Konsten att djupdyka i en skönlitterär bok

Hur länge kan man egentligen läsa och arbeta med en och samma skönlitterära bok tillsammans med sina elever? Svaret på den frågan är: "länge, väldigt länge". Det bästa som finns är att läsa en bok högt och tillsammans, att "utnyttja" boken till det yttersta och väva in mängder av roliga och utvecklande aktiviteter. Syftet med att arbeta på det viset är inte bara att läsa och förstå boken utan att också ge chansen till reflektion, diskussion, interaktion, skrivande på olika vis samt att utveckla elevernas språk och ordförråd.

Johan Unenge besökte samtliga 8:or på Nyköpings högstadium i september

                              

                              Arbetet med "Mitt extra liv"av Johan Unenge

Sedan början på höstterminen har jag och mina fyra klasser i åk. 8 läst och arbetat med Johan Unenges bok "Mitt extra liv". Att det blev just den boken har att göra med novellprojektet Åttologi" som  skolans 16 klasser i åk. 8 arbetar med och som kommer att resultera i en samling av elevernas noveller fram i vår. Varje år i samband med projektet bjuds en författare in för att träffa eleverna och inspirera dem till skrivande. Detta år blev det Johan Unenge som bjöds in och efter att vi lärare hade tittat på några olika alternativ bland hans böcker enades vi om "Mitt extra liv". Det är en bok med ett engagerande och aktuellt innehåll som förmedlas omväxlande med text och med tecknad serie. Språket är ganska talspråkligt och innehåller en hel del svordomar. När eleverna frågade om just språket när författaren var på besök svarade han att: "Det är faktiskt så ni och många unga pratar".

                                 Mina första tankar - innan vi börjar läsa

Jag vill alltid att mina elever tänker efter och funderar kring en bok och dess innehåll innan vi börjar läsa. Den här gången lät jag mina elever utgå ifrån framsidan och titeln i sina första tankar om boken. När de ska tänka kring vad de tror att boken kommer att handla om och vad de får för uppfattning om vad titeln kan betyda är det viktigt att säga till dem "inget är rätt eller fel, här får du tro och gissa precis som du vill". 

Efter att de funderat och pratat med varandra kring titeln och vad som kan menas med  ett extra liv samt vilka personerna på framsidan är och vad de gör får de sedan skriva ner sina tankar i ett dokument som jag delat med dem i classroom. Tanken är att de sedan ska gå tillbaka dit för att se vad de tänkte innan och hur det faktiskt blev."Min första tankar-dokumentet" ser ut så här.

Ett axplock ur elevernas tankar:

1. Vad tror du menas med ett extra liv? Kan det betyda flera olika saker? Skriv och berätta.

"Jag tror att de menas att killen har ett tufft liv i skolan och har inte så många vänner och är ofta för sig själv och inte pratar med någon och hemma så har han ett liv fullt med kompisar fast på internet."

"Jag tror att det kan betyda olika saker, t ex att man har ett liv på nätet där man är som en annan person. Man kan även ha en fake identitet både på nätet och i verkligheten. Det kan var så att man har skilda föräldrar och bor på två helt olika platser och har det helt annorlunda på de olika platserna."

"Jag tror det menas med att utanför deras vanliga liv så har dem ett hemligt liv som typ Hannah Montana, t.e.x att på dagarna är hon en vanlig tjej som går i skolan men på kvällar/helger så är hon en superstjärna som sjunger för tusentals människor. Eller som spiderman som är en vanlig kille men när det händer något i staden så sätter han på sig dräkten och räddar folk men ingen vet vem han är under masken."

"Jag tror att det menas med att ifall man dör så kanske man får en ny chans."

    

2. Vilka är personerna på framsidan? Beskriv vad de gör och hur de ser ut - vilka är de tror du? Har de någon relation till varandra? Vilken i så fall?

"Jag tror att den övre personen är den nedre personens yngre bror och att han har gått igenom exakt samma sak som han lillebror och har det tufft i livet."

"Jag tycker att bilden är väldigt oklar och jag får inte riktigt upp någon bild framför mig hur gamla dem är, om det är en man eller kvinna eller vilka slags personer det är. Så jag får väl bara gissa. Det skulle kunna vara så att bilden högst upp är en bild på en kille i 12 års åldern som sitter och spelar tv spel och håller en tv-spelskontroll i händerna. Jag tycker att han liknar en kille med sitt korta hår och t-shirten och jeansen. Men det skulle lika gärna kunna vara en tjej. Men jag tror att personen på bilden iallafall borde vara mellan 10 - 15 år. På bilden längst ner är det en man tror jag, han ser ut att vara ganska gammal, det skulle kunna vara personen på bilden den övres pappa. Han skulle kunna vara mellan 35 - 45 tror jag. Han ligger på golvet, vägen eller vad det nu kan vara, på bilden. Han ser inte ut att må särskilt bra, kanske är han skadad. Kanske är han inte en så bra pappa till barnet på bilden?"

"Jag tror att personen högst upp är en kille på ungefär 10-12 år och att han har det lite lyxigt och att han är lite bortskämd.

