Jag ber om ursäkt kära bloggläsare!

Sedan augusti arbetar jag på en nystartad skola som heter Nyköpings Enskilda Grundskola. Det är både spännande och utmanande att var delaktig i att starta upp en helt ny skola från grunden och det har också gjort att tiden till att blogga inte har funnits. Tyvärr försvann alla mina bilder i bloggen när mitt lärar-gmailkonto från förra arbetsplatsen stängdes ner i och med bytet av arbetsgivare. Jag förstår inte riktigt hur det hela gick till eftersom all text fortfarande finns kvar. Om någon vet hur jag ska lösa detta får ni gärna skriva till mig i kommentarerna!

Bilderna är viktiga i mina inlägg och planen är att jag vartefter ska återskapa de bilder som nu inte syns. Jag hoppas därför att ni alla har förståelse för att bloggen är aningen bristfällig under en tid. Framöver tänker jag också börja skriva blogginlägg med jämna mellanrum men i kortare format än tidigare.

Vill bara passa på att ge er ett litet boktips i all enkelhet. Jag läser boken George av Alex Gino tillsammans med en av mina 6:or (jag undervisar i tre 7:or och två 6:or). En stark bok som sticker ut om hur det kan vara när alla tror att man är en kille fast man i själv verket är en tjej. Så är det för bokens huvudperson George. Det är en berättelse om en längtan efter att få vara den man är och om hur svårt den kan vara att våga säga det man verkligen vill.

Håll ut så möts vi här framöver!

Ibland är skrivbordet välstädat...

Resonerande text - att diskutera med sig själv i skriven form

Vad är viktigt för framgångsrik undervisning och för att lyckas som lärare? En fråga som vi lärare bör ställa oss och reflektera kring med jämna mellanrum. Självklart finns det inget "rätt" eller lätt svar på den frågan och svaret kan naturligtvis ändra sig eller växla från situation till situation och från person till person.

För min del har jag utformat mitt svar utifrån mina elever som jag möter i skolan varje dag och vad de faktiskt ger uttryck för. Förutom att jag själv ser och lägger märke till vad som är just lyckad undervisning sätter de också ord på sina tankar och åsikter kring mig som lärare och det arbete jag planerar och utför tillsammans med dem. De skriver det i utvärderingar som jag brukar göra under eller efter arbeten och de säger det till mig. Det viktigt att ha den dialogen med eleverna: vad är bra och varför, vad kan ändras och göras bättre?

 Att jag delar med mig av det jag tagit till mig av i form av respons och feedback beror inte på att jag vill lyfta fram mig själv eller framhålla mig som någon expert. Kort och gott kan man säga att det jag skriver här är baserat på många års erfarenhet av möten med elever. Jag berättar om det här för att du som läser och är intresserad kan ta till dig av det om du själv vill och se det som tips. Lite så som hela idén med min blogg är. Jag tar också tacksamt emot idéer från er andra på hur jag kan skapa en framgångsrik undervisning - det är väl just det kollegialt utbyte handlar om, att ge och ta, att utvecklas tillsammans.

Lite korta reflektioner baserade på elevernas tankar och ord:

Engagemang - de tycker om att jag engagerar mig i mitt ämne, i arbetet i klassrummet och i dem som elever och individer.  "Det märks att du tycker att svenska är viktigt och roligt och då blir det mycket roligare på dina lektioner". De tycker om att jag är glad när jag möter dem, att jag är social och att jag bryr mig om dem. Och det är helt sant, det gör jag!

Planerad och strukturerad undervisning - de uppskattar att jag kommer förberedd och planerad till lektionerna, de märker att jag har lagt tid och energi på att förbereda det vi ska göra. "Du är sådär ambitiös, det är bra!". De skojar om att jag alltid gör presentationer inför samtliga arbetsområden och som jag utgår ifrån men de säger också att de tycker det är bra, det ger en tydlig struktur och de får oftast presentationerna delade med sig i classroom vilket ger dem tillgång till det vi har gjort och gör under lektionerna. Jag lägger överlag mycket tid på förberedelser vilket är viktigt för mig och för att det ska fungera på bästa sätt i klassrummet.

Variation - de gillar att jag varierar mina lektioner och att det därför aldrig blir enformigt. Jag växlar mellan digitala verktyg, enskilda uppgifter och gruppvisa, läsande, skrivande och muntligt, filmklipp och presentationer m.m. "Det är så kul att ha svenska för att du varierar arbetet och vi gör olika saker under lektionerna, det blir aldrig långtråkigt".

Gemensamt arbete och tydliga exempel - hur ska eleverna kunna göra uppgifter om ingen visar dem hur? Eleverna brukar säga att de tycker det är så bra att jag aldrig ger dem uppgifter utan att arbeta gemensamt innan; gå igenom, visa, förklara, skriva tillsammans, samtala om och ge färdiga exempel osv på hur de kan göra. De får något att utgå ifrån i sitt eget arbete. Vi arbetar ofta länge med samma moment men på olika sätt vilket de tycker är positivt "När vi ska börja jobba, te x skriva en text, är det inte så svårt eftersom vi har hållit på med det tillsammans."


Flera av de aspekter eleverna lyfter fram tror jag syns när jag berättar om min undervisning här i bloggen, t ex när jag här delar med mig av mitt arbetet med resonerande text.

                    Bakgrund och förarbete till den resonerande texten

                         Introduktion - vad ska texten handla om?

Efter många veckors arbete med det spännande bokprojektet "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa" som finns beskrivet i de två senaste inläggen; Bokprojektet "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" Bakgrund, planering & introduktion och Fortsättningen på bokprojektet "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" Arbetssätt & genomförande var det  nu dags att sätta igång med skrivande för mina fyra klasser i åk. 9. Eftersom NP  i svenska och svenska som andraspråk  närmar sig med stormsteg kändes det viktigt att förbereda eleverna inför skrivdelen genom att få "träna" på en mycket vanlig textform vid NP: den resonerande texten. Både novell och argumenterande text hade vi ägnat oss åt tidigare men detta med att skriva resonerande - diskutera med sig själv genom det skrivna ordet - hade vi inte gjort innan.

