “hur långt kan/ska man gå för en annan människa” i er bok? Handlar personerna i er bok rätt eller fel? Hur skulle ni ha gjort?
  • Fundera kring bokens titel. Varför heter den som den gör? Passar titeln? Vad skulle den annars kunnat heta?
Efter att grupperna var färdiga med sina avslutande samtal fick de sitta i sina grupper och förbereda sig inför det kommande samtalet i hemgrupper/tvärgrupper då de äntligen skulle få prata om och jämföra sina böcker med de andra titlar som lästs i klassen. För att förbereda sig hade de detta dokument att utgå ifrån, frågor att förbereda inför boksamtal i tvärgrupper.

                       Boksamtalet i tvärgrupper/expertgrupper

Fyra klasser, 18 grupper, 72 boksamtal...vilken resa! Nu var det dags för eleverna att mötas i tvärgrupper (jag väljer att kalla dem det här för enkelhetens skull men de fyller samma funktion som expertgrupper). De var fyra klasser med förväntansfulla elever som kom till klassrummen för att äntligen få höra mer om de andra böckerna och få jämföra dem med varandra.

Jag delade in klasserna i tvärgrupper genom att låta elever som läst samma bok få skriva sina namn på post-it i samma färg. När alla elever skrivit sitt namn på sin lapp fick de gå fram till tavlan och sätta upp den. Sedan placerade jag lapparna gruppvis på tavlan så att varje grupp innehöll samtliga färger och därmed representanter från alla böcker. Sedan var det bara att sätta igång med samtalen! Frågorna de skulle diskutera fanns i ett dokument i classroom, tvärgruppsfrågor, samt i ett google formulär där varje grupp fick skriva ner vad de kom fram till på varje fråga.

Elever i full gång med tvärgruppssamtal
(även dessa har godkänt att vara med på bild)
Vilka samtal det blev! Eleverna tog verkligen uppgiften på stort allvar och diskussionerna och reflektionerna var djupa och utvecklade. De var så proffsiga på att göra jämförelser mellan böckerna, vilket dessa utvalda exempel på två av frågorna från ett klassformulär får visa:

Vilka likheter och skillnader finns det mellan böckernas handling?

Tjockare än vatten och Möss och människor var lika i handlingen med tanke på gäng och drömmar. Bryta om, Tionde vånoingen och min bror monstret var lika varandra på så sätt att barn behöver klara sig själva, har inget specielt stöd av någon förälder eller vuxen. Man ser budskapet tydligt i alla böcker
Hur långt man ska gå för en annan människa som är temat. T.ex i möss och människor så handlar det om att George ska ta hand om Lennie, bryta om handlar om hur dottern påverkas av att behöva ta hand om sig själv och sin mamma. Min bror monstret handlar om hur Benjamin skulle ta hand om sin storebror som inte var så smart. Tjockare än vatten handlar om hur George tog hand om Lennie. Likheten är alltså vad man ska göra och vad som händer när man gör något för någon annan.
Likheter: Personer som har förlorat sina föräldrar och måste klara sig själva. Skillnader: I möss och människor min bror monstret och tjockare än vatten har huvudpersonen någon med sig från början medans i de andra böckerna så handlar det mer om att bygga upp en trasig relation.
Likheter: I alla böcker saknas det någon från familjen och att de känner sig lite överblivna och måste klara sig själva och att man måste ta hand om dem man egentligen inte behöver. Möss och Människor och Tjockare än vatten har väldigt lika huvudkaraktärer och de flesta handlar om hur långt man kan gå för varandra. Alla böcker är skrivna i nutid. Skillnader: De är skrivna i olika synvinklar och tider, I vissa böcker handlar det om tjejer och i vissa om killar, i vissa av dem är personerna kriminella medans i andra inte, I en bok slutar varje kapitel med en cliffhanger medans inte i de andra.