Den andra personen längst ner tror jag är en kille på 30-35 år och så är han lite fattig och han har nog ingenstans och bo så han sover på gatan och försöker skaffa pengar på någe vis."

"Han där uppe är en kille som är 8 år och gillar att spelar tv spel och han där nere är en kille som har svimmat. Jag tror de är syskon som har skiljts från varandra när de var små."

                                       Under läsningens gång

Sedan läser jag boken högt för eleverna medan alla har en varsin bok framför sig och följer med i texten och tittar på bilderna. Elever som tycker att det är tufft att läsa på egen hand uppskattar den gemensamma högläsningen väldigt mycket eftersom de får lägga energi på att ta till sig innehållet istället för på själva läsningen. Under tiden jag läser stannar vi upp då och då för att tänka högt tillsammans, för att lyfta det som står i texten och det som händer. "Vad menar han med det här? Vad säger det här om huvudpersonen? Vad innebär det egentligen att personen gör så här eller säger så här? Vad tror du?".

Eftersom handlingen i boken med jämna mellanrum går över från vanlig text till seriebilder med prat-och tankebubblor läser vi det som sägs där och tittar på bilderna tillsammans. Just att boken är skriven på det viset inbjuder till extra många samtal och diskussioner kring vad eleverna tycker och tror att bilderna visar. Dessutom har en del av bokens karaktärer uttalat rasistiska åsikter och visar dem öppet vilket leder till starka reaktioner som behöver diskuteras.

Under läsningens gång fokuserar vi då och då lite extra på att läsa mellan raderna. Vi tittar på några klipp om att läsa mellan raderna - eller att göra inferenser som man också kan säga, bl a detta: 

                                   

Bilden ovan på huvudpersonen Mattias som lyssnar på sin pappas polisradio visar jag på tavlan och eleverna får fundera kring:

 "Vad menas med en misstänkt 10:a? Vilka är mobben? Varför kan det bli stökigt om de kommer?"

Eleverna vet precis vad det handlar om eftersom de läser mellan raderna och kopplar det som står i pratbubblan till sådant de redan vet och känner till om handling, personer samt ord och uttryck. De gör inferenser utan att de tänker på det.

                                                   Läslogg

Jag tycker mycket om att använda läsloggar i samband med texter och läsning. Hur detta arbete går till och syftet med loggar finns att läsa mer om i mitt tidigare inlägg Läsloggar som tankeredskap. Att förklara syftet med läsloggar för eleverna går ofta väldigt snabbt och det förstår redan efter något eller några tillfällen precis hur de ska gå tillväga. Detta är en del av den läsloggsinstruktion jag visar och går igenom med  dem:

Syfte

När man läser böcker och texter är det många frågor och tankar som dyker upp. För att samla alla sina tankar på ett ställe kan man skriva läslogg. Det ger dig också möjlighet att utveckla din förmåga att reflektera kring det du läser samt att relatera det till dig själv och till dina erfarenheter.

Citat och tanke

Läsloggsdokumentet finns i Classroom. Läsloggen består av två spalter; i den vänstra spalten skriver du citat från texten och i den högra spalten skriver du dina tankar och funderingar om citaten. Citaten kan t ex vara:

   Något du inte har förstått

• Något du inte håller med om
• Något du verkligen håller med om
• Något som förvånar dig
• Något som gör dig arg eller ledsen
• Något som väcker tankar och minnen
• Något som du tycker är särskilt fint och vackert formulerat
• Något som du tycker är spännande
• Något du är nyfiken på
• Något som är roligt
• Något som är sorgligt

Tänk på att ett citat är ett exakt återgivande av vad någon har sagt eller skrivit så du får inte ändra på något. Citaten kan vara delar av en mening, en hel mening eller också flera meningar som hänger ihop.

Ibland kan läraren istället ge dig en fråga kopplad till texten som du skriver in i citat-spalten. Svaret på frågan skriver du i tanke-spalten. Ibland kan läraren be dig skriva in några ord från texten i citatspalten som du sedan förklarar i vänsterspalten.

Arbetet med läsloggen fortgår under läsningens gång, oftast avslutar vi lektionen med en stunds läsloggsarbete för att eleverna ska få chansen att reflektera kring det vi läst.

Ibland får de välja citat fritt och ibland hjälper jag dem lite:

 Jag tittar på elevernas läsloggar  då och då för att läsa deras citat och tankar samt ge dem respons på det skrivit:

Vid några lektioner får eleverna samtala i smågrupper om utvalda citat och sina tankar om dem. En i taget presenterar sina citat och tankar och de andra lyssnar först och säger sedan vad de tänker om kompisens valda citat. Detta blir en enkel och naturlig form av textsamtal som lätt och smidigt kan genomföras och som uppskattas av eleverna.

Samtidigt som jag introducerar läsloggen visar jag dem också den Bedömningsmatris jag använder under arbetet med boken.

                   Fler aktiviteter som väcker tankar och reflektion

Kontinuerligt lyfter vi ord och begrepp samt tittar på karaktärerna "Vad har vi för uppfattning om personerna i boken just nu? Vad vet vi så här långt?" Vad kommer personen att göra här näst?" . 