Det kändes betydelsefullt att eleverna skulle känna sig väl förberedda innan de fick ta sig an den aningen öppna och för dem "nya" texttypen. Dels ville jag att de hade ett intressant och relevant ämne att resonera kring och dels behövde de få möjlighet att bekanta sig med textformen. För att kunna skriva en personligt resonerande text måste de ha något att skriva om, något de har tankar kring, erfarenheter av och kan ge exempel på. Sådant de kan ta ställning till som påverkar och berör.

Jag kom därför fram till att det ämne eleverna skulle resonera om var just det vi redan ägnat oss åt under en tid genom de böcker de läst och arbetat med, nämligen temat Hur långt man kan/ska gå för en annan människa.

Jag strävar alltid efter att uppgifter vi arbetar med inte ska kännas lösryckta utan att de ingår i ett sammanhang, att saker och ting hänger ihop och att det ena leder till det andra.

Jag såg det som ett självklart val eftersom det var ett tema de redan var bekanta med och hade tankar och åsikter om. I böckerna de mött fanns sådant de också kunde använda sig av som exempel att utgå ifrån när de skulle skapa sin text.

 Förutom perspektiven de fem böckerna i projektet hade gett dem på temat ville jag att de skulle få ytterligare infallsvinklar på sådant vi människor gör för att hjälpa, ställa upp på och offra oss för andra. Efter en hel del funderande och spånande valde jag till slut att arbeta med följande: Livet efter dig av Jojo Moyes och ett filmklipp om brandmän.

Jag valde filmen/boken Livet efter dig eftersom det gav två annorlunda perspektiv på att gå långt för andra, dels eftersom karaktären Louisa "Lou" gör i stort sett allt för människor i sin omgivning och dessutom ägnar nästan all tid, kraft och energi åt att få den andra huvudkaraktären, William, att vilja fortsätta leva, trots att han redan bestämt sig för att få slut på sitt lidande. Temat syns också i  den enorma uppoffring det innebär för de som älskar William att se honom välja att ta emot dödshjälp och inte kunna göra annat än att acceptera det, för hans skull.

Filmklippet om brandmännen valde jag eftersom jag ville få in ytterligare ett perspektiv på temat, nämligen att människor genom sina yrken ibland behöver gå extremt långt för andra. I filmklippet går brandmännen t o m så långt att de riskerar sina egna liv. Vilka gränser finns för hur långt man ska gå inom sitt jobb och är det skillnad på att hjälpa närstående och främlingar? Frågor jag ville lyfta utifrån klippet.

               Livet efter dig - koppling till temat och muntligt resonerande

Innan jag presenterade Livet efter dig lite närmare gick jag lite kort igenom arbetsgång och syfte. Sedan berättade jag om boken och filmen Livet efter dig, bl a om  huvudkaraktärerna, Louisa och William, vilka de är och vilket liv de lever och vad som förde dem samman. Eleverna började genast fundera på hur handlingen var kopplad till vårt tema.

På grund av tidsbrist hann vi inte läsa hela boken utan vi läste vissa delar ur den och såg även delar ur filmen och handlingen grep verkligen tag i eleverna och engagerade dem. Många hade starka åsikter om det beslut Will fattade och det var därför inte svårt för dem att efteråt resonera i grupper. Efter att jag återigen pratat med dem om vad det innebär att resonera förklarade jag för dem att det är något vi kan gör muntligt så väl som skriftligt, att vi "tränar" genom att göra det muntligt i grupp nu för att sedan göra det skriftligt var och en för sig. Jag förklarade att syftet med att samtala om Livet efter dig var:

Att ni tillsammans med andra får sätta ord på tankar och funderingar utifrån det ni tagit del av samt att få öva på förmågan att resonera inför skrivandet av en resonerande text.

                                      Samtal om Livet efter dig

Här nedan presenteras den samtalsmodell och arbetsgång de skulle använda när de resonerade kring frågorna de fått i classroom. Eleverna fick i samma dokument tillgång till denna instruktion.  Frågor att resonera kring efter filmen "Livet efter dig". 

Syftet med frågorna var att de skulle resonera kring dem, därför var de formulerade exempelvis så här:

"Lou gör allt för att få Will att vilja fortsätta sitt liv och på sätt och vis misslyckas hon. Eller gör hon det? Hade hon kunnat göra något mer eller borde hon ha gett upp tidigare? För vems/vilkas skull tycker ni att Will ska fortsätta leva? Resonera!"

"Vad tycker ni talar för dödshjälp och vad talar emot? Utgå dels från Will´s situation och dels från andra exempel.  Resonera frågan enligt: Å ena sidan/å andra sidan. "

Efter detta engagerande moment var det dags gå över till nästa spår, nämligen yrken där utövarna förväntas att gå långt och offra sig för andra - men var går gränsen?

                Yrken där det ingår att gå långt för andra

Jag började med följande uppmaning till eleverna:

Fundera!

Kom fram till topp tre yrken där det ingår att man behöver gå långt för andra!

Sedan fick de gå in på menti.com för att använda fylla i ett word cloud i Mentimeter. Detta blev ordmolnet i en av klasserna:

Vi samtalade en stund i helklass om de olika yrken som de skrivit in i ordmolnet, om det var något som förvånade dem eller något de saknade.

