Fortsättningen på bokprojektet "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" Arbetssätt & genomförande

                                                     Gruppen i 9b som läste och samtalade om Tionde våningen; en underbar bok som inbjöd till

                                                          djupgående reflektioner och diskussioner (eleverna har godkänt att vara med på bild)

I det förra inlägget berättade jag om bakgrunden, planeringen och introduktionslektionen för det spännande bokprojektet med temat "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" som jag tillsammans med skolbibliotekarien Anni genomförde med mina fyra klasser i 9:an under senare delen av höstterminen. Som jag skrev gick det åt en hel del tid och energi till planering och förberedelser men det var det värt; resultatet blev verkligen över förväntan. Vilka fantastiska, djupa och reflekterande boksamtal jag och Anni hade förmånen att ta del av under dessa veckor! Vi blev både imponerade och rörda över elevernas engagemang och intresse samt deras utvecklade förmåga att diskutera böckernas handling, karaktärer, budskap och koppling till temat.

Redan vid första tillfället fick eleverna den bok de skulle läsa och arbeta med under projektets gång. De fick då även veta vilka som skulle ingå i de olika grupperna och därmed vilka klasskamrater de skulle samarbeta och samtala med vid de fyra boksamtalen. När vi sedan sågs vid det andra tillfället vara eleverna sugna på att sätta igång att läsa sina böcker direkt men dessvärre skulle de få vänta lite till; det fanns fortfarande en hel del som jag behövde förklara och förtydliga. 

                              

                                Boksamtal med olika roller - arbetsgång

Jag inledde den andra lektionen med att gå igenom de olika rollerna som eleverna skulle komma att ha under boksamtalen. Jag förklarade vad varje roll innebar och vad som förväntades av den. Jag var mycket noga med att förtydliga och ge exempel på respektive rolls uppgifter för att ingen skulle känna sig osäker på uppdraget. Jag betonade också vikten av att samtliga gruppmedlemmar tog sina roller på allvar och la tid och arbete på förberedelserna inför samtalen.

Varje elev fick också sitt gruppspecifika schema för arbetsgången som inleddes med följande beskrivning:

"Utgångspunkten för detta boksamtal är att fem till sex elever läser och samtalar om samma bok. Detta gör de
utifrån en speciell dagordning och de har givna uppgifter/roller i samtalet. Alla uppgifter ska vara förberedda
när de kommer till samtalet. (När det bara finns fem deltagare kommer en ordletare och illustratör slås ihop
till en roll, se lösblad för er det gäller)."

Där hade jag också skrivit hur långt de skulle ha läst till var och ett av de fyra samtalen samt vem som skulle ha vilken roll vid de olika tillfällena. Där fanns också en beskrivning av de olika rollerna samt över vilken ordning samtalet skulle ske i. Alla gruppmedlemmar skulle tyvärr inte hinna ha samtliga roller under projektets gång men fyra olika skulle alla ändå få prova på.

De skulle genomföra ett samtal per vecka förutom under den första som enbart skulle användas till läsning, förberedelser inför samtalen samt läsloggsarbete. Jag berättade för eleverna att de var viktigt att de använde lektionstiden på bästa sätt för att undvika att behöva läsa och arbeta med projektet så mycket hemma. Jag skulle dessutom inte finnas med på alla lektioner eftersom jag under några av dessa veckor skulle genomföra muntliga NP och det vilade därmed ett stort ansvar på eleverna. Dock fanns jag och/eller Anni alltid med vid boksamtalen.

Ett av arbetsgångsdokumenten

                                              Läslogg - citat & tankar

Eleverna var sedan tidigare bekanta med att arbeta med läslogg enligt modellen citat & tankar. Jag valde därför att använda den typen av läslogg igen med syftet att eleverna skulle stanna upp och reflektera kring texten under läsningens gång. Jag gav dem även några egna exempel på hur man kan gå tillväga när man väljer ut citaten samt hur man kan formulera sina tankar om dem.