Jämför hur temat: “Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?” syns i era böcker. Hur visar det sig? På flera sätt? Vilka likheter och skillnader finns mellan böckerna?
Det finns i alla av böckerna. En ungdom blir ansvarig för en annan person, förälder, bror eller vän. De tvingas avstå sina drömmar för att ställa upp för andra. Kanske av egen vilja kanske av tvång.
I Bryta om får vi se hur Minna blir drabbad av mamman och hur länge hon orkar med det. I Min bror monstret så finns det en storebror som måste bli omhändertagen av sin lillebror då hans lillebror sätts i olika situationer p.g.a detta.
T.ex I Tionde våningen offrar Jorinde allt för att hennes pappa ska må bra. ett annat exempel. I min bror monstret hjälper Benjamin andra i första hand och gör allt för sin bror.
I Bryta om var alla tvungna att ta hand om alla vilket visar detta temat, I Möss och människor och i Tjockare än vatten så syns detta tydligt eftersom den visar till vilken gräns man kan gå till en annan människa, I vissa av böckerna ger huvudpersonerna upp och låter de dö medans i andra så håller de ihop till sista ögonblicket. Likheter: Även om de inte håller ihop till slutet så håller de ihop länge.


Jag vill avsluta med att framföra ett stort tack till mina fantastiska elever som står ut med mig och alla mina påhitt, ni är bara bäst helt enkelt! Ett lika stort tack även till min kollega och vapendragare som alltid nappar på mina idéer och hjälper till att utveckla dem vidare, vår skolbibliotekarie Anni Agélii. 

Nu kanske man kan tro att temat "hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" är uttömt men så är inte fallet. Just nu spinner jag vidare på det tillsammans med eleverna för att snart låta dem skriva resonerande texter inom temat. Mer om detta kommer kanske i ett annat inlägg :)

onsdag 2 januari 2019

Bokprojektet "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" Bakgrund, planering & introduktion



                                                    Bokprojektet börjar ta form

Tidigt i höstas började jag och min kollega, skolbibliotekarien Anni, att spåna kring ett nytt bokprojekt för mina fyra klasser i åk. 9. Egentligen hade vi redan innan sommaren börjat prata så smått om vårt nästa gemensamma bokarbete, vilket gjorde att vi redan innan sommarlovet började fundera på vilka böcker vi ville ha med. Naturligtvis fanns det många syften med projektet; skönlitterär läsning ger ju så ofantligt många olika möjligheter och infallsvinklar, men ur det centrala innehållet var det till en början dessa två delar som var grunden i vår planering:



  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

En viktig utgångspunkt  för arbetet var just att fokusera på författaren bakom verket dvs hur pass påverkad en bok faktiskt är av författaren och dennes egen tid och miljö samt egna erfarenheter. Jag kommer egentligen inte ihåg hur vi kom fram till temat "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" men jag tror att det hela började med att vi bestämde att ha med böckerna "Tjockare än vatten" av Anne Cassidy och "Möss och människor" av John Steinbeck; två böcker med samma huvudhandling och huvudkaraktärer men olika tid, miljö osv. Tydligt i böckerna är att de handlar om att känna ansvar för en annan människa samt om hur detta kan leda fram till helt avgörande val man gör i livet. Vi hade sedan flera olika titlar på förslag som vi tyckte skulle passa till temat men vi kom till slut fram till följande tre: "Min bror monstret" av Mårten Sandén, "Bryta om" av Åsa Anderberg Strollo och "Tionde våningen" av Christina Herrström.

Eftersom vi hade positiva erfarenheter av boksamtal var vi från början säkra på att det skulle vara grunden även i detta projekt; det ger så mycket mer att få samtala om det man läser tillsammans med andra. Här tänkte vi att ett upplägg enligt modellen med expert- och hemgrupper skulle passa bra, dvs att eleverna skulle bli experter gruppvis på en av böckerna och sedan diskutera och jämföra de olika titlarna i hemgrupper/tvärgrupper. Snart bestämde vi att boksamtalen i expertgrupperna skulle genomföras enligt upplägget där eleverna i förväg får olika roller som de ska förbereda och ha under samtalen. Vi kom också fram till att eleverna skulle arbeta med citat & tankar i läsloggar vilket de var vana vid sedan tidigare för att genom dessa kontinuerligt stanna upp och reflektera kring det de läser.

