Sokratiska samtal - tydlig struktur som skapar trygghet, öppenhet och engagemang

Och så är då sportlovet här! En efterlängtad ledighet för mig och familjen och ett utmärkt tillfälle att samla energi och inspiration inför kommande utmaningar. Ett tunt snötäcke har äntligen lagt sig på marken men tyvärr blir det ingen längdåkning detta lov då skidspåren är obefintliga. Mina dagliga promenader får helt enkelt stå för den sportiga delen av detta februarilov.

Efter att ha ägnat mängder av lektioner genom åren till samtal kring böcker, filmer och bilder och andra underlag trodde jag att jag hade testat allt. Det visade sig att så inte var fallet. I höstas när vi i Läslyftet arbetade med modulen Samtal om text dök Att planera och leda en eftertänksam dialog upp som den sjätte delen. Den eftertänksamma dialogen går också under namnet sokratiskt samtal och presenteras i modulen av Ann S. Philgren genom texten Eftertänksam dialog för att förstå och tänka om texter samt genom tydliga undervisningsfilmer.

Spännande med något nytt tänkte jag och gav mig i kast med att prova på denna samtalsmetod där läraren leder ett strukturerat men respektfullt och öppet samtal kring texter med hjälp av betydelsefulla och öppna frågor. Eleverna utvecklar genom dialogen sin läsförståelse, olika kommunikativa förmågor samt förmågan till problemlösning och kritiskt tänkande. De får öva på att lyssna och se varandra och att kunna framföra sina åsikter och strukturen bidrar till ett demokratiskt klassrum där allas röster blir hörda. Gruppdynamik, gruppsammansättning samt värdegrund lyfts och arbetas med vid sokratiska samtal. Den tydliga strukturen, läraren som samtalsledare samt de genomtänkta frågorna skapar trygghet och öppnar upp för tankar och reflektion hos eleverna.

Tillvägagångssätt
Det första sokratiska samtal jag genomförde var med en klass i åk. 8. Jag och en kollega hade möjlighet att dela klassen i två grupper, med 13 elever i varje, vilket underlättade när vi skulle genomföra den eftertänksamma dialogen. Dock fungerar eftertänksam dialog även i helklass men då behöver läraren fördela ansvar och roller som gör att samtliga elever känner sig delaktiga och lika viktiga. Om halva klassen sitter runt ett bord kan man ge ett par andra elever i uppdrag att vara observatörer. Dessa ska vara helt tysta under samtalet och i stället föra anteckningar kring hur samtalet går och se om de tycker att gruppmålet följs. Resterande elever kan sitta på stolar bakom ryggen på kompisarna som deltar och under tystnad skicka fram lappar med tankar och idéer kring det som samtalas om. Eleven som tar emot lappen får avgöra om det som står skrivet ska lyftas eller ej.

 Innan det var dags för det sokratiska samtalet gjorde vi förberedelserna gemensamt i helklass. Det är viktigt att man väljer ett underlag - t ex en novell, låttext, dikt, ett experiment, bild eller film - vars innehåll kan läsas mellan raderna och tolkas på olika vis, det ska finnas många möjliga svar. Det ska gärna finnas någon form  av problem, något dilemma. Därför valde vi en låttext som erbjuder flera olika tolkningsmöjligheter. Att det blev just denna berodde på att vi vid tillfället läste boken "Det är så logiskt alla fattar utom du" av Lisa Bjärbo och när vi hade förmånen att ha henne på besök berättade hon att just denna låt inspirerat henne till bokens titel och handling. Det blev därför också intressant att se om och i så fall hur mycket eleverna skulle koppla låttexten till bokens personer och handling.

Någon gång måste du bli själv (med Säkert)

Det här vet du inte om

Men jag väntar på dig

Någon gång måste du bli själv

Och jag väntar på dig

Jag bidar tiden och det kommer ta tid

Jag har inte sagt något än

Men jag väntar, väntar

Du är inte så fin

Men det är nåt med dig

Som att komma hem

Första gången ja, du sa hej

Det är så logiskt alla fattar utom du

Du har inte en aning

Att jag tänker på dig precis just nu

Någon gång måste du bli själv

Någon gång måste du bli själv

Hon har ett falskt leende

Jag har sett det

Hur har du undgått det alla de här åren

Och jag har sett dina pupiller växer

När du är med mig

Du vet inte om det än

Det kommer att bli du och jag

Tillslut

Någon gång måste du bli själv

Vi började med att dela ut texten och eleverna fick läsa igenom den var och en för sig en kort stund. Sedan ställde vi frågorna:

- Vad är det för typ av text? Varför tror du det?