Efter det tittade vi på ett filmklipp från Svenska hjältar-galan 2014 (TV4) där vi fick möta tre brandmän som fick utmärkelsen Årets livräddare då de satte sina egna liv på spel för att rädda en främling ur skogsbranden i Västmanland. Efter att vi tittat på klippet fick eleverna resonera kring dessa frågor:

Vi avslutade lektionen med en gemensam uppföljning kring frågorna och många exempel, tankar och funderingar kring yrken av olika slag. Skillnaden att gå långt för någon nära eller för en främling lyftes också och resonerades kring.

                       Vi tar oss an den resonerande textformen

Nu var det dags att närma sig texttypen! Vi började med att jag gick igenom följande beskrivning:

Hur skriver man en resonerande text?

I en resonerande text:

• beskriver du hur något är
• resonerar (diskuterar) du med dig själv
• jämför du olika saker med varandra och tar upp för- och nackdelar.
• har du med egna åsikter, tankar, värderingar och erfarenheter.
• styrker (bevisar) du att det du säger är rätt med exempel.

Inledning

I inledningen ska du alltid presentera det ämne eller de frågor som du ska diskutera i den kommande texten. (Här kan du ta hjälp uppgiftens formulering om det finns någon)

Du kan börja din text på olika sätt. Du kan t ex:

• börja med en kort bakgrund – historik
• ge exempel som visar det som din text ska handla om
• ställa en fråga till läsaren
• göra en kort sammanfattning av innehållet i texten
• börja med ett citat

Huvuddelen

I mittdelen ska du fördjupa ämnet/frågorna som du tog upp i inledningen.

Det kan du göra genom att:

• Fråga och svar - Resonera med dig själv, ställ frågor som du sedan besvarar, väg argument mot varandra och gör dem tydliga med hjälp av exempel. Skriv ner det du har upplevt och hur du har reagerat på det.
• För och nackdelar - Jämför olika saker med varandra och ta upp vilka för och nackdelar som finns.
• Orsak och verkan – Beskriv vad någon/du gör och vad som blir resultatet av detta

Gör texten levande – måla upp bilder, gärna oväntade och humoristiska. Visa med exempel som läsaren känner igen.

Var personlig (tala om vad DU tycker) i dina upplevelser, exempel och kommentarer.

Avslutning

Du kan avsluta din text på olika sätt. Du kan t ex:

• knyta samman texten genom att upprepa det viktigaste
• upprepa din huvudtanke och tala om vad du har kommit fram till i ditt resonemang (det behöver inte var en åsikt utan du kan fortfarande tycka olika)
• lämna över till läsaren, vanligtvis med hjälp av en fråga eller uppmaning, så han eller hon själv kan bilda sig en egen uppfattning                                            
• återknyta till inledningen och något du skrev där

När vi hade läst och gått igenom den beskrivningen fokuserade vi lite extra på hur man skapar en passande inledning till en resonerande text. Jag visade sedan enbart beskrivningen ovan av hur en inledning kan skrivas och jag gav spontana förslag och exempel vid de olika punkterna. Sedan läste vi följande tre inledningsexempel och eleverna fick fundera på hur de var skrivna, dvs om skribenten ställer frågor till läsaren, ger en kort bakgrund eller något annat av förslagen på hur man kan gå tillväga.

I nästa steg valde jag att återigen använda mig av det fantastiska verktyget Mentimeter, den  här gången med den form som kallas för open ended. Eleverna fick nu, helt anonymt, skriva förslag på inledningar till några korta ämnesbeskrivningar till resonerande texter. När de skrivit in den aktuella koden på menti.com ser de ämnesbeskrivningen och en ruta att skriva i där ett begränsat antal ord är tillåtna. Jag väljer att inte visa vad de har skrivit förrän alla är klara (hide results) eftersom jag inte vill att de ska påverkas av varandra. Jag blev djupt imponerad av elevernas förmåga att på kort tid och med en enkel instruktion skapa helt fantastiska inledningar, här finns ett exempel:

Efter lektionen då inledningar varit i fokus ägnade vi några lektioner åt att läsa och analysera elevskrivna resonerande texter. Till varje text fanns den ämnesbeskrivning/instruktion som eleverna fått vid skrivandet. Steg ett var att klasserna delades in i grupper där varje grupp med ca fem elever fick en och samma text att fördjupa sig i. Samtliga gruppmedlemmar fick skriva i ett varsitt Google formulär de fått via classroom med utgångspunkt i det gruppen kom fram till. Frågorna de fick i formuläret och som den gruppvisa analysen utgick ifrån var följande:

Eleverna tyckte det var kul och intressant att läsa hur andra hade skrivit texter av det här slaget och som vanligt tog de uppdraget på stort allvar. Samma seriösa inställning och engagemang visade de även lektionen efter då de fick mötas i tvärgrupper/expertgrupper och ta del av samtliga exempeltexter:

Återigen, hur ska elever kunna klara av uppgifter om de inte får se exempel på hur de kan göra? De måste få något att utgå ifrån och inspireras av, därför behöver de se hur andra skrivit liknande texter. 

                           Elevernas skrivuppgift presenteras

Nu var det elevernas tur att ta sig an sin skrivuppgift! Jag hade formulerat instruktionen så lik en NP-instruktion som möjligt för att de skulle få öva sig på att tolka en sådan inför det riktiga Nationella provet. Jag förklarade att det var mycket viktigt att de verkligen förstod uppgiften och att de också skulle se instruktionen som ett stöd vid skrivandet.

Skriv en resonerande text: Hur långt kan/ska man gå för en annan människa? Du har nu under en tid fått fundera och resonera kring frågeställningen “Hur långt man kan/ska gå för en annan  människa?”. Ungdomstidningen DU efterfrågar texter där ungdomar resonerar kring frågeställningen “Hur långt…”. Syftet är att du utifrån en infallsvinkel som du själv väljer ska visa både för- och nackdelar med att gå långt för andras skull, vare sig det handlar om att hjälpa människor i ens närhet på olika sätt, offra sig för andra genom sitt yrke eller att ge dödshjälp. Du ska genom din text ge läsaren olika perspektiv på frågeställningen. Skriv ditt bidrag till ungdomstidningen DU. Resonera om varför människor går långt för andras skull. Lyft fram både för- och nackdelar med att göra det. Ta gärna upp vad de olika valen en person gör kan leda till, både kopplat till individer och mer allmänt/generellt. Ge exempel från sådant du läst, hört, sett eller upplevt. Ange minst en källa. Rubrik: Valfri

Förutom denna beskrivning av skrivuppgiften fick de även följande korta instruktion samt en bedömningsmatris. Även den har jag försökt att formulera så som de är i NP.