                                            Planering och förberedelser

Efter att grundstrukturen var bestämd var det dags för ett mycket tidskrävande förberedelsejobb. Eftersom projektet skulle pågå under de veckor då jag genomförde muntliga NP och därför skulle vara borta från en del av svensklektionerna kändes det viktigt att allt var tydligt och strukturerat, dels för elevernas skull och dels för de vikarier som skulle finnas till hands under lektionerna. Bokprojektet skulle pågå i sammanlagt 6 veckor, inklusive introduktionsveckan, med sammanlagt fyra boksamtal i expertgrupperna och ett i hemgruppen. Under dessa veckor användes samtliga lektioner i svenska till läsning (enskilt eller gemensamt i bokgrupperna som vissa valde att göra), förberedelse av roller samt läsloggsarbete. Det ingick även en uppgift där eleverna skulle ta reda på en del information om sina författare. Boksamtalen genomfördes alltid under lektionstid och jag och/eller Anni fanns med vid dessa. 

I de två klasser som är något färre till elevantalet skulle fyra av de ovan nämnda böckerna läsas och därmed fyra grupper per klass sättas samman. I de andra två klasserna med något fler elever skulle samtliga fem titlar läsas och därmed fem grupper skapas. Detta innebar att jag förutom att komma fram till vilka elever som skulle läsa vilken bok och därmed utgöra en välfungerande grupp också behövde komma fram till samt skriva ner arbetsgången för var och en av de 18 grupperna. På dokumentet som fungerade som ett "schema" över varje grupps boksamtal skrev jag hur långt de skulle läsa till varje veckas boksamtal, vilka dagar deras samtal skulle vara samt vilken elev som skulle ha vilken roll vid de olika tillfällena. På dokumentet stod också en beskrivning av vad varje roll innebar. Vissa grupper hade fem medlemmar och då fick en och samma person vara både illustratör och ordletare medan andra grupper bestod av sex elever och då bara fick "enkelroller". Här finns det dokument jag använde för de grupper där det fanns sex olika roller -  bokens titel, elevernas namn samt lästa sidor till varje tillfälle skrev jag alltså in för hand.  Boksamtal olika roller -arbetsgång sex roller . Projektet skulle ju innehålla fyra boksamtal så tyvärr skulle inte alla hinna med att prova på samtliga roller under detta arbete.

Det var inte heller helt enkelt att sätta samman grupperna eftersom böckerna är olika långa, har skiftande språkliga nivåer samt helt enkelt ställer olika krav på de som läser. När jag valde vem som skulle läsa vilken bok utgick jag dels från läsvana och intresse, dels från språklig nivå och tidigare läserfarenheter. Jag utgick också ifrån gruppen i sig och vilka förväntningar som skulle ställas på en viss elev i en viss grupp, t ex kunde en relativt läsvan elev hamna i gruppen som läste Tjockare än vatten (som är den tunnaste och språklig lättaste boken) för att där få möjligheten att kliva fram och ta mer ansvar under boksamtalen.


                                Äntligen dags att introducera projektet

Så var det till slut dags att starta upp bokprojektet! Jag inledde på samma vis i samtliga klasser genom att ha sänka belysningen i klassrummet, tända ett ljus och spela låten I´ll be there for you med Bon Jovi. På tavlan visades följande bild.


Både jag och Anni, som också fanns med vid första lektionen, kände stor förväntan och det verkade som att det smittade av sig på eleverna. De blev nog också lite fundersamma över varför just denna låt spelades när de kom in för att sätta sig på sina platser.

När låten var slut frågade jag om någon visste vad den heter och om de kände till artisten. Sedan pratade vi om just låtens titel I´ll be there for you  och vad den egentligen har för innebörd. When you breathe I wanna be the air for you and  I live and I die for you är andra textrader i låten och jag frågade: "Vad menar man egentligen med de orden? När/i vilka situationer säger man sådana ord?. Många svarade att det är när man är kär i någon men vi kom också in på att de kan handla om kärlek även på andra vis, mellan barn och förälder, mellan syskon eller vänner.  Jag valde att spinna vidare på detta genom att komma in på begreppet ansvar; "Vem eller vilka känner du, som 15-åring, ansvar för? Vilka känner du så stort ansvar för att du skulle kunna gå hur långt som helst för dem? Vad innebär det egentligen att känna/ta ansvar? Vilka exempel kan ni ge?"

Låten och dess text samt mina frågeställningar väckte många tankar och funderingar hos eleverna och vi pratade om detta en stund. Sedan visade jag följande citat:


Innebörden och elevernas tolkning av citatet funderades och samtalades kring enligt EPA innan jag sedan tog fram bilden nedan och berättade att just detta tema, hur långt man faktiskt kan eller egentligen ska gå för en annan människas skull är gemensamt, på ett eller annat vis, för samtliga böcker i projektet vi nu ska ägna oss åt.