Vid några tillfällen har jag gjort en Kahoot som tar upp ord eller sådant som handlar om bokens karaktärer, mest på skoj naturligtvis även om eleverna tar det på blodigt allvar. 

                                 Expert- och hemgrupper om karaktärerna

I "Mitt extra liv" spelar de olika karaktärerna en betydelsefull roll för bokens handling. Därför är det bra att vi något tillfälle stanna upp och låta eleverna fokusera lite extra på personerna. Detta har jag denna gång valt att göra genom ett arbeta i expert- och hemgrupper eftersom det ger möjlighet till interaktion och muntlig aktivitet eleverna emellan samtidigt som de får reflektera kring karaktärerna och deras egenskaper. Så här gick arbetet med hem- och expertgrupper till.

Först gick vi igenom de viktigaste karaktärerna när vi kommit ungefär halvvägs i boken.

Sedan presenterade jag hur vi skulle gå tillväga när de nu skulle bli experter på dessa karaktärer. Först förklarade jag expert- och hemgrupper; expertgruppen samlas och blir expert på sina tilldelade person. Sedan sitter man i hemgrupper där en representant från varje expertgrupp nu finns, dvs en person som kan allt om Alva, en person som är expert på  Ubbe, en som vet allt om pappan osv.

Efter det gick jag igenom upplägg och vad de hade till uppgift att ta reda på och skriva ner om sina personer. 

Expertgrupp samlar allt de vet om Albin i boken  i form av en tankekarta.

Aktiviteten skapade engagemang  hos eleverna och de tog sin expertuppgift på mycket stort allvar. Kompisarna i hemgrupperna lyssnade intresserat och efteråt var alla överens om att de nog nästan var experter på alla personer.

Jag stannar här, mitt i djupdykningen i  "Mitt extra liv", och återkommer snart med ännu ett blogginlägg om det spännande arbetet med boken. Då får ni bl a ta del av hur eleverna fick arbeta kring frågan "Vem är Abdi?" i form av en skrivuppgift samt hur vi använde oss av Venn-diagram vid en jämförande aktivitet. 

Nytt läsår, nya elever och arbete med fokus på relationsskapande

Några veckor har nu gått av det nya läsåret vilket har inneburit stora förändringar för min del. Jag har lämnat mitt tidigare arbetslag och tagit plats i hos ett annat gäng en våning upp på skolan vilket gjort att jag även i år kommer att undervisa elever i årskurs 8. Fyra, för mig nya, klasser i svenska har jag förmånen att möta och arbeta tillsammans med. Samtidigt fortsätter jag arbetet med en SVA-grupp i årskurs 9 som jag kommer att jobba med på språkvalstid. Förändringen i min arbetssituation har resulterat i att jag under de senaste tre veckorna har lagt enorm energi på att lära känna och påbörja ett relationsskapande till ca 120 unga människor. Relationsbygge är, som de flesta vet, både roligt och krävande. För att lyckas som lärare krävs nämligen goda relationer till eleverna, de behöver känna att vi tycker om dem och bryr oss på riktigt.

                                            Lära känna utifrån bilder

När jag har mött mina nya klasser har jag börjat med en lära-känna-aktivitet som går till så här:

Eleverna får hjälpa till att placera stolarna i en ring i mitten av klassrummet. Sedan berättar jag att de ska få välja en bild som de på något vis kopplar till sig själva och sin egen sommar. Bilderna är framför allt sådana jag har tagit själv men även en del andra som jag har hittat på nätet. Jag instruerar dem om att de ska få presentera sin bild en i taget och att det är av stor vikt att alla får chansen att prata medan vi andra är tysta och lyssnar intresserat - en ganska krävande uppgift för många 14-åringar. 

Jag berättar för dem att jag vill att de ska:

-Börja med att säga sitt namn eftersom jag ännu inte lärt mig vad alla heter.

- Beskriva bilden, berätta vad de ser på den samtidigt som de håller upp den för klassen.

- Förklara varför de valda just den, på vilket sätt de kopplar ihop den med dem själva.

Jag placerar ut bilderna på golvet i mitten av ringen och börjar med att själv välja en av bilderna och berätta om den på så vis som jag sedan vill att de ska göra. Det är viktigt att även jag är en del av denna aktivitet, dels för att jag ska få chansen att berätta något om mig och dels för att de ska få ett exempel på hur man kan göra när man pratar utifrån bilden. För mig är det av stor vikt att som lärare alltid ge exempel och "modeller" för eleverna att utgå ifrån, jag vill visa hur, inte bara berätta vad.

Några av de bilder vi använde

Jag kände mig nöjd med hur aktiviteten föll ut i samtliga klasser eftersom alla lyssnade på kompisarna och alla valde en bild och vågade prata om den inför oss andra. Jag blev faktiskt riktigt imponerad av att samtliga elever faktiskt klarade detta; att prata inför klasskompisar är något som ganska många tycker är obehaglig och några elever sa till mig innan att de nog inte skulle klara av uppgiften, men det gjorde de. Gissa om de kände sig nöjda efteråt!