Vi avslutade det andra tillfället med att bokgrupperna fick sitta tillsammans för att stämma av vem som hade vilken uppgift till första boksamtalet samt att alla i gruppen hade förstått sin rolls uppgift. De skulle även läsa några sidor högt tillsammans för att gemensamt komma igång med läsningen. Dessutom fick de fundera över vilka personer de hade mött så här långt och vad de hade fått veta om dem. De skulle också komma överens om hur de skulle skapa ett gemensamt persongalleri som skulle kunna fungera som stöd under läsningens gång.

Även denna sammanställning över vad som ingick i bokprojektet gick vi igenom.

Kunskapskraven som skulle komma att bedöms lyftes också vid andra lektionen.

Författaren - människan bakom de skrivna orden

Som jag berättade i det förra inlägget var följande från det centrala innehållet en av grunderna i bokprojektet:

 Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

Det kändes alltså betydelsefullt att eleverna skulle få möta författaren bakom boken de skulle läsa och fundera lite extra på hur pass synlig författaren och dennes eget liv samt egna erfarenheter var i boken. Även detta att se om författarens tid och kultur var synliga i böckerna kändes intressant och värt att lyfta.

Därför inleddes det tredje tillfället med att jag visade en bild på en av författarna, Mårten Sandén. Jag bad dem fundera över vem de trodde att detta var. Eleverna gissade ganska snart på att det nog var en författare men ingen kunde lista ut vem. Jag förklarade då att jag ville att de skulle tänka på att det faktiskt fanns en person bakom de böcker de läser och att det ALLTID finns en människa bakom en skriven text. Vi pratade om hur påverkad en text blir av den person som skrivit den och vi kom fram till att det så klart skiljer sig åt. Vissa texter kan vara extremt färgade av skribenten medan andra är mer opåverkade eller t o m objektiva. Jag bad dem att fundera på sina författare under läsningens gång och reflektera över om och hur bokens handling påverkats av människan bakom orden.

För att de skulle känna till vem som låg bakom just deras bok förklarade jag att de skulle göra en gemensam författarstudie i sin bokgrupp. Studien i sig skulle inte bedömas men informationen om författaren behövde de ha, dels under läsningens gång och dels inför det sista och fjärde boksamtalet då jag tänkte be dem diskutera just författaren kopplad till boken.

Efter att vi gått igenom det gemensamma dokument de skulle använda sig av i gruppen, "Gör en studie av en författare" (som fanns i classroom) fick de sätta sig i sina grupper för att planera när de skulle arbeta med studien och hur de skulle göra det dvs vem i gruppen skulle hitta information och skriva om vad. För att detta inte skulle bli så tidskrävande föreslog jag att de skulle dela upp frågorna i dokumentet mellan sig.

Resten av den tredje lektionen läste eleverna sina böcker, enskilt eller i grupp. De uppmanades också att välja minst två citat till läsloggen under den sista stunden på lektionen.

Så, då var arbetet igång! Efter dessa tre första, intensiva lektioner väntade en vecka med bara läsning, förberedelser av roller inför första boksamtalet, läslogg samt författarstudie. Under denna vecka genomförde jag muntliga NP med två av mina fyra klasser vilket gjorde att jag inte fanns på plats. Detta innebar stort eget ansvar och elevernas förmåga att läsa och arbeta på egen hand sattes verkligen på prov.

Boksamtal med olika roller - genomförande och bedömning

En vecka senare var det dags att sätta igång med boksamtalen. Tanken var att jag och Anni, som också var med vid de flesta samtalen, framför allt skulle finnas med för att lyssna (och bedöma för min del) men naturligtvis också stötta vid behov. Hur pass delaktiga vi var vid boksamtalen såg olika ut i olika grupper, ibland behövde eleverna stöttning och förklaringar från oss och ibland hoppade även Anni in istället för en frånvarande elev. Just detta med elever som var frånvarande påverkade ju samtalet ganska mycket eftersom varje roll fyller en viktigt funktion.