• Börja med att göra en planering, förslagsvis en tankekarta eller en punktlista.
• Skriv sedan  i classroom, 1-2 sidor strl 11 i arial.
• Tidsåtgång: v. 6 - 7, inlämning onsdag 27/2 efter sportlovet
• Bedömning: se matris

Eleverna fick en hel del hjälp och stöttning, dels i uppstarten av skrivandet och dels under skrivandets gång. Jag gav dem också en hel uppsättning länkar som de kunde ha användning av (se presentationen nedan) och en MindMup, dvs en tankekarta över olika infallsvinklar och perspektiv texten kan innehålla. Flera elever valde också att göra egna MindMups eller tankekartor inför skrivandet. Jag gav dem också exempel på hur inledningar för just detta ämne kan formuleras (se presentationen nedan).

 Vid lektioner under själva skrivandet stannade vi upp för att gemensamt titta på hur man kan bygga upp resonemang i själva textdelen samt att vi tittade  på hur en avslutning kan se ut.

Vid båda tillfällena fick de fundera över hur dessa delar byggts upp,  t ex om resonemangen skapats genom frågor som besvaras i texten eller genom att väga för och nackdelar mot varandra eller om avslutet är en sammanfattning av det viktigaste eller kanske en fråga eller uppmaning till läsaren. Allt det de kunde ha hjälp av under tiden de skrev hade de tillgång till i presentationen Skriv en resonerande text: Hur långt kan/ska man gå för en annan människa? 

Flera elever har behövt en hel del stöttning och enskild hjälp med att komma på/välja vad han eller hon ska skriva om och hur strukturen ska se ut. Många har valt att skriva om att hjälpa människor som står en nära, både med små och stora saker, och sedan jämfört det med att offra sig för människor man inte känner, t ex inom ett yrke. Vissa har valt att skriva om enbart dödshjälp med inspiration från Livet efter dig medan andra skrivit om vad kärleken kan få oss människor att göra,  några har valt att fokusera på psykisk ohälsa och kopplar det då till boken Bryta om av Åsa Anderberg Strollo, en av böckerna i bokprojektet. Många elever har också valt att snudda lite vid allt av detta och lite till. Jag har sagt till dem att det viktigaste är att de väljer något som de kan relatera till eller blir engagerade i, som de lätt kan formulera exempel på och har åsikter om.

 Vi har också gått igenom hur de ska göra källhänvisningar eftersom de ska använda sig av och ange minst en källa i sin text. Att låta detta med källa ingå i uppgiften valde jag eftersom det ofta efterfrågas i någon av skrivuppgifterna på NP och det brukar också ha en avgörande betydelse för bedömningen om eleven lyckats väl med källhänvisningen eller inte.

Att skriva resonerande text tycker ganska många elever är aningen svårt. De beror framför allt på att det egentligen är en ganska fri textform och det är mycket upp till skribenten hur texten ska bli eftersom den är så personlig. Många saknar den tydliga struktur som fanns när vi skrev argumenterande texter och som var lätt att följa och som även gjorde det lätt för mig när jag skulle ge dem stödstrukturer och skrivmallar. Här blir det mer upp till dem. Ca 100 personliga, resonerande texter skrivna av reflekterande, tänkande niondeklassare kommer finnas inlämnade i classroom om en vecka, jag ser fram emot många timmars givande läsning.

Fortsättningen på bokprojektet "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" Arbetssätt & genomförande

                                                     Gruppen i 9b som läste och samtalade om Tionde våningen; en underbar bok som inbjöd till

                                                          djupgående reflektioner och diskussioner (eleverna har godkänt att vara med på bild)

I det förra inlägget berättade jag om bakgrunden, planeringen och introduktionslektionen för det spännande bokprojektet med temat "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" som jag tillsammans med skolbibliotekarien Anni genomförde med mina fyra klasser i 9:an under senare delen av höstterminen. Som jag skrev gick det åt en hel del tid och energi till planering och förberedelser men det var det värt; resultatet blev verkligen över förväntan. Vilka fantastiska, djupa och reflekterande boksamtal jag och Anni hade förmånen att ta del av under dessa veckor! Vi blev både imponerade och rörda över elevernas engagemang och intresse samt deras utvecklade förmåga att diskutera böckernas handling, karaktärer, budskap och koppling till temat.

Redan vid första tillfället fick eleverna den bok de skulle läsa och arbeta med under projektets gång. De fick då även veta vilka som skulle ingå i de olika grupperna och därmed vilka klasskamrater de skulle samarbeta och samtala med vid de fyra boksamtalen. När vi sedan sågs vid det andra tillfället vara eleverna sugna på att sätta igång att läsa sina böcker direkt men dessvärre skulle de få vänta lite till; det fanns fortfarande en hel del som jag behövde förklara och förtydliga. 

                              

                                Boksamtal med olika roller - arbetsgång

Jag inledde den andra lektionen med att gå igenom de olika rollerna som eleverna skulle komma att ha under boksamtalen. Jag förklarade vad varje roll innebar och vad som förväntades av den. Jag var mycket noga med att förtydliga och ge exempel på respektive rolls uppgifter för att ingen skulle känna sig osäker på uppdraget. Jag betonade också vikten av att samtliga gruppmedlemmar tog sina roller på allvar och la tid och arbete på förberedelserna inför samtalen.