-  Vad handlar texten om?

Efter en stunds gemensamt prat om texttyp och handling läste vi texten högt tillsammans. Sedan fick de i par fundera kring låttexten utifrån några frågor kring bl a tema, personer, känslor, nya ord och uttryck. Vi avslutade med att lyssna till låten med texten framför oss. De fick sedan ta med texten hem för att kunna läsa och fundera mer om de kände att de ville det. Det är viktigt att texten som ska vara utgångspunkt för det sokratiska samtalet är bekant för eleverna - att de redan börjat fundera kring den när det väl är dags att gå på djupet.

För att eleverna skulle få större förståelse för vad den eftertänksamma dialogen faktiskt innebär tittade vi även på en av modulens undervisningsfilmer och den tillsammans med vår genomgång kring syfte och tillvägagångssätt gav eleverna en bild av hur det hela skulle gå till. Eleverna blev förväntansfulla och nyfikna och ställde kloka frågor kring samtalsformen och hur vi skulle gå tillväga vid vårt samtal.

Så kom lektionen då det sokratiska samtalet skulle äga rum. En lite högtidlig stämning vilade i klassrummet när vi samlades för en kort genomgång innan det var det dags. Vi började med att lyssna på låten igen för att komma i stämning och gick sedan återigen igenom syftet:

Vi gjorde också kopplingar till kunskapskraven:

Sedan delade vi klassen i två delar med tillgång till varsitt klassrum. Vi drog ihop bänkarna till ett större, samtalsvänligt bord och tog plats runt detsamma:

Vi gick sedan igenom följande, tydliga ramar:

Efter det inledde vi med att formulera ett gemensamt mål för gruppen. Efter en del förslag och överläggande kom de överens om "Att alla är delaktiga och att alla lyssnar på varandra". Eleverna hade ett varsitt linjerat papper och alla började med att skriva gruppmålet överst. Sedan fick de individuellt formulera ett personligt mål som de också skrev ner på pappret. Några ville dela med sig av sina egna mål och de kunde vara ungefär så här: "Jag ska säga minst tre saker under samtalet", "Jag ska lyssna noga på vad de andra säger och bygga vidare på det", "Jag ska hjälpa kompisarna att bli delaktiga".

Efter det ställde jag den inledande frågan  - det är den enda fråga som samtalsledaren med säkerhet kommer att ställa i samtalet och den har som syfte att hjälpa deltagarna att få syn på sin egen förförståelse av underlaget. Den inledande frågan formuleras på det viset att den både har en koppling till textens innehåll och till elevernas egna upplevelse av detta.  

"Välj den mening som du tycker sammanfattar innehållet i texten".

Deltagarna fick möjlighet att tänka igenom frågan under några minuter samt skriva ner sitt svar på pappret. Därefter började samtalet med att samtliga fick besvara denna första fråga. Här skulle jag som samtalsledare se till att alla fick säga vad de hade svarat eftersom det är viktigt att få framföra sina tankar samt att deltagarna genom att lyssna till varandras idéer upptäcker att det finns flera tolkningar. Några elever hade valt samma mening och då hakade de genast vidare på det som kompisen innan sagt och utvecklade svaret ytterligare. 

Därefter fortsatte vi med att tolka, analysera och skapa en bättre förståelse av texten. Jag och min kollega hade förberett frågor och flera av dem kom till användning men inte alla. Det dök även upp spontana frågeställningar utifrån elevernas tolkningar och reflektioner, när de funderade och byggde vidare på inlägg, vilket gjorde att vi inte behövde använda samtliga. Detta är också tanken med det sokratiska samtalet; de förberedda frågorna ska finnas som en trygghet att luta sig mot men behöver nödvändigtvis inte lyftas. Samtalsledaren ser till att fördela ordet vid behov men håller sig annars utanför samtalet. Några gånger sammanfattade jag lite kort vad som sagts för att underlätta den fortsatta dialogen. 