Sammanfattningsvis kan man säga att elevernas genomförande av boksamtalen höll en mycket hög nivå, vissa högre än andra av förklarliga skäl. En bok som t ex Tionde våningen inbjuder helt naturligt till mer utvecklande och reflekterande samtal än en bok som med enklare språk och mer lättförståeligt innehåll som t ex Tjockare än vatten. Naturligtvis såg också  samtalen olika ut i de olika grupperna pga av flera orsaker, dels beroende på vilka medlemmar grupperna hade och hur de fungerade tillsammans och dels pga hur pass väl förberedda eleverna var.

Det som ändå var den stora vinningen med att genomföra boksamtal på det här viset var att eleverna faktiskt fick diskutera frågor, tankar och funderingar kring böckernas handling och karaktärer och därigenom få möta andras perspektiv samt få en djupare förståelse.  De frågor som frågeställaren hade förberett till det lästa avsnittet kunde ofta fördjupa elevernas tankar liksom även persongranskarens beskrivning av en vald karaktär som sedan diskuterades. Diskussionsledaren skulle ju också välja ut två scener som han eller hon tyckte var extra viktiga i avsnittet och även kring dessa kunde samtalen bli långa och utvecklade.

Efter att eleverna ägnat några veckor åt bokprojektet valde jag att låta dem stanna upp och fundera över vad de själva tyckte att de lärde sig av detta arbete. Det kändes viktigt för att komma bort från känslan av att allt i skolan handlar om att visa vad man kan. Eleverna behövde få känna att skolan är till för att utveckla förmågor och kunskaper, att de ska få chansen att prova på, öva och träna för att utvecklas. Jag bad dem därför att skriva ner tre saker som de tyckte att de lärde sig av bokprojektet på en varsin post-it och detta är sammanställningen av vad en av klasserna skrev ner:

Under samtalens gång skrev jag långa anteckningar dels kring innehållet i elevernas samtal och dels min uppfattning om elevernas insatser. Det var fantastiskt att få ta del av deras diskussioner och hur de byggde vidare på varandras tankar och ibland skrev jag sida upp och sida ner för att få med allt klokt de kom fram till.

Efter att det sista boksamtalet var genomfört använde jag anteckningarna när jag fyllde i denna bedömningsmatris. Vid det fjärde och sista boksamtalet i bokgruppen (expertgruppen) fick de förutom att hålla samtalet enligt de vanliga rolluppgifterna även några ytterligare, avslutande frågor att diskutera. Jag valde några av dessa frågor som jag ställde till de olika grupperna i slutet av samtalen:

• Vad tänker ni om textens innehåll och uppbyggnad? Hur uppfattar ni författarens sätt att förmedla bokens innehåll med tanke på berättarperspektiv, beskrivningar/gestaltningar och språk (ordval, meningsbyggnad osv)?
• Är författaren synlig i boken och i så fall på vilket sätt? Finns sådant i boken som ni tror är självupplevt? Varför tror ni det?
• Är boken påverkad av en viss tid och en viss kultur, författarens egen eller annan?
• Hur visar sig temat “hur långt kan/ska man gå för en annan människa” i er bok? Handlar personerna i er bok rätt eller fel? Hur skulle ni ha gjort?
• Fundera kring bokens titel. Varför heter den som den gör? Passar titeln? Vad skulle den annars kunnat heta?

Efter att grupperna var färdiga med sina avslutande samtal fick de sitta i sina grupper och förbereda sig inför det kommande samtalet i hemgrupper/tvärgrupper då de äntligen skulle få prata om och jämföra sina böcker med de andra titlar som lästs i klassen. För att förbereda sig hade de detta dokument att utgå ifrån, frågor att förbereda inför boksamtal i tvärgrupper.

                       Boksamtalet i tvärgrupper/expertgrupper

Fyra klasser, 18 grupper, 72 boksamtal...vilken resa! Nu var det dags för eleverna att mötas i tvärgrupper (jag väljer att kalla dem det här för enkelhetens skull men de fyller samma funktion som expertgrupper). De var fyra klasser med förväntansfulla elever som kom till klassrummen för att äntligen få höra mer om de andra böckerna och få jämföra dem med varandra.