Efter att jag berättat vilka böcker som ingick i projektet och förklarat lite kort om själva arbetsgången; att jag redan "bestämt" vem som skulle läsa vilken bok och att grupperna redan var klara samt att de skulle genomföra boksamtal i sina grupper, visade jag bilden med alla dessa begrepp och lät den vara kvar på tavlan när jag lämnande över ordet till Anni för "bokprat".


Anni väckte som alltid stort intresse hos eleverna när hon berättade om var och en av böckerna i projektet, eleverna lyssnade engagerat till det hon valde att säga om karaktärer, handling och lite kort om koppling till temat. Några av böckerna läste hon också ett kortare avsnitt ur för ge en tydligare bild av boken samt av författarens sätt att skriva. Allt för att väcka nyfikenhet och lässug och eleverna!

Första tillfället avlutades med att eleverna fick veta vilken grupp de skulle tillhöra och genomföra samtalen i samt vilken bok de skulle läsa. De fick också boken i handen innan vi skiljdes åt och jag berättade att vid nästa lektion skulle de få veta mer om själva arbetet med boksamtal enligt roller, läsloggsarbetet och annat smått och gott som de behövde veta och känna till. En fin start på ett härligt bokprojekt!

I nästa blogginlägg berättar jag vidare om projektet och om boksamtalen enligt modellen med roller samt lite kort om bedömning av elevernas insatser.


onsdag 27 juni 2018

Dystopier - en "katastrofal" genre


Under läsåret 2017/18 har jag varit handledare i Läslyftet för en fantastisk grupp engagerade kollegor som samtliga undervisade i svenska, SVA eller engelska samt en mycket kunnig och inspirerande skolbibliotekarie. Den modul som vi arbetade med på halvfart under året var Lässtrategier för skönlitteratur åk. 4-9  vilken erbjöd mängder av intressanta men också utmanande idéer och synsätt kopplade till skönlitteratur i undervisningen. 


Full aktivitet som alltid när vi ses i vår läslyftsgrupp


Alla 8 delar i modulen väckte engagemang hos oss men den som kom att påverka min undervisning allra mest under vårterminen var del 5 med artikeln och undervisningsfilmen Budskap och tolkning - dystopier som presenteras så här:

Del 5 behandlar undervisning om hur elever kan utveckla sin förmåga att tolka texters budskap och tematik. Med utgångspunkt i dystopiska texter problematiserar artikeln hur en litterär text kan ha många budskap och teman. Artikeln presenterar också arbetssätt för att utveckla elevernas förmåga att tolka och läsa kritiskt.  

Jag nappade genast  på idén att arbeta med dystopier, dels eftersom det är en mycket populär och omtyckt genre bland unga idag och dels pga den uppsjö av spännande böcker som fanns tillgängliga i vårt skolbibliotek. Naturligtvis, som alltid, med förhoppningen att väcka läslust och lässug hos mina elever.

Från början hade jag tänkt att dystopiarbetet skulle ta ca två lektioner i anspråk men det hela kom att resultera många veckor av varierat, roligt och givande arbete i mina fyra klasser i åk. 8.

                                                            Arbetsgång

                                Första tillfället - vi bekantar oss med dystopier


Jag började med att presentera arbetet enligt ovan och gick sedan vidare med frågan:

"Vad vet vi om dystopier?"

Några få elever i varje klass hade hört talas om dystopier tidigare och kunde namnge några böcker och filmer eller serier som tillhör genren. När de övriga hörde kompisarnas förslag kom även fler på exempel på titlar som nog kunde tillhöra dystopier, flera TV-spel nämndes också. Vi gjorde en kort, gemensam beskrivning av vad som är typiskt för dessa böcker filmer/serier och jag visade denna enkla förklaring av begreppet:


Dystopi = en handling som utspelar sig i en framtid, nära eller fjärran, och som skildrar ett samhälle antingen under eller oftast efter en katastrof.