Analys/tolkningsfrågor

Vad är det som gör att vi ser att det är en låttext?

Vem är jag?

Vem är du?

Vilken relation tror du att de två personerna texten har till varandra?

Vad är det som jaget vill berätta?

Hur ska detta tolkas: “Men jag väntar på dig. Någon gång måste du bli själv.”?

"Det är så logiskt alla fattar utom du", vad är det som “du” inte förstår?

Vad skulle hända om personen skulle förstå?

Hur kan man tolka uttrycket “som att komma hem”?

Vem är hon med det falska leendet?

Vad menas med att “dina pupiller växer”?

Slutligen ställde jag några värderande frågor där deltagarna fick göra kopplingar till egna erfarenheter: 

Värderingsfrågor

Vad skulle du göra om du var “Jaget” i texten - hur skulle du göra för att “du:et” ska förstå?

Finns det situationer där du har varit med om detta - dvs att någon inte förstår något uppenbart?

Är det viktigt att andra alltid får veta vad man tycker och känner?

Finns det tillfällen i livet då det är bättre att behålla saker för sig själv?

Efter dialogen hann vi med en kort utvärdering där eleverna fick fundera kring hur de lyckats i samtalet kopplat till sina personliga mål. En elev berättade vilket personligt mål hon haft och reflekterade kring hur väl det uppnåtts. Vi utvärderade också gruppmålet som de upplevde hade uppnåtts mer än väl. Det första sokratiska samtalet blev en positiv upplevelse både för lärare och för elever. Något jag måste bli bättre på är att föra enkla men tydliga anteckningar under samtalets gång för att dokumentera delaktigheten hos eleverna. För detta finns en mall i materialet i modulen. 

Känner du dig sugen på att fördjupa dig ännu mer i de sokratiska samtalens värld finns det en hel bok skriven av Ann S. Philgren om detta.

Avslutningsvis vill jag bara poängtera att eftertänksam dialog fungerar inom samtliga ämnen och för alla åldrar. Även inom det kollegiala utbytet kan ett sokratiskt samtal användas för att en grupp kollegor gemensamt ska kunna "föda fram" tankar och idéer kring ett aktuellt underlag.

Att mötas och utbyta erfarenheter, samla tankar i in-texter och skriva genom interaktion

Att få idéer och att inspireras, att mötas och att utbyta erfarenheter. Det är vad kollegialt lärande handlar om. Att tillsammans med kollegor möta ny kunskap samt komma till nya insikter och utvecklas genom arbetet med Läslyftet känns som en enorm förmån, speciellt med tanke på att det leder till en utveckling av vår pedagogiska och didaktiska syn, vilken gynnar eleverna. Läslyftet ger oss en gemensam ingång när vi möter och arbetar tillsammans med eleverna utifrån syftet att utveckla deras språk så väl som deras kunskap. Språk och ämnen går hand i hand.

Under veckan har jag lärt mig en massa nytt och blivit ordentligt inspirerad efter att ha tillbringat två dagar på Södertörns högskola som en del i Läslyftets handledarutbildning. Denna gång låg fokus på gruppdynamik och ledarskap och vi fick också tillfälle att prova på några samtalsmodeller samt värderingsövningar.

In-texter och elevinteraktion

Veckans kollegiala arbete med del 2 i modulen Skriva i alla ämnen, Undersöka och dela tankar fick mig att verkligen stanna upp och reflektera kring elevers skrivande och gav mig konkreta, användbara tips och idéer. Denna del inriktade sig på att arbeta med in-texter som handlar om att samla erfarenheter och tankar i form av en text, tankekarta, bild, stödord eller på annat sätt. In-texter hjälper alla att hitta sina "röster" och kan vara både skriftliga och muntliga. En in-text skrivs för att man ska minnas, förstå och reflektera kring ett stoff. Detta gör att eleverna får samla sina tankar utan att behöva tänka på att någon annan ska läsa eller titta på det de skriver/ritar. En in-text skapas för elevens skull, för att kunna förbereda sig tankemässigt utifrån det språk man har, inför kommande uppgifter, t ex  samtal eller skrivuppgifter med tydligt syfte. Ut-texter däremot är en textprodukt som ska fungera för en utomstående, en mottagare. den som  talar eller skriver vill här kommunicera med andra. Mycket mer att läsa och ta del av kring in- och ut-texter, även i form av tydliga filmer, finns i Läs- och skrivportalen , Skriva i alla ämnen 7-9.