Jag delade in klasserna i tvärgrupper genom att låta elever som läst samma bok få skriva sina namn på post-it i samma färg. När alla elever skrivit sitt namn på sin lapp fick de gå fram till tavlan och sätta upp den. Sedan placerade jag lapparna gruppvis på tavlan så att varje grupp innehöll samtliga färger och därmed representanter från alla böcker. Sedan var det bara att sätta igång med samtalen! Frågorna de skulle diskutera fanns i ett dokument i classroom, tvärgruppsfrågor, samt i ett google formulär där varje grupp fick skriva ner vad de kom fram till på varje fråga.

Elever i full gång med tvärgruppssamtal
(även dessa har godkänt att vara med på bild)

Vilka samtal det blev! Eleverna tog verkligen uppgiften på stort allvar och diskussionerna och reflektionerna var djupa och utvecklade. De var så proffsiga på att göra jämförelser mellan böckerna, vilket dessa utvalda exempel på två av frågorna från ett klassformulär får visa:

Vilka likheter och skillnader finns det mellan böckernas handling?

Tjockare än vatten och Möss och människor var lika i handlingen med tanke på gäng och drömmar. Bryta om, Tionde vånoingen och min bror monstret var lika varandra på så sätt att barn behöver klara sig själva, har inget specielt stöd av någon förälder eller vuxen. Man ser budskapet tydligt i alla böcker

Hur långt man ska gå för en annan människa som är temat. T.ex i möss och människor så handlar det om att George ska ta hand om Lennie, bryta om handlar om hur dottern påverkas av att behöva ta hand om sig själv och sin mamma. Min bror monstret handlar om hur Benjamin skulle ta hand om sin storebror som inte var så smart. Tjockare än vatten handlar om hur George tog hand om Lennie. Likheten är alltså vad man ska göra och vad som händer när man gör något för någon annan.

Likheter: Personer som har förlorat sina föräldrar och måste klara sig själva. Skillnader: I möss och människor min bror monstret och tjockare än vatten har huvudpersonen någon med sig från början medans i de andra böckerna så handlar det mer om att bygga upp en trasig relation.

Likheter: I alla böcker saknas det någon från familjen och att de känner sig lite överblivna och måste klara sig själva och att man måste ta hand om dem man egentligen inte behöver. Möss och Människor och Tjockare än vatten har väldigt lika huvudkaraktärer och de flesta handlar om hur långt man kan gå för varandra. Alla böcker är skrivna i nutid. Skillnader: De är skrivna i olika synvinklar och tider, I vissa böcker handlar det om tjejer och i vissa om killar, i vissa av dem är personerna kriminella medans i andra inte, I en bok slutar varje kapitel med en cliffhanger medans inte i de andra.

Jämför hur temat: “Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?” syns i era böcker. Hur visar det sig? På flera sätt? Vilka likheter och skillnader finns mellan böckerna?

Det finns i alla av böckerna. En ungdom blir ansvarig för en annan person, förälder, bror eller vän. De tvingas avstå sina drömmar för att ställa upp för andra. Kanske av egen vilja kanske av tvång.

I Bryta om får vi se hur Minna blir drabbad av mamman och hur länge hon orkar med det. I Min bror monstret så finns det en storebror som måste bli omhändertagen av sin lillebror då hans lillebror sätts i olika situationer p.g.a detta.

T.ex I Tionde våningen offrar Jorinde allt för att hennes pappa ska må bra. ett annat exempel. I min bror monstret hjälper Benjamin andra i första hand och gör allt för sin bror.

I Bryta om var alla tvungna att ta hand om alla vilket visar detta temat, I Möss och människor och i Tjockare än vatten så syns detta tydligt eftersom den visar till vilken gräns man kan gå till en annan människa, I vissa av böckerna ger huvudpersonerna upp och låter de dö medans i andra så håller de ihop till sista ögonblicket. Likheter: Även om de inte håller ihop till slutet så håller de ihop länge.