Varje elev fick också sitt gruppspecifika schema för arbetsgången som inleddes med följande beskrivning:

"Utgångspunkten för detta boksamtal är att fem till sex elever läser och samtalar om samma bok. Detta gör de
utifrån en speciell dagordning och de har givna uppgifter/roller i samtalet. Alla uppgifter ska vara förberedda
när de kommer till samtalet. (När det bara finns fem deltagare kommer en ordletare och illustratör slås ihop
till en roll, se lösblad för er det gäller)."

Där hade jag också skrivit hur långt de skulle ha läst till var och ett av de fyra samtalen samt vem som skulle ha vilken roll vid de olika tillfällena. Där fanns också en beskrivning av de olika rollerna samt över vilken ordning samtalet skulle ske i. Alla gruppmedlemmar skulle tyvärr inte hinna ha samtliga roller under projektets gång men fyra olika skulle alla ändå få prova på.

De skulle genomföra ett samtal per vecka förutom under den första som enbart skulle användas till läsning, förberedelser inför samtalen samt läsloggsarbete. Jag berättade för eleverna att de var viktigt att de använde lektionstiden på bästa sätt för att undvika att behöva läsa och arbeta med projektet så mycket hemma. Jag skulle dessutom inte finnas med på alla lektioner eftersom jag under några av dessa veckor skulle genomföra muntliga NP och det vilade därmed ett stort ansvar på eleverna. Dock fanns jag och/eller Anni alltid med vid boksamtalen.

Ett av arbetsgångsdokumenten

                                              Läslogg - citat & tankar

Eleverna var sedan tidigare bekanta med att arbeta med läslogg enligt modellen citat & tankar. Jag valde därför att använda den typen av läslogg igen med syftet att eleverna skulle stanna upp och reflektera kring texten under läsningens gång. Jag gav dem även några egna exempel på hur man kan gå tillväga när man väljer ut citaten samt hur man kan formulera sina tankar om dem.

Vi avslutade det andra tillfället med att bokgrupperna fick sitta tillsammans för att stämma av vem som hade vilken uppgift till första boksamtalet samt att alla i gruppen hade förstått sin rolls uppgift. De skulle även läsa några sidor högt tillsammans för att gemensamt komma igång med läsningen. Dessutom fick de fundera över vilka personer de hade mött så här långt och vad de hade fått veta om dem. De skulle också komma överens om hur de skulle skapa ett gemensamt persongalleri som skulle kunna fungera som stöd under läsningens gång.

Även denna sammanställning över vad som ingick i bokprojektet gick vi igenom.

Kunskapskraven som skulle komma att bedöms lyftes också vid andra lektionen.

Författaren - människan bakom de skrivna orden

Som jag berättade i det förra inlägget var följande från det centrala innehållet en av grunderna i bokprojektet:

 Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

Det kändes alltså betydelsefullt att eleverna skulle få möta författaren bakom boken de skulle läsa och fundera lite extra på hur pass synlig författaren och dennes eget liv samt egna erfarenheter var i boken. Även detta att se om författarens tid och kultur var synliga i böckerna kändes intressant och värt att lyfta.

Därför inleddes det tredje tillfället med att jag visade en bild på en av författarna, Mårten Sandén. Jag bad dem fundera över vem de trodde att detta var. Eleverna gissade ganska snart på att det nog var en författare men ingen kunde lista ut vem. Jag förklarade då att jag ville att de skulle tänka på att det faktiskt fanns en person bakom de böcker de läser och att det ALLTID finns en människa bakom en skriven text. Vi pratade om hur påverkad en text blir av den person som skrivit den och vi kom fram till att det så klart skiljer sig åt. Vissa texter kan vara extremt färgade av skribenten medan andra är mer opåverkade eller t o m objektiva. Jag bad dem att fundera på sina författare under läsningens gång och reflektera över om och hur bokens handling påverkats av människan bakom orden.

För att de skulle känna till vem som låg bakom just deras bok förklarade jag att de skulle göra en gemensam författarstudie i sin bokgrupp. Studien i sig skulle inte bedömas men informationen om författaren behövde de ha, dels under läsningens gång och dels inför det sista och fjärde boksamtalet då jag tänkte be dem diskutera just författaren kopplad till boken.

Efter att vi gått igenom det gemensamma dokument de skulle använda sig av i gruppen, "Gör en studie av en författare" (som fanns i classroom) fick de sätta sig i sina grupper för att planera när de skulle arbeta med studien och hur de skulle göra det dvs vem i gruppen skulle hitta information och skriva om vad. För att detta inte skulle bli så tidskrävande föreslog jag att de skulle dela upp frågorna i dokumentet mellan sig.

Resten av den tredje lektionen läste eleverna sina böcker, enskilt eller i grupp. De uppmanades också att välja minst två citat till läsloggen under den sista stunden på lektionen.

Så, då var arbetet igång! Efter dessa tre första, intensiva lektioner väntade en vecka med bara läsning, förberedelser av roller inför första boksamtalet, läslogg samt författarstudie. Under denna vecka genomförde jag muntliga NP med två av mina fyra klasser vilket gjorde att jag inte fanns på plats. Detta innebar stort eget ansvar och elevernas förmåga att läsa och arbeta på egen hand sattes verkligen på prov.

Boksamtal med olika roller - genomförande och bedömning

En vecka senare var det dags att sätta igång med boksamtalen. Tanken var att jag och Anni, som också var med vid de flesta samtalen, framför allt skulle finnas med för att lyssna (och bedöma för min del) men naturligtvis också stötta vid behov. Hur pass delaktiga vi var vid boksamtalen såg olika ut i olika grupper, ibland behövde eleverna stöttning och förklaringar från oss och ibland hoppade även Anni in istället för en frånvarande elev. Just detta med elever som var frånvarande påverkade ju samtalet ganska mycket eftersom varje roll fyller en viktigt funktion.