Vid förra lektionen med en grupp SVA-elever åk. 8 läste vi gemensamt en novell som handlar om en kille som kommer som ny elev till en klass. Texten finns med i en antologi med elevskrivna texter, utgiven 2010. Syftet med läsningen av novellen var att möta texten tillsammans för att kunna tänka kring och lyfta innehåll och uppbyggnad.  När vi läste stannade vi upp, vi tänkte högt, eleverna reflekterade och gjorde kopplingar till sig själva och till annat det hört eller läst.  Vi tittade också på textens uppbyggnad och diskuterade om vi tyckte att den följde novellkurvan. Eleverna kom med många förslag på alternativa slut och fick även formulera frågor på sådant de tycket var oklart eller som kunde ha utvecklats mer.

Med syfte att låta eleverna skapa in-texter började jag nästa lektion med att ge dem instruktionen: SKRIV eller GÖR EN TANKEKARTA om novellen Den nya eleven, skriv det du minns, inget är rätt eller fel utan tänk efter och se vad du kommer ihåg. Jag var noga med att säga att texten/tankekartan var deras egen, inget som skulle läsas eller bedömas av mig.

Jag uppfattade att eleverna hade mycket lättare föra att sätta igång att skriva och göra tankekartor när de visste att det bara var de som skulle läsa, de slappnade av och fick ner hur mycket som helst på sina papper.

Efter ca 15 minuter hade alla i gruppen gjort en varsin in-text, hälften i form av en löpande text, hälften genom en tankekarta. Nästa steg blev att de delades in i grupper, fyra i varje. Nu var det dags att utifrån sina texter skapa en gemensam text om novellen. De fick som uppdrag att skriva en återberättande text kring vad novellen handlade om. Den tänkta mottagaren var en kompis som inte hade läst novellen.

Här fick de följande instruktion:

• Berätta om det ni var och en skrivit. En i taget, inga kommentarer under rundan.
• En elev skapar sedan ett Google Drive dokument som han/hon delar med de andra, alla ska ha dokumentet framför sig på sin Chromebook och tillgängligt att skriva i.
• Kom tillsammans överens om er gemensamma text.
• Alla skriver i dokumentet, det är bra om ni enas om vem som skriver när.

Förutom ett gemensamt skapat persongalleri hade de följande stöd på tavlan som de kunde använda vid behov:

Struktur:

Texten handlar om…. Först………….. Efter en stund……. Sedan………… På rasten……… Efter det……………….. Till slut…………..

Här blev det elevinteraktion utan dess like! Det var fantastiskt att höra och se elevernas engagemang när de diskuterade och samtalade, lyssnade och jämkade, kom överens och till slut enades. De samtalade om ordval, meningsbyggnad , tempus, ordföljd, böjningsformer och om innehållet. De skrev om, la till, tog bort och gjorde om.

Vid lektionens slut var de alla överens om att det varit både kul och lärorikt att arbeta tillsammans i grupp med att skriva, att de helt enkelt kunde lära sig av varandra, men att det också varit svårt att komma överens då och då.

Nästa gång tänker jag att grupperna får presentera texterna för varandra och att vi tar fram dem på smartboarden för att gemensamt kunna titta på språk och innehåll.

Att ge och ta och lära av varandra, det är så det ska vara!

Persongestaltningar genom film och skrivande av Twistorier - noveller i "mikroformat"

"Sol ute sol, inne sol i hjärta, sol i sinne" och visst stämmer det? När solen tittar fram och tränger sig in i skolbyggnaden blir vi nog alla lite piggare och ljusare till sinnes.

Just sinnesstämningar har varit aktuellt den senaste veckan när vi med våra 8:or arbetat med persongestaltningar utifrån film. Innan vi tittade på filmer arbetade vi med gestaltningar av känslor där vi ville få fram att känslor kan visas på andra sätt än genom att skriva eller säga att någon är t ex glad eller nervös. Istället för att använda adjektiv kan vi välja att gestalta känslor genom att berätta vad personen gör; genom handlingar och verb. T ex kan glad visas så här:

 "Harry tittade på provresultatet och reste sig hastigt upp från stolen. Han hoppade upp och ner, lyfte armarna ovanför huvudet och ropade yes!". 