                                                             Selfie

Varför låter man eleverna ta selfies inom svenskämnet? Ja, det kanske låter lite märkligt men det passar faktiskt hur bra som helst! Dels tycker eleverna att det är både kul och annorlunda, de får göra något som de vanligtvis inte förknippar med skolan och svenskämnet, och dels får jag som lärare ut massor av det. Flera flugor i en smäll helt enkelt. 

Syftet med selfie-uppgiften är, förutom att det ska vara kul för eleverna (vi måste komma ihåg att ha roligt  skolan!), att jag ska få en uppfattning om vilka de är och hur långt de har kommit i sin skrivutveckling. Genom uppgiften får jag med följande kunskapskrav (E-nivå):

Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning, samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. 

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleverna förstärka och levandegöra sina texters budskap.

  Innan de får veta vad jag vill att de ska göra börjar jag med att spela låten #Selfie med The Chainsmokers samtidigt som jag visar första sidan i min presentation (ovan). Trots att låten har några år på nacken känner eleverna igen den och börjar sjunga med. En positiv stämning och förväntan växer fram i klassrummet. 

Sedan pratar vi tillsammans om vad en selfie egentligen är och vad de själva har för relation till selfies och sociala medier. Vad är en selfie och när tar man den? Vilka sociala medier använder eleverna? Var är det vanligast att man lägger ut selfies? Vad är en wefie? Vad är en groupie (som Samir och Viktor sjunger om)?

Efter det visar jag en selfie på mig samt en text som jag har skrivit till bilden. Här, som alltid, är det viktigt att jag inte bara berättar vad jag vill att de ska göra utan att jag också visar exempel på, ger dem en modell, för hur de kan göra. I det här fallet blir jag ganska personlig eftersom jag visar ett foto som jag tagit på mig själv samtidigt som jag ger dem en text där jag berättar något som har med mig att göra. Här måste varje lärare själv avgöra hur långt man vill gå, vad som helt enkelt känns bekvämt för en själv att dela med sig av. Mina "morgonpromenader" känns helt okej för mig att bjuda på. 

När vi har läst min text går jag sedan igenom vad jag önskar att de ska göra:

Jag har i förväg delat en instruktion till selfie-uppgiften i Google Drive- format som var och en har fått i Classroom och jag ber dem att gör uppgiften i det delade dokumentet. Stunden som är kvar av denna lektion brukar oftast gå till att eleverna börjar fundera på vilka selfies de har eller skulle vilja ta och de får i uppdrag att till nästa svensklektion ta med sig två selfies, gärna redan överförda till dokumentet. Just den biten kan vara lite klurig, en del vet precis hur de ska få över bilder från mobilen till datorn medan andra behöver lite hjälp av mig eller av klasskompisar. Alla lyckas hur som helst till slut.

Nästkommande lektion startar jag med en introduktion där eleverna parvis får titta på en selfie på  en person de inte känner och som de får fundera kring och prata om utifrån följande frågor:

- När och var är bilden tagen?

-  Vem ser man på bilden?

- Vilken händelse/situation är den tagen i?

- Hur kände sig personen just då?

Efter den starten som ska fungera som inspiration får de börja skriva om sina bilder. Jag uppmanar dem att, precis som jag gjorde när jag skrev min text, utgå ifrån de frågor som finns med i instruktionen:       

  

- När och var är bilden tagen?

-  Vad ser man på bilden?

 - Vilken händelse/situation togs den i?

- Hur kände du dig just då?

- Varför valde du just den?

  Genom att svara på dessa frågor, fast i löpande text, får man med det som jag har tänkt och alla får på det viset ihop två texter med tydlig struktur och intressant innehåll. Om de inte hinner färdigt under lektionen får de skriva klart hemma till gången efter.

Att sedan som lärare ha den stora äran att få ta del av elevernas fantastiska fina, ibland riktigt fantasifullt tagna, selfies är en stor glädje och man blir varm om hjärtat. Alla  lyckas, utifrån sina förutsättningar, skapa en text som passar till bilden. Eftersom de ofta är tagna i situationer som säger något om dem och deras intressen och får jag på detta vis veta lite mer om dem, både som människor och elever. En fin början på ett nytt läsår.

Sommartankar och godbitar som fylls på

Några veckor har nu gått sedan sommarlovet började och jag har både hunnit med att njuta av den härliga solen på Mallorca och haft glädjen att arbeta med elever på sommarskolan. Jag har vid flera tillfällen under de senaste åren arbetat på lovskolor och min upplevelse och känsla efter varje avslutad sådan är att det är något betydelsefullt och stort, både för eleverna och för oss som jobbar där. De egentligen lediga ungdomarna kommer faktiskt dit på sin lediga tid för att ta igen och inhämta kunskaper som de av olika skäl inte lyckats ta till sig i den ordinarie undervisningen och därigenom förändra och påverka sin framtid. För oss som arbetar på lovskolan innebär uppdraget fina och starka möten med elever som vi aldrig annars skulle ha mött samtidigt som känslan av att göra skillnad är otroligt stark och närvarande. Jag hade ett antal elever hos mig som precis gått ut 9:an och som skulle göra prövningar i svenska och svenska som andraspråk vid sommarskolans slut - ett sista försök att nå gymnasiebehörighet och därmed få chansen till att komma in genom reservantagningen - och flera av dem lyckades!  Jag konstaterade efter lovskolan att jag återigen fyllt på mitt lärarhjärta med ytterligare elever - där finns plats för alla elever jag någonsin mött och det har blivit en stor och härlig samling efter 20 år inom yrket.