Jag vill avsluta med att framföra ett stort tack till mina fantastiska elever som står ut med mig och alla mina påhitt, ni är bara bäst helt enkelt! Ett lika stort tack även till min kollega och vapendragare som alltid nappar på mina idéer och hjälper till att utveckla dem vidare, vår skolbibliotekarie Anni Agélii. 

Nu kanske man kan tro att temat "hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" är uttömt men så är inte fallet. Just nu spinner jag vidare på det tillsammans med eleverna för att snart låta dem skriva resonerande texter inom temat. Mer om detta kommer kanske i ett annat inlägg :)

Sommartankar och godbitar som fylls på

Några veckor har nu gått sedan sommarlovet började och jag har både hunnit med att njuta av den härliga solen på Mallorca och haft glädjen att arbeta med elever på sommarskolan. Jag har vid flera tillfällen under de senaste åren arbetat på lovskolor och min upplevelse och känsla efter varje avslutad sådan är att det är något betydelsefullt och stort, både för eleverna och för oss som jobbar där. De egentligen lediga ungdomarna kommer faktiskt dit på sin lediga tid för att ta igen och inhämta kunskaper som de av olika skäl inte lyckats ta till sig i den ordinarie undervisningen och därigenom förändra och påverka sin framtid. För oss som arbetar på lovskolan innebär uppdraget fina och starka möten med elever som vi aldrig annars skulle ha mött samtidigt som känslan av att göra skillnad är otroligt stark och närvarande. Jag hade ett antal elever hos mig som precis gått ut 9:an och som skulle göra prövningar i svenska och svenska som andraspråk vid sommarskolans slut - ett sista försök att nå gymnasiebehörighet och därmed få chansen till att komma in genom reservantagningen - och flera av dem lyckades!  Jag konstaterade efter lovskolan att jag återigen fyllt på mitt lärarhjärta med ytterligare elever - där finns plats för alla elever jag någonsin mött och det har blivit en stor och härlig samling efter 20 år inom yrket.

Senaste veckan har jag tillbringat en hel del tid vid havet här i Nyköping i ett minst sagt växlande väder men efter regn (och blåst) kommer som bekant solsken. För mig hör det sommaren till att packa kylväskan med lunch och fika, stoppa ner badkläder och några böcker och åka till en strand eller klippa tillsammans med familj och vänner, antingen med bil eller båt. Min sommarläsning vill jag ska erbjuda mig både upplevelser och inspiration och gärna en hel del ny kunskap och därför består den alltid av både skönlitteratur och pedagogisk litteratur - helst har jag flera böcker på gång samtidigt.

En av de böcker jag läser just nu är Anne-Marie Körlings bok Läraren inom mig - pedagogiska berättelser där författaren skildrar sina tankar och funderingar kring de utmaningar läraryrket erbjuder. De sanningar från skolvärlden som hon gestaltar genom sina pedagogiska berättelser erbjuder hög igenkänningsfaktor för oss som arbetar som lärare samtidigt som hon öppnar upp och ger en del andra och annorlunda perspektiv och infallsvinklar på skola och läraruppdraget.

Hon berättar bl a om hur tabubelagt det är för oss lärare att misslyckas och hon poängterar behovet av att faktiskt våga lyfta och prata om våra misslyckanden eftersom de är "en del av vägen mot målet".  Hon bjuder också på egna erfarenheter av just sådana mindre lyckade situationer från sitt liv som lärare och genom att hon vågar visa dessa gör hon att vi kan lära oss av hennes misstag samtidigt som vi blir medvetna om våra egna och att vi i själva verket behöver dessa missöden för att utvecklas.