När vi har jobbat med känslor har eleverna också själva fått gestalta känslor för varandra genom att använda kroppsspråk, inte helt enkelt visade det sig. Detta har vi bl a gjort genom att elever får dra lappar ur en burk. På lapparna står en känsla eller en sinnesstämning som eleven ska gestalta för sina kompisar.

I tre klasser har vi på svensklektionerna tittat på film i syfte att se hur personer gestaltas. I två av klasserna såg vi Josefines himmel och i en #hashtag del 1.

I de klasserna där vi såg Josefines himmel fick eleverna i par studera en av följande karaktärer som de fick sig tilldelad:

- Josefine

- Josefines pappa

- Pappans flickvän

- Simon

I #hashtag blev det dessa fyra som eleverna i par fick studera:

- Freja

- Nabila

- Maryam

- Maryams pappa

Innan vi startade filmen pratade vi om vad vi faktiskt kan utläsa och förstå om en person utan att det egentligen sägs eller skrivs uttalat. Syftet med detta är att eleverna sedan ska kunna omvandla och använda sig av detta sätt att tänka när de skriver sina noveller. Att i stället för att beskriva en karaktär som  t ex  osäker och blyg kunna berätta det genom att gestalta personens kroppsspråk, handlingar, ordval  tonfall och sinnesstämning.  Att med ordens hjälp skapa bilder och uppfattningar hos läsaren.

Innan vi tittade på filmen gick vi tillsammans igenom detta blad för att eleverna skulle ha dessa saker i bakhuvudet när de studerade "sin" person under filmens gång.

Eleverna blev väldigt engagerade i uppgiften och i sin person och efter filmen satte de genast igång att diskutera frågeställningarna med sin "par-kompis". I paren skrev de ner stödord kring sin studerade karaktär. Efter ca 15 min fick de sedan bilda större grupper tillsammans med de andra par i klassen som haft samma person i fokus, för att diskutera och se om de hade fått samma uppfattning av henne eller honom. Avslutningsvis fick varje grupp berätta lite kort om sin karaktär för övriga klasskompisar medan de andra först lyssnade och sedan fick kommentera ifall de höll med eller om de hade uppfattat något på ett annorlunda vis.

Den här veckan har vi också ägnat oss åt det roliga, engagerande och utmanande skrivandet av twistorier, noveller i "mikroformat". Detta arbete har jag gjort både med helkasser i svenska och med  SVA-grupper. Efter att under några veckor på olika sätt ha arbetat för att få eleverna att se och upptäcka  novellkurvan/dramaturgikurvan (se förra inlägget) i filmer och texter var det nu dags för dem att börja skapa utifrån densamma. 

Jag började med att visa följande text:

Efter att jag läst den högt, med inlevelse, ställde jag frågan:

"Vad är det här för typ av text?"

Eleverna kom med olika gissningar och förslag, flera gissade på dikt och förklarade det med att den är skriven utan hela meningar, precis som dikter ofta är, och har fokus på "viktiga" och betydelsebärande ord. Någon tyckte att texten var "konstig" men ändå lätt att förstå, andra sa att texten var en sammanfattning, t ex på en berättelse.  Alla var överens om att att den var lätt att läsa och att den hade en tydlig handling. Med viss handledning från mig och hittade vi tillsammans novellkurvan i texten och kunde utläsa problemet, vändpunkten och avslutningen.

"Det vänder när den starka handen kommer, då förstår man att personen kommer att klara sig" sa en elev i en av klasserna.

Efter att vi pratat en stund om texten och dess uppbyggnad och handling berättade jag att den här typen av text kallas för twistoria och är en novell i mikroformat. Jag frågade om de kände till twitter och de flesta brukade vara inne där, även om inte så många brukade skriva inlägg, och sedan samtalade vi om skillnaden mellan twitter och facebook och instagram. Då konstaterades snabbt att man på twitter inte fick skriva så långa inlägg och eleverna kopplade då ihop "tweets" med den korta twistoria-texten. Jag förklarade hur tweet och historia tillsammans blev uttrycket twistoria och gick igenom vad en sådan text är:

Efter att vi gått igenom detta fick de sedan via Classroom även följande instruktion:

• Skriv först en twistoria som sammanfattar innehållet i en av de tre kortfilmer ni sett; Jägaren, Bevakad eller Josefines himmel. Markera twistorians text ->gå in på verktyg -> antal ord -> titta på tecken, där ska det stå 140. Skriv, fixa och gör om tills det blir just det antalet.
• Skriv sedan en till twistoria (140 tecken även här) , nu med eget innehåll. Om du hinner; skriv även en tredje.