Senaste veckan har jag tillbringat en hel del tid vid havet här i Nyköping i ett minst sagt växlande väder men efter regn (och blåst) kommer som bekant solsken. För mig hör det sommaren till att packa kylväskan med lunch och fika, stoppa ner badkläder och några böcker och åka till en strand eller klippa tillsammans med familj och vänner, antingen med bil eller båt. Min sommarläsning vill jag ska erbjuda mig både upplevelser och inspiration och gärna en hel del ny kunskap och därför består den alltid av både skönlitteratur och pedagogisk litteratur - helst har jag flera böcker på gång samtidigt.

En av de böcker jag läser just nu är Anne-Marie Körlings bok Läraren inom mig - pedagogiska berättelser där författaren skildrar sina tankar och funderingar kring de utmaningar läraryrket erbjuder. De sanningar från skolvärlden som hon gestaltar genom sina pedagogiska berättelser erbjuder hög igenkänningsfaktor för oss som arbetar som lärare samtidigt som hon öppnar upp och ger en del andra och annorlunda perspektiv och infallsvinklar på skola och läraruppdraget.

Hon berättar bl a om hur tabubelagt det är för oss lärare att misslyckas och hon poängterar behovet av att faktiskt våga lyfta och prata om våra misslyckanden eftersom de är "en del av vägen mot målet".  Hon bjuder också på egna erfarenheter av just sådana mindre lyckade situationer från sitt liv som lärare och genom att hon vågar visa dessa gör hon att vi kan lära oss av hennes misstag samtidigt som vi blir medvetna om våra egna och att vi i själva verket behöver dessa missöden för att utvecklas.

I avsnittet "variationer av relationer" berättar hon på ett tydligt och målande sätt om betydelsen av relationsskapande inom skolan och att det inte bara handlar om en relation utan en mängd relationer som behöver etableras och fungera. "Relationerna i skolan handlar om att lärare och elev har något gemensamt; själva lärandet och innehållet i det" berättar Körling. Några av flertalet relationer som hon menar är nödvändiga i skolan är:

- lärarens relation till sitt ämne
- lärarens relation till sitt yrke
- lärarens relation till sitt sätt att undervisa
- lärarens relationer till elevernas olika sätt att lära
- lärarens relationer till eleverna som människor och individer

Att relationer är a och o i skolan och livet är de flesta medvetna om, men genom det Körling skriver får i alla fall jag ett aningen nytt och spännande perspektiv på relationsbegreppet vilket kommer att påverka mig i mitt tänk framöver.

  Läraren inom mig - pedagogiska berättelser har, precis likt författaren som jag har haft förmånen att lyssna till vid en föreläsning, mycket att ge och är därför ett solklart boktips från mig.


                                            Heta stolen - en godbit från vårterminen
Heta stolen är antagligen något som de flesta som arbetar i skolan har stött på någon gång. För mig  har denna värderingsövning dykt upp då och då genom åren; i olika sammanhang och med skiftande fokus och frågeställningar.

Under vårterminen kände jag ett behov hos eleverna, både i svenska men framförallt i SVA, av att kunna ta ställning till saker och att muntligt kunna berätta varför de tänker och tycker just så. Det blir också en övning i att kunna lyssna på andra och att visa respekt för andras åsikter, För SVA-elever blir det också ett sätt att öva sig på att hitta rätt ord, uttryck och formuleringar för det man vill framföra samt en träning i att förstå vad andra säger. Många flugor i en smäll helt enkelt. Det är naturligtvis viktigt att eleverna känner sig trygga med varandra när man som lärare väljer att genomföra den här typen av aktivitet men att man också försöker avdramatisera det hela - det är inte farligt att prata inför kompisarna och man får säga vad man tycker -  och att ha arbetat fram ett klimat där det är högt i tak.

Av en slump hittade jag serien Om det var du på UR Skola som består av åtta kortfilmer som kan användas för att sätta igång diskussioner kring värdegrund och etiska dilemman och en av de filmer jag visade för eleverna var Gamer som handlar om Jonas 16 år vars föräldrar inte är helt nöjda med sonens stora intresse för TV-spel.

Efter ovanstående introduktion såg vi den korta filmen som engagerade eleverna ordentligt och vi pratade en stund om att spela TV-spel och samtliga hade någon form av koppling till spelandet; antingen att de själva brukade spela eller att de hade syskon som gjorde det. Vi gjorde också en enkel, gemensam beskrivning av filmens tre karaktärer; Jonas, mamma och pappa. "Vad får vi veta om dem? Hur är de som personer?" 