Sedan tittade vi tillsammans på Om dystopier, ett avsnitt som ingår i UR Skolas serie Tre berättelser. Efter det fick eleverna skriva Exit-tickets för att få chansen att samla sina tankar:



Avslutningsvis fick eleverna lyfta sådant de skrivit på sina lappar medan jag gjorde en tankekarta på tavlan utifrån det de sa. En lyckad första lektion i alla fyra klasser med engagerade och vetgiriga elever.


                                   Andra tillfället - vi tar oss an en dystopisk text

Vi inledde andra tillfället med att eleverna fick friska upp minnet från förra lektionen. Vi gjorde ett Word cloud i Mentimeter där de fick skriva tre saker de kom ihåg eller kom att tänka på om dystopier:

"Ordmoln" om dystopier från en av klasserna
Jag hade med hjälp av vår skolbibliotekarie valt ut ett antal böcker som alla är dystopier och en av dessa, Två städer av Eva Susso, hade jag valt att använda mig av när det nu var dags för eleverna att tillsammans med mig möta en dystopisk text. Syftet med detta möte var dels att upptäcka dystopiska kännetecken samt att koppla texten till tidigare erfarenheter och dels att upptäcka att texter kan ha ett eller flera budskap.

                                                Bildresultat för tvÃ¥ städer

Som aktivitet före läsning valde jag att låta eleverna fundera kring begreppet diktatur enligt EPA-modellen. Diktatur förekommer i boken Två städer och jag tyckte därför att det var en bra "igångsättare" inför läsningen.


Efter att vi gemensamt diskuterat vad en diktatur är, var detta förekommer i världen samt pratat om motsatsen, demokrati, gick vi vidare för att börja bekanta oss närmare med boken. Jag hade kopierat upp det första avsnittet i boken samt fram- och baksida och delade nu ut dessa häften till eleverna. Deras uppgift blev nu att fundera på följande:


Eleverna arbetade två och två med att hitta dystopiska kännetecken enbart utifrån bokens framsida och baksida och de lyckades komma fram till ett flertal redan här.

Sedan gick vi igenom vad ett budskap är:

Det författaren vill förmedla (vill säga) och/eller det läsaren tolkar som budskap. Det kan finnas många budskap i en text!

Att förklara vad som menas med ett budskap är inte helt enkelt men tillsammans lyckades vi ändå komma fram till en förklaring, med hjälp av olika exempel från tidigare lästa böcker och sedda filmer, som alla kunde ta till sig. Jag förklarade också att det är viktigt att kunna underbygga och motivera de budskap man tycker sig finna; att kunna förklara varför just t ex "ensam är inte stark, vi behöver andra" är ett budskap i en bok eller film.

Efter det bad jag eleverna att ha följande i bakhuvudet under läsningens gång för att sedan kunna prata om det efteråt:




Nu var det dags att börja läsa textutdraget. Jag läste högt och stannade upp då och då vid sådant som var viktigt för texten, lyfte en del ord och begrepp, tänkte högt samt ställde frågor som t ex:

"Huvudpersonen har fotbollsskor på sig trots att det verkar ha hänt en allvarlig katastrof, varför har han det?" eller "Hundvalpen ryms inte längre i fotbollsstrumpan och huvudpersonens fotbollsskor har blivit för små, vad är det ett tecken på? Hur lång tid kan det ha gått tror du?".

Den här typen av frågor är bra att ställa för att inte tappa eleverna under högläsningens gång och för att få dem att göra inferenser. De fungerar också väl för att väcka deras intresse samt att få dem att göra kopplingar och för att helt enkelt förmå dem att ta sig in i texten och det som sker där.

Efter att vi läst drygt ett kapitel stannade vi upp och pratade tillsammans om handling, mönster och kopplingar och dystopiska drag. Det var spännande att höra alla de kopplingar de gjorde utifrån det vi tagit del av samt hur väl de redan kunde urskilja typiska kännetecken för dystopier.

Avslutningsvis skrev de på post-it-lappar vilket eller vilka budskap de tyckte fanns i texten. De fick också motivera varför de tyckte så.

Vi avslutade med att några frivilliga berättade om de budskap de funnit och ett starkt sådant var: "Att allt kan ändras väldigt snabbt, och att vi ska vara rädda om det vi har och inte ta något för givet".