Använd förslagen nedan om du vill/behöver:

• Vilse i en skog eller stad
• Försvunnen resväska
• Ett inbrott i ditt hem
• Kär i den nya killen/tjejen i skolan
• Vinsten i matchen
• Cykelolyckan
• Mardrömmen
• Övervinna en rädsla
• Mötet med en känd person
• Lottovinsten

Syftet med att eleverna skulle skriva twistorier är att de med en tydlig ram och få ord (bara 140 tecken!) ska försöka hitta en novellens dramaturgi. Att genom att enbart använda de absolut nödvändigaste orden få fram en handling med början, vändpunkt och avslut. Dessutom är det skönt för de elever som tycker det är tufft att skriva längre texter med utbyggda och utvecklade meningar att vid detta skrivande bara behöva fokusera på handlingen och hitta de viktigaste orden. Oftast är det de elever som i vanliga fall har lite bekymmer med skrivandet som tycker det är allra roligast och lättast att skriva twistorier. För de som har lätt för att skriva långa texter med många ord blir detta en lite större utmaning men även hos dem blev det en mycket uppskattad skrivuppgift. Att fixa och trixa med att få exakt 140 tecken var utmanande och roligt och lyckan fullständig när man fick rätt antal.

Några elevexempel:

Festmusik, mycket folk. Ett pistolhot, skott. Smärtan, mörker, rädslan. Räddar, sirener. Hjälp, stöd, överlevare. Familj, nu orädd och glad.

Pappa, Josefin  seglar.  Träffar Kerstin och Simon. Kärlek. Intresserade av varandra.  Osams. Josefin idé och Simon följer med seglar iväg.

Snören, reflexväst, mössa. Kyla, isvägen. Stormen, mörkret, vilse. Ensam, rädd, ljud. Gren i ögat, in i väggen. Lampa, ljuset, huset, hemma.

Cykel, hala vägar, möter moped, krash, fryser,  ont överallt, svimmar, vaknar, ambulansbil, sprutor, slangar, pappa kom, MCdonalds, bra igen.

Twistorierna kommer sedan finnas med i elevernas fortsatta skapande och kommer att få fungera som stomme i nästa uppgift som kommer att bli Kortnoveller. Spännande fortsättning följer!

Läsloggar som tankeredskap och boksamtal på Chambers vis

Ännu en vecka har gått sedan terminsstart och arbetet med eleverna är i full gång.  Vid mina morgonpromenader till jobbet ser jag hur det blir ljusare för varje dag och dessa stunder innan arbetsdagen tar fart ger mig chansen att reflektera och samla tankarna och inför en ny dag.

I mitt förra inlägg berättade jag om att skrivandet kommer att vara i fokus denna termin och vi har fortsatt arbetet med att koppla den berättande textens/filmernas dramaturgi, novellkurvan,  till kortfilmer från UR Skola Tre berättelser . Kring filmernas spännande innehåll har vi haft många intressanta och givande samtal i klasserna samt även låtit eleverna skriva reflektioner utifrån olika frågeställningar kring respektive films innehåll.

Under förra terminen då vi ägnade mycket tid åt textsamtal använde vi oss nästan genomgående av läsloggar som tanke- och reflektionsredskap. Läsloggar av olika slag är något jag upptäckte och började använda mig av för ganska många år sedan och de har kommit att bli en viktig utgångspunkt i min undervisning kring texter, böcker och läsning. Den stora fördelen med läslogg är att eleverna ganska snart får kläm på modellen; hur den fungerar och vad den leder till, och den ger dem både stöd och struktur när de ska reflektera kring det de läser. Om du är intresserad av att läsa mer om läsloggar finns det massor att ta del av i Läs - och skrivportalen modulen Samtal om text del 3.