I avsnittet "variationer av relationer" berättar hon på ett tydligt och målande sätt om betydelsen av relationsskapande inom skolan och att det inte bara handlar om en relation utan en mängd relationer som behöver etableras och fungera. "Relationerna i skolan handlar om att lärare och elev har något gemensamt; själva lärandet och innehållet i det" berättar Körling. Några av flertalet relationer som hon menar är nödvändiga i skolan är:

- lärarens relation till sitt ämne
- lärarens relation till sitt yrke
- lärarens relation till sitt sätt att undervisa
- lärarens relationer till elevernas olika sätt att lära
- lärarens relationer till eleverna som människor och individer

Att relationer är a och o i skolan och livet är de flesta medvetna om, men genom det Körling skriver får i alla fall jag ett aningen nytt och spännande perspektiv på relationsbegreppet vilket kommer att påverka mig i mitt tänk framöver.

  Läraren inom mig - pedagogiska berättelser har, precis likt författaren som jag har haft förmånen att lyssna till vid en föreläsning, mycket att ge och är därför ett solklart boktips från mig.


                                            Heta stolen - en godbit från vårterminen
Heta stolen är antagligen något som de flesta som arbetar i skolan har stött på någon gång. För mig  har denna värderingsövning dykt upp då och då genom åren; i olika sammanhang och med skiftande fokus och frågeställningar.

Under vårterminen kände jag ett behov hos eleverna, både i svenska men framförallt i SVA, av att kunna ta ställning till saker och att muntligt kunna berätta varför de tänker och tycker just så. Det blir också en övning i att kunna lyssna på andra och att visa respekt för andras åsikter, För SVA-elever blir det också ett sätt att öva sig på att hitta rätt ord, uttryck och formuleringar för det man vill framföra samt en träning i att förstå vad andra säger. Många flugor i en smäll helt enkelt. Det är naturligtvis viktigt att eleverna känner sig trygga med varandra när man som lärare väljer att genomföra den här typen av aktivitet men att man också försöker avdramatisera det hela - det är inte farligt att prata inför kompisarna och man får säga vad man tycker -  och att ha arbetat fram ett klimat där det är högt i tak.

Av en slump hittade jag serien Om det var du på UR Skola som består av åtta kortfilmer som kan användas för att sätta igång diskussioner kring värdegrund och etiska dilemman och en av de filmer jag visade för eleverna var Gamer som handlar om Jonas 16 år vars föräldrar inte är helt nöjda med sonens stora intresse för TV-spel.

Efter ovanstående introduktion såg vi den korta filmen som engagerade eleverna ordentligt och vi pratade en stund om att spela TV-spel och samtliga hade någon form av koppling till spelandet; antingen att de själva brukade spela eller att de hade syskon som gjorde det. Vi gjorde också en enkel, gemensam beskrivning av filmens tre karaktärer; Jonas, mamma och pappa. "Vad får vi veta om dem? Hur är de som personer?" 

Sedan ställde vi stolarna i en ring med en extra tom stol och efter det läste jag upp följande påståenden, ett i taget:

• Tjejer och killar ska hjälpa till lika mycket hemma

• Ungdomar får inte ha några hemligheter för sina föräldrar

• TV-spel är mest för killar

• TV-spel är farligt för unga människor

• Unga människor ska få spela TV-spel hur mycket de vill

• Man lär sig mycket av TV-spel - de är utbildande

• Pappor är bättre på att prata med sina söner än mammor

• Det är farligare att spela TV-spel  än att se på TV

• Om man spelar våldsspel så blir man våldsammare i verkligheten

• Föräldrar borde vara intresserade av sina barns TV-spel

• Att spela TV-spel är tråkigt och onödigt

• Föräldrar borde spela TV-spel med sina barn

• Om man spelar Fifa blir man bättre på fotboll i verkligheten

Innan jag börjar med de påståenden som egentligen rör ämnet vi ska prata om brukar jag ta några "test-frågor" i stil med: "Choklad är det godaste godiset" eller "Vinter är den bästa årstiden". Jag tycker också att det är bra  att även lägga in några andra frågeställningar under arbetets gång, påståenden som är intressanta men som inte riktigt hör ihop med temat.