                         Tredje till femte tillfället - gruppläsning och interaktion

Efter två lyckade lektioner med stort intresse från eleverna kring dystopier ville jag gärna spinna vidare på deras engagemang. Jag valde därför att nu låta eleverna möta ytterligare fem titlar inom dystopigenren genom arbete i expert- och hemgrupper. På det viset skulle alla elever få bekanta sig med samtliga fem böcker. Det kändes bra att de skulle ha alla dessa i bagaget och min förhoppning var förutom att de skulle lära sig mer om dystopier och träna på att urskilja budskap även att skapa ett sug hos dem efter att läsa någon av böckerna i sin helhet.

Jag började med att lite kort presentera syftet med aktiviteten genom att visa några delar i det centrala innehållet i svenska med koppling till vårt arbete:





Efter det berättade jag att de skulle få arbeta i expert- och hemgrupper vilket de var bekanta med sedan tidigare och som jag vet brukar fungera bra i dessa klasser.


Jag hade i förväg gjort en gruppindelning som jag visade för dem i samband med att jag också gav en kort presentation av böckerna de skulle läsa och arbeta med. Jag ville nu väcka intresse och nyfiken hos eleverna på de olika titlar som jag med hjälp av skolbibliotekarien valt ut. Detta försökte jag göra genom att hålla upp böckerna och visa deras omslag samtidigt som jag med några få ord berättade om var och en av dem utan att avslöja för mycket. 

I en av klasserna fick en av grupperna arbeta med boken Färglös istället för med Varelserna (den heter alltså inte Varelsen som jag skrev i presentationen ovan) eftersom vi läst den tidigare


Jag hade kopierat upp ca 20 sidor ur varje bok så att alla i respektive grupp kunde ha sitt textavsnitt med fram- och baksida framför sig under läsningens och arbetets gång.

Samtliga böcker som användes under dystopijobbet, olika på många vis men med flera dystopiska drag gemensamt

                                                   Uppdrag: bli experter på er bok!

Väl placerade i sina grupper med uppdraget att bli experter på sin utvalda bok satte ett intensivt arbete igång. I stort sett alla elever i de fyra klasserna  tog uppgiften på stort allvar och med genuint intresse; de ville verkligen bli experter på sin bok utifrån de förutsättningar de hade. Naturligtvis kan det vara svårt att känna sig insatt i och säker på en bok bara genom att läsa ett avsnitt ur den men jag förklarade att det faktiskt finns mycket att utläsa bara med hjälp av framsida och baksidestext samt genom att läsa en liten del av texten. Precis så som vi gjort med Två städer, påminde jag dem om. Arbetsgången såg ut på detta vis:


Det kändes viktigt att de tog sig tid att fundera tillsammans innan läsningen utifrån fram- och baksida för att skapa en form av gemensam förförståelse och förväntan. I de flesta grupper valda alla deltagare att turas om att läsa högt medan det i vissa grupper var någon eller några som fick läsa för de andra. Det var roligt att höra hur de stannade upp på vissa ställen och diskuterade tillsammans det som faktiskt hände och förklarade för de som inte riktigt förstått. Det kändes fint att se vilket ansvar de tog för varandra och för att alla skulle känna sig delaktiga.


Efter att det läst igenom sitt avsnitt fick de reflektera och diskutera kring ovanstående frågor. Även detta skulle skrivas ner lite kort om i samma drive-dokument och även här turades de flesta om att skriva medan vissa valde en "sekreterare" som skrev ner sådant de kom överens om.

Ett utdrag ur en expertgrupps anteckningar om boken Delirium






Efter ungefär två lektioner var det då dags att låta experterna mötas i hemgrupper. Samma intresse som de visat i expertgrupperna visade de även nu i denna konstellation. Det var spännande att få berätta om sin egen bok och att få höra kompisarna berätta om sina. De var snabba med att hitta likheter och skillnader mellan böckerna och att komma överens om vilka dystopiska drag som verkar vara vanliga och som syns i flera av texterna.