Min favorit bland läsloggar är den som brukar kallas för CITAT och TANKE. Eleverna gör då en logg bestående av två spalter där de i den vänstra skriver citat ur texten och i den högra skriver tankar om citaten.  Oftast gör de loggen i ett Google Drive-dokument som de delar med mig. Då kan jag läsa och kommentera det de skriver.  När eleverna ska välja ut citat efter ett läst avsnitt eller kapitel ska de ta ut sådant som de t ex:

• Håller med om/inte håller med om
• Inte har förstått
• Blir förvånade över
• Blir upprörda över
• Får tankar och minnen av
• Tycker är särskilt fint och vackert formulerat
• Tycker är spännande
• Blir nyfikna på
• Tycker är roligt
• Tycker är sorgligt

När de ska skriva sina tankar om citaten brukar jag ge dem förslag på hur de kan inleda:

Jag förstår inte….

Jag lägger märke till….

Jag undrar….

Det påminner mig om....

Jag tror att....

Jag är förvånad över att…

Jag skulle vilja veta….

Jag inser att….

Om jag var….

Det viktiga här är att…

Jag är inte säker….

Citat och tanke-loggar fungerar lika bra vid skönlitterär läsning som vid läsning av faktatexter, som här från vårt historiska tema i början av förra terminen, "Ett bättre liv":

Jag fick under förra läsåret tipset om att i mina SVA-grupper läsa en bok som heter "Tjejen som ville hämnas" av Jörn Jensen. Boken handlar om starka, självständiga och hemlighetsfulla Tove som med alla medel försöker hämnas på de tre killar som överfallit henne. Bokens handling grep genast tag i eleverna, dels för att Tove hamnar i extremt spännande situationer och och dels för att det finns vissa inslag av kärlek mellan henne och bästa vännen Nick. Till elevernas stora glädje fanns det fler böcker om Tove och hennes upptåg och nu har vi kommit fram till den sista, Killen som hotade.

Under tiden som vi har vi har läst böckerna har vi arbetat med läsloggar vilka sedan har använts som underlag vid boksamtal, både i smågrupper och i helgrupp. Vi har också tränat på att göra sammanfattningar av lästa kapitel med hjälp av skrivmallar samt arbetat med ord- och begrepp på olika sätt.

 Det är imponerande att se hur mycket eleverna får fram med hjälp av loggarna samt hur goda samtal det blir med utgångspunkt i citaten och tankarna.

När vi avslutade den tredje boken, Drömmen som brast, valde jag att använda mig av Aidan Chambers modell för Boksamtal. Jag gav eleverna varsin "Fyrfältare" med följande rubriker som utgår ifrån Chambers grundfrågor som baseras på "Jag undrar-modellen":

Efter att jag förklarat och gett exempel hur de skulle gå tillväga satte de genast fart att enskilt skriva under vid respektive rubrik. Vi valde att dels fundera kring den tredje, just lästa, boken men också till de två föregående i serien.

Gillar - sådant de tycker om och uppskattar i boken/böckerna, allt från personer till språk, speciella händelser och miljöbeskrivningar.

Ogillar - sådant de inte tycker om med boken; dess innehåll, upplägg, personer osv.

Mönster - sådant som upprepas och kommer igen, kopplingar till tidigare böcker och återkommande, typiska drag.

Frågetecken - sådant de inte förstår eller undrar över, frågor som de vill ha svar på.

Eleverna tyckte att det var tydligt och roligt att skriva kring de olika rubrikerna, de menade att boken på det här viset blev ordentligt "genomdiskuterad" och utvärderad när vi med hjälp av allas ifyllda "rutor" diskuterade och pratade och sedan skrev ihop en gemensam fyrfältare.

Nästa vecka fortsätter arbetet med noveller och vi kommer då att sätta igång med att skapa #twistorier, mer om det i nästa inlägg! 

En ny termin har tagit sin början - med skrivandet i fokus

Efter nästan tre veckors jullov har vi då satt igång igen. I måndags startade skolans personal upp arbetet med en gemensam samling för alla följt av arbetslagsarbete på förmiddagen och sedan ämnesträffar under eftermiddagen. Igår var elevernas första dag, det känns alltid lika bra att möta dem igen efter lov och ledighet. Det är liksom i mötet med eleverna det händer;  inspirationen och arbetsglädjen infinner sig direkt!