Sedan ställde vi stolarna i en ring med en extra tom stol och efter det läste jag upp följande påståenden, ett i taget:

• Tjejer och killar ska hjälpa till lika mycket hemma

• Ungdomar får inte ha några hemligheter för sina föräldrar

• TV-spel är mest för killar

• TV-spel är farligt för unga människor

• Unga människor ska få spela TV-spel hur mycket de vill

• Man lär sig mycket av TV-spel - de är utbildande

• Pappor är bättre på att prata med sina söner än mammor

• Det är farligare att spela TV-spel  än att se på TV

• Om man spelar våldsspel så blir man våldsammare i verkligheten

• Föräldrar borde vara intresserade av sina barns TV-spel

• Att spela TV-spel är tråkigt och onödigt

• Föräldrar borde spela TV-spel med sina barn

• Om man spelar Fifa blir man bättre på fotboll i verkligheten

Innan jag börjar med de påståenden som egentligen rör ämnet vi ska prata om brukar jag ta några "test-frågor" i stil med: "Choklad är det godaste godiset" eller "Vinter är den bästa årstiden". Jag tycker också att det är bra  att även lägga in några andra frågeställningar under arbetets gång, påståenden som är intressanta men som inte riktigt hör ihop med temat.

Eleverna engagerade sig lätt och snabbt i frågeställningarna, de som höll med om det jag läste upp bytte stol de andra satt kvar. Vi varje påstående stannade jag upp och lät några elever berätta om hur de tänkte och varför de valt att byta stol (höll med om påståendet) eller varför de valt att sitta kvar (inte höll med). En del av eleverna tyckte att det till en början var lite svårt att motivera sin åsikt men vartefter kom  alla igång. Vissa ändrade uppfattning efter att de hört kompisens motivering till sitt ställningstagande, andra stod fast vid sina åsikter.

Eftersom eleverna uppskattade Heta stolen och även jag ansåg att övningen var klockren ur undervisningssynpunkt återkom övningen vid flertalet tillfällen under terminen. Således ett hett tips om man vill att eleverna ska utveckla förmågan att ta ställning, att kunna motivera sina åsikter, att kunna formulera sig på ett tydligt och övertygande sätt samt att kunna lyssna på och respektera andra. Dessutom hade vi kul tillsammans vilket är minst lika viktigt!

                                                      Lässtrateger - ytterligare en godbit

Att undervisa elever i hur de ska läsa på olika sätt i olika sammanhang är en stor och svår utmaning. Jag, som många andra lärare, ägnar mycket tid åt att visa, förklara och berätta om hur eleverna ska läsa på olika vis beroende på syfte och texttyp. Sökläsa, översiktsläsa och djupläsa är tre olika sätt att ta sig an texter på och för att lyckas med det är det av stor vikt att eleverna väljer strategier för att läsa på det sätt som situationen kräver. Att djupläsa hela matsedeln för att hitta dagens lunch eller att sökläsa en novell som sedan ska resoneras och diskuteras kring är exempel på mindre lyckade lässtrategier och som jag brukar lyfta som exempel för att eleverna ska förstå vad det handlar om.

Med utgångspunkt i tänket om lässtrategier satte jag ihop en aktivitet som jag valde att kalla Lässtrateger. Den gick till som så att jag skrev ner utdrag ur tio olika böcker av olika slag;  en kokbok, en faktabok om mystiska fenomen, en bok med roliga historier, en barnbok och några ungdomsromaner inom olika genrer. Ett exempel på utdrag:

"Alla visste att det låg en häxa begravd i utkanten av kyrkogården. Så länge han kunde minnas hade fru Owens förmanat Ingen att hålla sig borta från den delen av världen."

ur "Kyrkogårdsboken"

Efter att jag skrivit ner de korta utdragen som innehöll ord, namn eller annat "typiskt" för bokens innehåll eller texttyp klippte jag ut dem till remsor. 

Vid lektionens början berättade jag att eleverna i par eller i grupper om tre skulle få ett uppdrag. Uppdraget gick ut på att de skulle vara lässtrateger och att de på 15 minuter skulle kunna koppla ihop de tio textutdragen med de tio böckerna som jag placerat på ett bord längst fram i klassrummet. De fick ett papper med böckernas tio titlar med en liten rad efter varje där jag bad dem att skriva det nummer som fanns på respektive textutdrag som varje par/grupp fick. Överst på bladet stod instruktionen nedan som jag också gick igenom tillsammans med dem och förklarade vad det innebar att översiktsläsa (för att få en överblick eller uppfattning om en text) och sökläsa (när man letar efter ett visst ord eller stycke). Jag sa att de helt enkelt skulle försöka hitta betydelsebärande ord eller andra kännetecken som gjorde att utdragen kunde kopplas till böckerna.

Sätt rätt nummer vid rätt titel  

Läs på baksidan, läs titeln, titta framsidan och översiktsläs eller sökläs i boken för att avgöra vilket utdrag på lapparna som hör ihop med vilken boktitel.