Avslutningsvis gjorde vi en Mentimeter som en form av utvärdering av jobbet. Svaren skilde sig något åt mellan de fyra klasserna men visade ändå ungefär liknande resultat:






                                              Vi ser en film inom genren

Eftersom intresset för dystopier var stort och eftersom jag gärna ville använda mig av det vidgade textbegreppet i arbetet med dystopier valde jag nu att låta eleverna se en film. Det finns mängder av filmer som beskrivs som dystopier och istället för att jag skulle välja en på egen hand lät jag eleverna rösta efter att ha sett tre filmtrailers som jag valt ut. Uppenbarligen var valet ganska självklart för dessa åttondeklassare då de i alla fyra klasser ovetandes om de andras val röstade fram filmen The 5th wave. En relativt nyinspelad dystopisk film med en ung tjej i huvudrollen som kämpar för att återförenas med sin lillebror efter att jorden drabbats av förödande katastrofer. Filmen har en uppbyggnad som passar väl för att diskutera dramaturgi samt är fullspäckad av dystopiska kännetecken vilket gjorde den perfekt med tanke på uppgiftens syfte.

Bildresultat för the 5th wave
Bild på huvudkaraktären Cassie, lånad från den officiella trailern





                                                   
Filmen kom att bli en fullträff, i stort sett alla tyckte att den var riktigt bra och spännande och nu väntar vi alla på uppföljaren. Efter att vi sett filmen hade jag planerat en avslutande uppgift på dystopier som helhet vilken de fått följande information om innan:


Jag var tydlig med att skrivuppgiften skulle göras under lektionstid. Dels för att de skulle ha tillgång till material som vi använt oss av under arbetets gång och dels för att minska stressen; eleverna upplever ofta att de förväntas skriva och göra uppgifter hemma i olika ämnen och jag är av åsikten att skoljobb framför allt ska göras under skoldagen. Dock blev det så, som det nog ofta blir, att vissa fick färdigställa arbetet hemma. Detta berodde antingen på att eleverna varit frånvarande från lektionerna av olika skäl eller att de av skilda anledningar inte hunnit bli klara. 

Uppgiften som de fick via classroom samt den bedömningsmatris jag presenterade för dem och sedan använde mig av vid bedömning och respons finns länkade nedan. Likaså den presentation jag använde mig av under dystopiarbetet, dock ej den för film- och skrivuppgiften, finns i länk. Eftersom det gått lite tid sedan de mött de olika böckerna i expert- och hemgrupperna la jag även expertgruppernas anteckningar i classroom. Detta för att eleverna skulle kunna gå tillbaka dit och få hjälp med dystopiska drag, budskap osv. I klassrummet fanns också de böcker samt de uppkopierade häftena som de använt i expertgrupperna. Skrivuppgiften var tvådelad, dels bestod den av en reflektionsuppgift om dystopier och dels av en filmanalys av filmen The 5th wave.


-------------------------------------------------------------------------------------------
Dystopi - en katastrofal genre

En skrivuppgift


           

Efter flera veckors arbete med dystopier är det nu dags för dig att skriva vad du vet om denna genre. Skrivuppgiften består av två delar, en reflektion och en filmanalys.  Du ska nu reflektera kring och göra jämförelser mellan olika dystopiska verk - böcker och film. Dessutom ska du komma fram till några budskap i dessa och kunna motivera (underbygga) dem. Du ska också göra en filmanalys av den dystopiska filmen, The 5th Wave,  som vi sett.

  • När? Under lektionstid v.13 och v.15.
  • Hur? Du skriver i ett dokument som du skapar i classroom. Du använder dig av de frågor som finns nedan. Tänk på att inte bara svara kortfattat på frågorna utan att skriva en löpande text med utgångspunkt i det jag frågar efter - utveckla dina svar. Använd ett tydligt och korrekt språk och glöm inte att göra styckeindelning. Använd gärna underrubriker för varje ny fråga som du skriver om. Du får använda dig av de böcker (kopierade häften) som vi har använt samt de anteckningar ni gjort i er expertgrupp.
  • Omfattning? Texten ska vara 2-4 sidor (strl 11)
  • Vad bedöms? Se bedömningsmatris.


        Reflektionsfrågor Dystopier

  • Det finns många kännetecken som är typiska för dystopier. Vilka känner du till? Berätta!

  • Du har fått bekanta dig med minst sex olika dystopiska böcker. Berätta om dystopiska kännetecken som finns att hitta i några av dessa böcker. Du behöver alltså inte använda alla sex böcker.  Ge konkreta exempel ur böckerna på kännetecken. Vilka kännetecken verkar vara de vanligaste?


  • Jämför två av böckerna med varandra, ge exempel på några likheter och några skillnader,  både vad gäller handling, miljö och karaktärer samt de dystopiska dragen.