Sammanfattningsvis kan man säga att elevernas genomförande av boksamtalen höll en mycket hög nivå, vissa högre än andra av förklarliga skäl. En bok som t ex Tionde våningen inbjuder helt naturligt till mer utvecklande och reflekterande samtal än en bok som med enklare språk och mer lättförståeligt innehåll som t ex Tjockare än vatten. Naturligtvis såg också  samtalen olika ut i de olika grupperna pga av flera orsaker, dels beroende på vilka medlemmar grupperna hade och hur de fungerade tillsammans och dels pga hur pass väl förberedda eleverna var.

Det som ändå var den stora vinningen med att genomföra boksamtal på det här viset var att eleverna faktiskt fick diskutera frågor, tankar och funderingar kring böckernas handling och karaktärer och därigenom få möta andras perspektiv samt få en djupare förståelse.  De frågor som frågeställaren hade förberett till det lästa avsnittet kunde ofta fördjupa elevernas tankar liksom även persongranskarens beskrivning av en vald karaktär som sedan diskuterades. Diskussionsledaren skulle ju också välja ut två scener som han eller hon tyckte var extra viktiga i avsnittet och även kring dessa kunde samtalen bli långa och utvecklade.

Efter att eleverna ägnat några veckor åt bokprojektet valde jag att låta dem stanna upp och fundera över vad de själva tyckte att de lärde sig av detta arbete. Det kändes viktigt för att komma bort från känslan av att allt i skolan handlar om att visa vad man kan. Eleverna behövde få känna att skolan är till för att utveckla förmågor och kunskaper, att de ska få chansen att prova på, öva och träna för att utvecklas. Jag bad dem därför att skriva ner tre saker som de tyckte att de lärde sig av bokprojektet på en varsin post-it och detta är sammanställningen av vad en av klasserna skrev ner:

Under samtalens gång skrev jag långa anteckningar dels kring innehållet i elevernas samtal och dels min uppfattning om elevernas insatser. Det var fantastiskt att få ta del av deras diskussioner och hur de byggde vidare på varandras tankar och ibland skrev jag sida upp och sida ner för att få med allt klokt de kom fram till.

Efter att det sista boksamtalet var genomfört använde jag anteckningarna när jag fyllde i denna bedömningsmatris. Vid det fjärde och sista boksamtalet i bokgruppen (expertgruppen) fick de förutom att hålla samtalet enligt de vanliga rolluppgifterna även några ytterligare, avslutande frågor att diskutera. Jag valde några av dessa frågor som jag ställde till de olika grupperna i slutet av samtalen:

• Vad tänker ni om textens innehåll och uppbyggnad? Hur uppfattar ni författarens sätt att förmedla bokens innehåll med tanke på berättarperspektiv, beskrivningar/gestaltningar och språk (ordval, meningsbyggnad osv)?
• Är författaren synlig i boken och i så fall på vilket sätt? Finns sådant i boken som ni tror är självupplevt? Varför tror ni det?
• Är boken påverkad av en viss tid och en viss kultur, författarens egen eller annan?
• Hur visar sig temat “hur långt kan/ska man gå för en annan människa” i er bok? Handlar personerna i er bok rätt eller fel? Hur skulle ni ha gjort?
• Fundera kring bokens titel. Varför heter den som den gör? Passar titeln? Vad skulle den annars kunnat heta?

Efter att grupperna var färdiga med sina avslutande samtal fick de sitta i sina grupper och förbereda sig inför det kommande samtalet i hemgrupper/tvärgrupper då de äntligen skulle få prata om och jämföra sina böcker med de andra titlar som lästs i klassen. För att förbereda sig hade de detta dokument att utgå ifrån, frågor att förbereda inför boksamtal i tvärgrupper.

                       Boksamtalet i tvärgrupper/expertgrupper

Fyra klasser, 18 grupper, 72 boksamtal...vilken resa! Nu var det dags för eleverna att mötas i tvärgrupper (jag väljer att kalla dem det här för enkelhetens skull men de fyller samma funktion som expertgrupper). De var fyra klasser med förväntansfulla elever som kom till klassrummen för att äntligen få höra mer om de andra böckerna och få jämföra dem med varandra.

Jag delade in klasserna i tvärgrupper genom att låta elever som läst samma bok få skriva sina namn på post-it i samma färg. När alla elever skrivit sitt namn på sin lapp fick de gå fram till tavlan och sätta upp den. Sedan placerade jag lapparna gruppvis på tavlan så att varje grupp innehöll samtliga färger och därmed representanter från alla böcker. Sedan var det bara att sätta igång med samtalen! Frågorna de skulle diskutera fanns i ett dokument i classroom, tvärgruppsfrågor, samt i ett google formulär där varje grupp fick skriva ner vad de kom fram till på varje fråga.

Elever i full gång med tvärgruppssamtal
(även dessa har godkänt att vara med på bild)

Vilka samtal det blev! Eleverna tog verkligen uppgiften på stort allvar och diskussionerna och reflektionerna var djupa och utvecklade. De var så proffsiga på att göra jämförelser mellan böckerna, vilket dessa utvalda exempel på två av frågorna från ett klassformulär får visa:

Vilka likheter och skillnader finns det mellan böckernas handling?

Tjockare än vatten och Möss och människor var lika i handlingen med tanke på gäng och drömmar. Bryta om, Tionde vånoingen och min bror monstret var lika varandra på så sätt att barn behöver klara sig själva, har inget specielt stöd av någon förälder eller vuxen. Man ser budskapet tydligt i alla böcker

Hur långt man ska gå för en annan människa som är temat. T.ex i möss och människor så handlar det om att George ska ta hand om Lennie, bryta om handlar om hur dottern påverkas av att behöva ta hand om sig själv och sin mamma. Min bror monstret handlar om hur Benjamin skulle ta hand om sin storebror som inte var så smart. Tjockare än vatten handlar om hur George tog hand om Lennie. Likheten är alltså vad man ska göra och vad som händer när man gör något för någon annan.