Eleverna tog sig an uppgiften med både iver och entusiasm och med fokus likväl som gott samarbete lyckades alla genomföra uppdraget. Under arbetets gång fick jag påminna dem om och ge exempel på hur de skulle hitta de ledtrådar de behövde för att para ihop titel med text; några av eleverna försökte sig på att djupläsa böckerna från sida ett eller läste långa avsnitt men då påminde jag dem om att de behövde tänka strategiskt och läsa mer översiktligt eller sökande. "Titta på framsidan, vad ser du? Vad säger titeln om vad boken handlar om?  Finns det något namn eller annat ord du känner igen från baksidetexten som finns i utdraget? Visar sättet texten är skriven på vilken typ av text det verkar vara? Känner du igen det från något annat du har läst?" var exempel på frågor jag gav dem på vägen.

Efteråt gick vi tillsammans igenom vilket textutdrag som hörde ihop med vilken bok och alla var överens om att det varit en rolig och lärorik övning. En extra bonus var att ett par eleverna hade blivit så sugna på att läsa några av böckerna att de lånade hem dem över sommarlovet. Lycka för mig naturligtvis och avslutar med en favorit i repris:

Önskar er alla en fortsatt skön sommar! 

Terminsreflektion och en godbit eller två

Dagarna som vi arbetar efter att eleverna gått på sommarlov ger en hel del tid till eftertanke och reflektion, trots den trötthet och tomhet som vi ofta känner just då. Det är då man som lärare kan stanna upp och se tillbaka på det arbete som har genomförts och fundera över vad som har fungerat väl och vad som kan göras annorlunda i framtiden. På skolan har vi i den kollegiala satsningen Läslyftet arbetat med modulen Skriva i alla ämnen 7-9  vilket har gett mig nya, användbara begrepp och verktyg som exempelvis in- och ut-texter, Skrivhjulet och Texttriangeln. I arbetet med eleverna i svenska och SVA har fokus legat ljust på skrivande och här har vi allt mer försökt att få dem att förstå det vidgade textbegreppet (att text kan vara både talat och skrivet språk liksom bild, film och ljud). Begreppet multimodalitet har också varit aktuellt när eleverna har fått fundera över och välja vilka olika modaliteter (bild, ord, layout osv) som bäst passar för en texts syfte.

 Igår hade vi en avslutning för alla lärare i Nyköpings kommun där vi fick besök av Kristina Danielsson som är en av textförfattarna till modulen Skriva i alla ämnen. Hon föreläste om multimodalt lärande - redskap för textskapande vilket blev en del nyttig repetition för oss som arbetat med modulen men en hel del nytt för de lärare på andra skolor ännu inte jobbat med denna modul. Vi som är handledare fick en fin bilderbok Anden, döden och Tulpanen av Wolf Erlbruch att läsa i sommar vilken sedan ska leda till textsamtal när vi ses efter sommaren på terminens första handledarträff. Tack till Ann "Annen" Löwbeer, vår fantastiska läs- och skrivutvecklare, som samordnar arbetet med Läslyftet. Nu ser vi fram emot fortsatt arbete med nya spännande moduler i höst!

Terminens första del ägnades åt twistorier, kortnoveller, kamratrespons och slutligen novellskrivande. Den sista novellen var en ut-text med syfte att publiceras i den antologi, "Åttologi" som jag berättat om i två tidigare inlägg. Det hela tog lång tid men resultatet visar ändå att eleverna till slut hade greppat novellens dramaturgi och tagit till sig vad gestaltning har för betydelse för att skapa en livfull text. Novellkurvan och en tydlig instruktion men också förslag på inledningar och ordförslag fanns som extra stöd för de som önskade. Att lyckas få in Nyköpingskopplingen gav också något att utgå från när skapandet skulle ta fart.

Välj inledning eller dra en eller flera ordlappar ur burkarna - stöd vid
novellskrivandet

Arbetet med den argumenterande texttypen tog också mycket tid i anspråk men visade att det lönar sig att stanna kvar länge vid något som man verkligen vill att eleverna ska tillägna sig. Att här arbeta med argumentation på flera olika sätt,  både muntligt och i skrift, gör att texttypen nöts in ordentligt. Här kändes det viktigt att låta dem skapa både in-texter, som bara var till för dem själva, och ut-texter, som var tänkta att läsas av andra. Det är av stor vikt att tala om för eleverna när de skriver/diskuterar/gör tankekartor med syfte att samla sina egna tankar för sin egen skull (in-texter) och när de skapar en text/film/muntlig redovisning som har en uttalad mottagare och som kanske också ska bedömas (ut-texter).

Både vid novellskrivandet och skapandet av argumenterande texter har det varit  uppenbart att olika slags stöttning har varit helt avgörande för att eleverna ska komma vidare, vissa behöver mer och vissa mindre. Stödstrukturer som skrivmallar och inledande fraser är exempel på stöttning liksom samskrivning och kontinuerlig återkoppling under skrivandets gång. Att helt enkelt finnas där till hands under hela processen.