Budskap =  det som läsaren/tittaren uppfattar som textens/filmens grundtanke. Tänk på att det kan finnas flera budskap. De är sällan entydiga utan varierar beroende på hur vi som läser boken eller ser filmen tolkar och de behöver inte knytas till författarens avsikt. Exempel på budskap kan vara: “Lita inte på någon, en person är inte alltid den man tror” eller “Bry dig inte om vad andra tycker utan bestäm själv hur du vill vara och göra”.  

  • Använd nu samma två böcker som i förra frågan eller välj två av de andra. Skriv ner minst ett budskap ur varje bok och underbygg (motivera) det genom att förklara hur du kommit fram till det. Finns det likheter mellan de två böckernas budskap?

  • Jämför nu en valfri dystopisk bok med en dystopisk film eller ett dystopiskt tv-spel. Du kan också välja att jämföra en film med ett tv-spel. Skriv och berätta om likheter och skillnader.



_________________________________________________________________________

  
 Filmanalys av filmen The 5th Wave
  • Beskriv filmens huvudkaraktär.

  • Beskriv två  av filmens bikaraktärer.

  • Hur inleds filmen?

  • Vilket är filmens problem och när i filmen presenteras det?

  • Berätta om ”de fem vågorna” i filmen.

  • Berätta om filmens upptrappning - hur byggs spänningen upp?

  • Vad tycker du är filmens höjdpunkt -> vändpunkt?

  • Berätta om filmens avslutning.

  • Vilka dystopiska drag innehåller filmen? Ge exempel på när de finns med eller är synliga.

  • ”Lita inte på någon” ser jag som ett av filmens budskap. Förklara och motivera budskapet genom att ge exempel från filmen.
  • Ge minst ett eget exempel på ett budskap som filmen har. Motivera budskapet


Vid den utvärdering som eleverna fick skriva i slutet av vårterminen om hela läsårets arbete i svenska var det flera som skrev om dystopijobbet som något de tyckt bäst om att arbeta med, här är några exempel på elevers tankar:


Jag tycker att den roligaste uppgiften inom svenska var dystopiuppgifterna kring filmen the fifth wave, och självklart att kolla på filmen. Och varför jag tyckte den var roligast var för att jag tycker det är jätte intressant med hur klimatet kommer se ut i framtiden. Och att naturkatastrofer är så fascinerande. Sen är dom ju hemska men men.

Jag tyckte att det var bra att jobba dystopier för att man lärde sig om ett helt ny genre för mig och man lärde sig vad den handlade om och man fick se in i olika filmer och böcker. Vi skrev en text om det hela vilket vara ganska bra för att samla kunskaperna så att vi kommer ihåg lite bättre.

Jag tyckte den bästa arbetet var när vi jobbade med dystopier. Det var kul att få se en bra film och sedan fundera kring den via en filmanalys och allmänt om dystopier. Det var roligt för då var det några roliga lektioner som var lugna och vi bara kollade på film och sedan några lektioner med arbete.
Jag tyckte den bästa uppgiften i svenskan detta läsår har varit Dystopier och Filmanalys efter som att Dystopier är en intressant gener och så är det kul att göra Filmanalyser eftersom man hela filmen måste fånga upp detaljer för att skriva en bra filmanalys.
Dystopi eftersom jag tycker det var intressant och roligt.


Sammanfattningsvis, en uppgift som var tänkt att ta en lektion eller två i anspråk kom att sträcka sig över betydligt längre tid. Det känns bra att kunna vara flexibel och känna av läget så som jag kunde göra här och helt enkelt fortsätta med ett lyckat koncept. Jag kan verkligen rekommendera att arbeta med dystopier och det fungerar naturligtvis mycket bra att bara ta delar av mitt upplägg eller ev stanna kvar längre vid någon av dessa, t ex vid den gemensamma läsningen av Två städer eller vid läsningen i expertgrupper. 

Jag vill också framföra mitt varmaste tack till min kollega Anni Agélii, vår fantastiskt duktiga och "pålästa" skolbibliotekarie på Nyköpings högstadium, Alpha. Det är fantastiskt att ha en sådan litteraturkunnig person vid sin sida som dessutom alltid kommer med kloka, pedagogiska tips och idéer kopplat till litterärt arbete med klasserna.