Den här terminen kommer vi att arbeta med modulen"Skriva i alla ämnen 7-9"  i Läslyftet. Idag har jag ägnat tid åt att sätta mig in i modulen och vad den kommer att innebära och den känns helt rätt! Dels blir det en naturlig följd på höstens modul "Samtal om text"  att nu få fokusera på skrivandet av texter och dels eftersom alla vi som har 8:or på skolan under våren planerat in att ägna mycket tid åt skrivande i och med att våra elever ska arbeta med novellskrivande. Skrivandet ska till slut mynna ut i en antologi, "Åttologi", med en samling av deras alster. Under arbetets gång kommer vi även i svenska och svenska som andraspråk  kunna få in andra "skrivhandlingar" än just den berättande formen och med tanke på alla de olika texttyper som finns i skolan och livet kommer alla ämnen lätt kunna arbeta utifrån samt utvecklas genom modulen. Det är ju nämligen precis så som det står i inledningen till denna modul i Läs- och skrivportalen: 

 "Eftersom innehåll och struktur i texter skiljer sig åt från ämne till ämne behöver alla lärare utveckla kunskaper som rör det skrivande och de texter som förekommer i de egna ämnena. När eleverna ges möjlighet att skriva i alla ämnen får de därmed en chans att utveckla tankar i ämnet och visa sina ämneskunskaper genom sitt skrivande. Det främjar elevers lärande." 

För att friska upp minnet hos eleverna kring berättande texter och speciellt noveller, började vi med att prata om vad de kom ihåg av texttypens typiska drag och struktur. Vi tittade på novellkurvan som vi använt oss av vid flera tillfällen tidigare och vi knöt an till tidigare lästa och skrivna texter som passade in här. Jag improviserade också och berättade om en pojke som tappat bort sin väska på väg till skolan och lät handlingen tydligt följa kurvan.

Under jullovet hade jag av en slump hittat en mycket bra serie med filmer på UR Skola,  "Tre berättelser". Serien består av tre kortfilmer som är inspirerade av litterära klassiker med ett varsitt separat program om den litterära genre som filmen tillhör. Serien riktar sig i första hand till SVA-elever 7-9 men fungerar precis lika bra för elever som läser svenska. Till programserien finns både lärarhandledning och arbetsmaterial som kan användas om så önskar.

Jag valde att börja med kortfilmen "Jägaren" som handlar om Vanja som drömmer om att bli jägare. Tillsammans med ett killgäng beger hon sig ut på illegal älgjakt då en stor belöning har utlovats till den som skjuter älgen. Saker och ting går över styr och diverse hot dyker upp i skogen...Jägaren är inspirerad av klassikern "Skriet från vildmarken" av Jack London. 

I arbetsmaterialet finns till varje film en lista med förklaringar på ord- och uttryck, avsedd för elever som är relativt nybörjare i svenska, vilken vi gick igenom tillsammans eftersom detta var en grupp med SVA- elever.  När vi sedan såg filmen reagerade de på och kände igen orden vi pratat om innan.  

Innan vi började se filmen fick de också  i uppgift att under filmens gång tänka på dramaturgin - novellkurvan; hur inleds det hela, på vilket vis sker en upptrappning, var kommer vändpunkten osv. 

Eleverna blev mycket engagerade i filmens handling eftersom det finns en person som i deras ögon gör "fel" och de var väldigt upprörda över det. Vi pratade efteråt en del om vad som faktiskt hade hänt och varför vi trodde att det blev just så. Slutet är inte heller helt solklart utan skapade vissa frågetecken.Sedan ritade och skrev vi tillsammans "kurvan" på tavlan och noterade vad som var själva inledning, vad som bidrog till upptrappning, när det vände och varför och hur det avslutades.

Nästa lektion ska vi arbeta vidare med tolknings- och värderingsuppgifter kopplat till filmen samt fortsatta arbetet med berättande text och novell. Det ska bli spännande att se hur utfallet blir imorgon när jag kör ungefär samma upplägg i en helkass i svenska, där det naturligtvis även finns flerspråkiga elever.

I måndags vid vår gemensamma samling i aulan presenterade vår rektor en del ledord kopplat till vad som är viktigt framåt i vårt arbete och jag tänker helt enkelt sno några klockrena ord för att med hjälp dessa avsluta detta inlägg: "Tillsammans och gemensamt". Kort och gott.