Eleverna engagerade sig lätt och snabbt i frågeställningarna, de som höll med om det jag läste upp bytte stol de andra satt kvar. Vi varje påstående stannade jag upp och lät några elever berätta om hur de tänkte och varför de valt att byta stol (höll med om påståendet) eller varför de valt att sitta kvar (inte höll med). En del av eleverna tyckte att det till en början var lite svårt att motivera sin åsikt men vartefter kom  alla igång. Vissa ändrade uppfattning efter att de hört kompisens motivering till sitt ställningstagande, andra stod fast vid sina åsikter.

Eftersom eleverna uppskattade Heta stolen och även jag ansåg att övningen var klockren ur undervisningssynpunkt återkom övningen vid flertalet tillfällen under terminen. Således ett hett tips om man vill att eleverna ska utveckla förmågan att ta ställning, att kunna motivera sina åsikter, att kunna formulera sig på ett tydligt och övertygande sätt samt att kunna lyssna på och respektera andra. Dessutom hade vi kul tillsammans vilket är minst lika viktigt!

                                                      Lässtrateger - ytterligare en godbit

Att undervisa elever i hur de ska läsa på olika sätt i olika sammanhang är en stor och svår utmaning. Jag, som många andra lärare, ägnar mycket tid åt att visa, förklara och berätta om hur eleverna ska läsa på olika vis beroende på syfte och texttyp. Sökläsa, översiktsläsa och djupläsa är tre olika sätt att ta sig an texter på och för att lyckas med det är det av stor vikt att eleverna väljer strategier för att läsa på det sätt som situationen kräver. Att djupläsa hela matsedeln för att hitta dagens lunch eller att sökläsa en novell som sedan ska resoneras och diskuteras kring är exempel på mindre lyckade lässtrategier och som jag brukar lyfta som exempel för att eleverna ska förstå vad det handlar om.

Med utgångspunkt i tänket om lässtrategier satte jag ihop en aktivitet som jag valde att kalla Lässtrateger. Den gick till som så att jag skrev ner utdrag ur tio olika böcker av olika slag;  en kokbok, en faktabok om mystiska fenomen, en bok med roliga historier, en barnbok och några ungdomsromaner inom olika genrer. Ett exempel på utdrag:

"Alla visste att det låg en häxa begravd i utkanten av kyrkogården. Så länge han kunde minnas hade fru Owens förmanat Ingen att hålla sig borta från den delen av världen."

ur "Kyrkogårdsboken"

Efter att jag skrivit ner de korta utdragen som innehöll ord, namn eller annat "typiskt" för bokens innehåll eller texttyp klippte jag ut dem till remsor. 

Vid lektionens början berättade jag att eleverna i par eller i grupper om tre skulle få ett uppdrag. Uppdraget gick ut på att de skulle vara lässtrateger och att de på 15 minuter skulle kunna koppla ihop de tio textutdragen med de tio böckerna som jag placerat på ett bord längst fram i klassrummet. De fick ett papper med böckernas tio titlar med en liten rad efter varje där jag bad dem att skriva det nummer som fanns på respektive textutdrag som varje par/grupp fick. Överst på bladet stod instruktionen nedan som jag också gick igenom tillsammans med dem och förklarade vad det innebar att översiktsläsa (för att få en överblick eller uppfattning om en text) och sökläsa (när man letar efter ett visst ord eller stycke). Jag sa att de helt enkelt skulle försöka hitta betydelsebärande ord eller andra kännetecken som gjorde att utdragen kunde kopplas till böckerna.

Sätt rätt nummer vid rätt titel  

Läs på baksidan, läs titeln, titta framsidan och översiktsläs eller sökläs i boken för att avgöra vilket utdrag på lapparna som hör ihop med vilken boktitel.