Likheter: Personer som har förlorat sina föräldrar och måste klara sig själva. Skillnader: I möss och människor min bror monstret och tjockare än vatten har huvudpersonen någon med sig från början medans i de andra böckerna så handlar det mer om att bygga upp en trasig relation.

Likheter: I alla böcker saknas det någon från familjen och att de känner sig lite överblivna och måste klara sig själva och att man måste ta hand om dem man egentligen inte behöver. Möss och Människor och Tjockare än vatten har väldigt lika huvudkaraktärer och de flesta handlar om hur långt man kan gå för varandra. Alla böcker är skrivna i nutid. Skillnader: De är skrivna i olika synvinklar och tider, I vissa böcker handlar det om tjejer och i vissa om killar, i vissa av dem är personerna kriminella medans i andra inte, I en bok slutar varje kapitel med en cliffhanger medans inte i de andra.

Jämför hur temat: “Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?” syns i era böcker. Hur visar det sig? På flera sätt? Vilka likheter och skillnader finns mellan böckerna?

Det finns i alla av böckerna. En ungdom blir ansvarig för en annan person, förälder, bror eller vän. De tvingas avstå sina drömmar för att ställa upp för andra. Kanske av egen vilja kanske av tvång.

I Bryta om får vi se hur Minna blir drabbad av mamman och hur länge hon orkar med det. I Min bror monstret så finns det en storebror som måste bli omhändertagen av sin lillebror då hans lillebror sätts i olika situationer p.g.a detta.

T.ex I Tionde våningen offrar Jorinde allt för att hennes pappa ska må bra. ett annat exempel. I min bror monstret hjälper Benjamin andra i första hand och gör allt för sin bror.

I Bryta om var alla tvungna att ta hand om alla vilket visar detta temat, I Möss och människor och i Tjockare än vatten så syns detta tydligt eftersom den visar till vilken gräns man kan gå till en annan människa, I vissa av böckerna ger huvudpersonerna upp och låter de dö medans i andra så håller de ihop till sista ögonblicket. Likheter: Även om de inte håller ihop till slutet så håller de ihop länge.

Jag vill avsluta med att framföra ett stort tack till mina fantastiska elever som står ut med mig och alla mina påhitt, ni är bara bäst helt enkelt! Ett lika stort tack även till min kollega och vapendragare som alltid nappar på mina idéer och hjälper till att utveckla dem vidare, vår skolbibliotekarie Anni Agélii. 

Nu kanske man kan tro att temat "hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" är uttömt men så är inte fallet. Just nu spinner jag vidare på det tillsammans med eleverna för att snart låta dem skriva resonerande texter inom temat. Mer om detta kommer kanske i ett annat inlägg :)

Bokprojektet "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" Bakgrund, planering & introduktion

                                                    Bokprojektet börjar ta form

Tidigt i höstas började jag och min kollega, skolbibliotekarien Anni, att spåna kring ett nytt bokprojekt för mina fyra klasser i åk. 9. Egentligen hade vi redan innan sommaren börjat prata så smått om vårt nästa gemensamma bokarbete, vilket gjorde att vi redan innan sommarlovet började fundera på vilka böcker vi ville ha med. Naturligtvis fanns det många syften med projektet; skönlitterär läsning ger ju så ofantligt många olika möjligheter och infallsvinklar, men ur det centrala innehållet var det till en början dessa två delar som var grunden i vår planering:

• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

En viktig utgångspunkt  för arbetet var just att fokusera på författaren bakom verket dvs hur pass påverkad en bok faktiskt är av författaren och dennes egen tid och miljö samt egna erfarenheter. Jag kommer egentligen inte ihåg hur vi kom fram till temat "Hur långt kan/ska man gå för en annan människa?" men jag tror att det hela började med att vi bestämde att ha med böckerna "Tjockare än vatten" av Anne Cassidy och "Möss och människor" av John Steinbeck; två böcker med samma huvudhandling och huvudkaraktärer men olika tid, miljö osv. Tydligt i böckerna är att de handlar om att känna ansvar för en annan människa samt om hur detta kan leda fram till helt avgörande val man gör i livet. Vi hade sedan flera olika titlar på förslag som vi tyckte skulle passa till temat men vi kom till slut fram till följande tre: "Min bror monstret" av Mårten Sandén, "Bryta om" av Åsa Anderberg Strollo och "Tionde våningen" av Christina Herrström.

Eftersom vi hade positiva erfarenheter av boksamtal var vi från början säkra på att det skulle vara grunden även i detta projekt; det ger så mycket mer att få samtala om det man läser tillsammans med andra. Här tänkte vi att ett upplägg enligt modellen med expert- och hemgrupper skulle passa bra, dvs att eleverna skulle bli experter gruppvis på en av böckerna och sedan diskutera och jämföra de olika titlarna i hemgrupper/tvärgrupper. Snart bestämde vi att boksamtalen i expertgrupperna skulle genomföras enligt upplägget där eleverna i förväg får olika roller som de ska förbereda och ha under samtalen. Vi kom också fram till att eleverna skulle arbeta med citat & tankar i läsloggar vilket de var vana vid sedan tidigare för att genom dessa kontinuerligt stanna upp och reflektera kring det de läser.