                                    En liten godbit- kamratrespons utifrån Texttriangeln

En första liten godbit från terminen som jag tänkte berätta om var när jag lät elever som läser svenska arbeta med kamratrespons utifrån Texttriangeln. Idén fick jag från del 7 i modulen Skriva i alla ämnen Skrivrespons och bedömning av texter. Syftet med uppgiften var att eleverna dels skulle ge konstruktiv respons på kompisars texter och dels att de själva skulle kunna se Texttriangeln som ett redskap -  ett stöd och en tillgång vida eget textskapande.

Texternas som de skulle ge respons på var den insändare som alla skrev som svar på texten "Inför en köttfri dag i skolan!"; en del av arbetet med argumentation i alla 8:or.

Jag började med att dela ut Texttriangeln i pappersform till var och en och gick sedan igenom den tillsammans med eleverna - hur den ska användas och hur man börjar med att titta på textens syfte och tänkt läsare tills man till slut kommer ner till ord och tecken. Detta var mycket nyttigt eftersom de annars ofta börjar med att titta på ordval och stavning i varandras texter. Vi pratade en stund om vad insändare har för syfte och vilken som är den typiska strukturen för en sådan text. Om argumentation och dess struktur finns mer att läsa om i förra inlägget Skrivande som leder till tänkande - hos både skribent och mottagare.

 Sedan visade jag dem också följande frågor som jag skrivit utifrån triangeln:

Ge respons på en insändare

1. Vilket är textens syfte? Underhålla, informera, instruera, övertyga, återberätta  eller något annat.

2. Fungerar texten väl för sitt syfte?

3. Vem är tänkt läsare/mottagare för texten?

4. Passar texten för tänkt läsare/mottagare?

5. Fungerar texten så att man som läsare förstår innehållet? Varför? Varför inte? Saknas något?

6. Strukturen: Hur är texten uppbyggd?

        Hur inleds och avslutas texten?

        Passar strukturen/uppbyggnaden för denna typ av text och ämne?

    7. Hur fungerar meningarna?

     långa, korta, enkla, utbyggda, fungerar bra/fungerar mindre bra?

   8. Vad kan du säga om orden?

    talspråk/vardagsord, ämnesord, varierat, passande?

  9. Vad kan du säga om tecken? (punkt, komma, frågetecken, utropstecken, talstreck  m.m.)

10. Hur fungerar stavningen?

 Frågorna var till för att förtydliga för de som tyckte att Texttriangeln var svår att använda sig av. Efter att de fått veta hur de skulle gå tillväga fick de nu dela sina insändare med en tilldelad kompis. Detta är så otroligt enkelt och smidigt att göra i Google Drive där de alltid skriver sina texter (om vi inte skriver för hand). 

När de hade kompisarnas texter framför sig på skärmen bad jag dem att läsa igenom den två gånger innan de började med responsen. Sedan fick de återigen uppmaningen att följa Texttriangeln och/eller frågorna och sedan skriva respons via kommentarsfunktionen i Drive i kompisens dokument eller direkt i Texttriangeln.

Efteråt fick de chansen att sitta tillsammans med kompisen och återge responsen och eleverna tyckte alla att de hade fått mycket genomtänkt och användbar återkoppling. De tyckte också att det var tydligt och ganska lätt att ge respons utifrån triangeln. Flera elever uttalade också att de tyckte att Texttriangeln kunde vara ett bra stöd att utgå ifrån vid eget skrivande av texter:

"Kan man inte få behålla pappret med Texttriangeln? Det kommer att bli mycket lättare att skriva om jag har den!"

                                                      Ännu en liten godbit - Kahoot!

Att göra Kahoot (en form av quiz som du själv skapar) med eleverna är ett digitalt verktyg som  säkert många redan har testat och under våren har det varit ett återkommande inslag hos mig - både i svenska och i SVA. Eleverna tycker att det är fantastiskt roligt att "sättas på prov" på detta aningen tävlingsinriktade vis. Jag måste väl erkänna att det ur ett pedagogiskt perspektiv inte är så jag föredrar att arbeta med eleverna men det tränar dem ändå på uppmärksamhet, läsförståelse samtidigt som det ger dem repetition och chansen att se hur mycket de minns av arbete vi gör och har gjort. Följ länken ovan föra att skapa ett konto där du sedan kan sätta samman "Kahooter" som relaterar till sådant ni arbetar med. Jag brukar göra den variant som kallas Quiz och som innebär att man formulerar frågor med fyra svarsalternativ och där eleverna med hjälp av mobil eller dator ska svara så fort som möjligt på frågorna. Man kan även lägga in bilder och ljud- och filmklipp i frågorna vilket ger goda möjligheter att skapa ett quiz med variation.  Som sagt, kul och mycket uppskattat, perfekt att avsluta en lektion med. Lite extra mycket skratt blir det om det tycker upp en fråga om något helt annat - t ex "Vad heter Minnas katt?". När just den frågan dök upp skojade jag och sa att det är den absolut viktigaste frågan av alla!

Några exempel på frågor

Fler godbitar från terminen samt en del lästips kommer att presenteras på bloggen under sommarlovet så håll utkik! Önskar er alla en riktigt skön och avkopplande sommar!