Eleverna tog sig an uppgiften med både iver och entusiasm och med fokus likväl som gott samarbete lyckades alla genomföra uppdraget. Under arbetets gång fick jag påminna dem om och ge exempel på hur de skulle hitta de ledtrådar de behövde för att para ihop titel med text; några av eleverna försökte sig på att djupläsa böckerna från sida ett eller läste långa avsnitt men då påminde jag dem om att de behövde tänka strategiskt och läsa mer översiktligt eller sökande. "Titta på framsidan, vad ser du? Vad säger titeln om vad boken handlar om?  Finns det något namn eller annat ord du känner igen från baksidetexten som finns i utdraget? Visar sättet texten är skriven på vilken typ av text det verkar vara? Känner du igen det från något annat du har läst?" var exempel på frågor jag gav dem på vägen.

Efteråt gick vi tillsammans igenom vilket textutdrag som hörde ihop med vilken bok och alla var överens om att det varit en rolig och lärorik övning. En extra bonus var att ett par eleverna hade blivit så sugna på att läsa några av böckerna att de lånade hem dem över sommarlovet. Lycka för mig naturligtvis och avslutar med en favorit i repris:

Önskar er alla en fortsatt skön sommar! 

En liten tillbakablick - att byta frågor med varandra

Efter en fin julhelg med både jul- och födelsedagsfirande finns nu tid till reflektion och tillbakablickar på terminen som gått.

 Denna höst har bjudit på många spännande utmaningar, precis som alltid inom detta yrke, men för mig lite extra med tanke på arbetet med Läslyftet och allt det inneburit. Dels den nya, spännande erfarenheten att handleda kollegor och dels att få vara med om hur alla lärare på skolan påbörjar det medvetna arbetet med texter inom det vidgade textbegreppet med utgångspunkt i modulen Samtal om text .

 Inom de olika delarna i modulen finns en hel del som känns självklart för en lärare i svenska och SVA och som jag använt mig av under många år i min undervisning, t ex "läsloggar"(del 3) och "samtal före, under och efter läsning"(del 5). Det finns också en del för mig nya modeller och varianter som "eftertänksam dialog - sokratiska samtal"(del 6) vilken jag har använt mig av vid flera tillfällen under terminen och som jag tänker berätta mer om i ett annat inlägg.

Inför varje träff med kollegorna gör jag en presentation i Google Drive med struktur och upplägg för träffen. Sedan lägger jag varje presentation i de läslyftsmappar som jag skapat för respektive lag i Drive. Detta för att de ska kunna gå tillbaka och se vad vi gjorde när vi sågs och för att kunna se vilken "uppgift" de har till gången efter.

När vi ses för del B har vi läst artiklar och sett undervisnings- och samtalsfilmer som ska reflekteras och diskuteras. Då har jag försökt använda olika samtalsmodeller för att skapa variation och för att på olika sätt gynna lyssnande, intresse och diskussion bland kollegorna. En modell som har fungerat väl är denna som jag kallar "Fråge-byte". Den passar bra att göra efter att man läst en text, sett en film/ett program eller lyssnat till en föreläsning. Deltagarna får post-it-lappar där de skriver ner en fråga (eller ett påstående) kopplat till det de sett, hört eller läst. Sedan fortsätter man enligt instruktionen nedan.



Det blir naturligtvis variationer i hur länge varje par diskuterar de två frågor de har just då men om man tycker att några pratat väl länge och man själv är fri och står med en frågelapp i handen får man helt enkelt ställa sig bredvid "långpratarna" och pocka på uppmärksamhet.

Denna samtalsmodell blev väldigt populär i ett av mina arbetslag och där testade flera lärare även att göra denna variant med elever, t ex efter att de sett på nyheter tillsammans. Den stora vinsten och fördelen med att göra på detta vis är enligt lärarna att att alla faktiskt blir delaktiga, de lyssnar på varandra och alla pratar. Just detta är ofta något som vi ofta ser som att bekymmer, nämligen att få alla elever att våga säga något. I denna givna struktur och i ett sammanhang där man bara pratar med en kamrat åt gången skapas en trygghet som gör det lite lättare även för de mer tystlåtna eleverna att kunna delta.