                                            Planering och förberedelser

Efter att grundstrukturen var bestämd var det dags för ett mycket tidskrävande förberedelsejobb. Eftersom projektet skulle pågå under de veckor då jag genomförde muntliga NP och därför skulle vara borta från en del av svensklektionerna kändes det viktigt att allt var tydligt och strukturerat, dels för elevernas skull och dels för de vikarier som skulle finnas till hands under lektionerna. Bokprojektet skulle pågå i sammanlagt 6 veckor, inklusive introduktionsveckan, med sammanlagt fyra boksamtal i expertgrupperna och ett i hemgruppen. Under dessa veckor användes samtliga lektioner i svenska till läsning (enskilt eller gemensamt i bokgrupperna som vissa valde att göra), förberedelse av roller samt läsloggsarbete. Det ingick även en uppgift där eleverna skulle ta reda på en del information om sina författare. Boksamtalen genomfördes alltid under lektionstid och jag och/eller Anni fanns med vid dessa. 

I de två klasser som är något färre till elevantalet skulle fyra av de ovan nämnda böckerna läsas och därmed fyra grupper per klass sättas samman. I de andra två klasserna med något fler elever skulle samtliga fem titlar läsas och därmed fem grupper skapas. Detta innebar att jag förutom att komma fram till vilka elever som skulle läsa vilken bok och därmed utgöra en välfungerande grupp också behövde komma fram till samt skriva ner arbetsgången för var och en av de 18 grupperna. På dokumentet som fungerade som ett "schema" över varje grupps boksamtal skrev jag hur långt de skulle läsa till varje veckas boksamtal, vilka dagar deras samtal skulle vara samt vilken elev som skulle ha vilken roll vid de olika tillfällena. På dokumentet stod också en beskrivning av vad varje roll innebar. Vissa grupper hade fem medlemmar och då fick en och samma person vara både illustratör och ordletare medan andra grupper bestod av sex elever och då bara fick "enkelroller". Här finns det dokument jag använde för de grupper där det fanns sex olika roller -  bokens titel, elevernas namn samt lästa sidor till varje tillfälle skrev jag alltså in för hand.  Boksamtal olika roller -arbetsgång sex roller . Projektet skulle ju innehålla fyra boksamtal så tyvärr skulle inte alla hinna med att prova på samtliga roller under detta arbete.

Det var inte heller helt enkelt att sätta samman grupperna eftersom böckerna är olika långa, har skiftande språkliga nivåer samt helt enkelt ställer olika krav på de som läser. När jag valde vem som skulle läsa vilken bok utgick jag dels från läsvana och intresse, dels från språklig nivå och tidigare läserfarenheter. Jag utgick också ifrån gruppen i sig och vilka förväntningar som skulle ställas på en viss elev i en viss grupp, t ex kunde en relativt läsvan elev hamna i gruppen som läste Tjockare än vatten (som är den tunnaste och språklig lättaste boken) för att där få möjligheten att kliva fram och ta mer ansvar under boksamtalen.

                                Äntligen dags att introducera projektet

Så var det till slut dags att starta upp bokprojektet! Jag inledde på samma vis i samtliga klasser genom att ha sänka belysningen i klassrummet, tända ett ljus och spela låten I´ll be there for you med Bon Jovi. På tavlan visades följande bild.

Både jag och Anni, som också fanns med vid första lektionen, kände stor förväntan och det verkade som att det smittade av sig på eleverna. De blev nog också lite fundersamma över varför just denna låt spelades när de kom in för att sätta sig på sina platser.

När låten var slut frågade jag om någon visste vad den heter och om de kände till artisten. Sedan pratade vi om just låtens titel I´ll be there for you  och vad den egentligen har för innebörd. When you breathe I wanna be the air for you and  I live and I die for you är andra textrader i låten och jag frågade: "Vad menar man egentligen med de orden? När/i vilka situationer säger man sådana ord?. Många svarade att det är när man är kär i någon men vi kom också in på att de kan handla om kärlek även på andra vis, mellan barn och förälder, mellan syskon eller vänner.  Jag valde att spinna vidare på detta genom att komma in på begreppet ansvar; "Vem eller vilka känner du, som 15-åring, ansvar för? Vilka känner du så stort ansvar för att du skulle kunna gå hur långt som helst för dem? Vad innebär det egentligen att känna/ta ansvar? Vilka exempel kan ni ge?"

Låten och dess text samt mina frågeställningar väckte många tankar och funderingar hos eleverna och vi pratade om detta en stund. Sedan visade jag följande citat:

Innebörden och elevernas tolkning av citatet funderades och samtalades kring enligt EPA innan jag sedan tog fram bilden nedan och berättade att just detta tema, hur långt man faktiskt kan eller egentligen ska gå för en annan människas skull är gemensamt, på ett eller annat vis, för samtliga böcker i projektet vi nu ska ägna oss åt.

Efter att jag berättat vilka böcker som ingick i projektet och förklarat lite kort om själva arbetsgången; att jag redan "bestämt" vem som skulle läsa vilken bok och att grupperna redan var klara samt att de skulle genomföra boksamtal i sina grupper, visade jag bilden med alla dessa begrepp och lät den vara kvar på tavlan när jag lämnande över ordet till Anni för "bokprat".

Anni väckte som alltid stort intresse hos eleverna när hon berättade om var och en av böckerna i projektet, eleverna lyssnade engagerat till det hon valde att säga om karaktärer, handling och lite kort om koppling till temat. Några av böckerna läste hon också ett kortare avsnitt ur för ge en tydligare bild av boken samt av författarens sätt att skriva. Allt för att väcka nyfikenhet och lässug och eleverna!

Första tillfället avlutades med att eleverna fick veta vilken grupp de skulle tillhöra och genomföra samtalen i samt vilken bok de skulle läsa. De fick också boken i handen innan vi skiljdes åt och jag berättade att vid nästa lektion skulle de få veta mer om själva arbetet med boksamtal enligt roller, läsloggsarbetet och annat smått och gott som de behövde veta och känna till. En fin start på ett härligt bokprojekt!

I nästa blogginlägg berättar jag vidare om projektet och om boksamtalen enligt modellen med roller samt lite kort om bedömning av elevernas insatser.