Att läsa tillsammans - arbete före, under och efter läsning

Under mina år som lärare i både svenska och svenska som andraspråk har skönlitteraturen varit i fokus. Att gemensamt läsa en bok, med innehåll som intresserar eleverna och med en språklig nivå snäppet över elevernas, är ett oersättligt moment i undervisningen.

Läsningen ger naturliga situationer av ord- och begreppsinlärning, samtal, reflektioner och skrivande kring det som händer med kopplingar till eleverna och till deras egna erfarenheter. Det leder till omvärldskunskap och till ställningstaganden kring rätt och fel och diskussioner om hur de tror att det kommer att gå för bokens personer hur det hela kommer att sluta. Sedan kan tankarna också spinna vidare kring hur det kommer att gå för karaktärerna fortsättningsvis.

Böcker väcker nyfikenhet och ger ofta mersmak vilket syns tydligt i den språkvalsgrupp  med SVA-elever i åk. 8 som jag har arbetat med i tre terminer. Där har den gemensamma läsningen och upplevelsen av det lästa blivit en utgångspunkt och självklarhet och så fort en bok är utläst frågar de när och vilken bok vi ska läsa här näst. Ofta blir de så tagna av en bok vi läst att de hoppas på att det ska finnas en fortsättning, vilket det ibland gör, annars kommer de emellanåt med egna önskemål på en titel de hört talas om. Ofta väljer jag en bok och "säljer in den" för att väcka deras läsintresse.

Under slutet av vårterminen 2016, efter att läst flera spännande böcker med denna elevgrupp, fick jag napp på en bok som jag trodde skulle passa. Boken heter Flicka försvunnen och är skriven av Sara Lövestam. Boken handlar om den unga papperslösa flyktingen Kouplan som flytt från Iran. Han lägger ut en annons där han skriver att han är detektiv och efter tre veckor får han ett mail: "Min dotter är försvunnen. Hon är bara sex år, min lilla flicka. Vi gick på gatan tillsammans och plötsligt var hon borta." Kouplan är rädd för polisen och för att bli utvisad från Sverige. Han tar sig ändå an jobbet. "Hur kan en flicka bara försvinna? Och varför går inte mamman till polisen?". 

Jag bad skolbibliotekarien att köpa hem boken i en gruppuppsättning och redan innan den kommit började jag hinta eleverna om att vi hade något spännande på gång och att det snart var dags att sätta fart med en ny bok. Förväntan var stor när böckerna anlände och det var dags att starta upp läsningen. 

I slutet av maj fick jag frågan om jag kunde prata en stund  på en introduktionsträff kring Läslyftet i kommunen för övriga handledare och rektorer, om något arbete jag hade på gång, gärna kopplat till texter och läsningen. Då valde jag att presentera och berätta om det spännande och givande arbetet med Flicka försvunnen som då närmande sig sitt slut. Här är bilderna från presentationen jag utgick ifrån vid träffen och de visar en hel del kring de olika delar och moment jag fick in under arbetet med denna bok och som jag brukar använde mig av vid läsning. Naturligtvis fungerar flera av metoderna och modellerna lika väl vid läsning av andra texttyper än skönlitteratur.

Vilken bok jag väljer att läsa vid olika tillfällen beror  helt och hållet på elevgrupp, deras intressen, erfarenheter och språkliga  nivå.

"Mina första tankar" låter jag eleverna göra antingen skriftligt eller muntligt - eller både och. Eleverna tycker det är kul och spännande att fundera kring och gissa vad de tror om boken utifrån titel och framsida. Ibland tänker de lika ibland har de helt olika funderingar. Här är det viktigt att de är medvetna om att inget är fel - tanken är inte att de ska gissa "rätt" utan att de ska skapa sig sina egna bilder och förväntningar.

Det finns mycket som kan göras under läsningens gång. Det är fantastiskt roligt och givande att läsa tillsammans och höra vad eleverna undrar över och vilka reflektioner de gör. Vissa gånger stannar vi upp ofta och länge vid t e x ord och begrepp eller tänker högt, andra gånger läser vi längre stycken åt gången.

Att arbeta med "Fyrfältare" kring ord och begrepp i texten i expertgruppen och sedan få berätta om dem i hemgruppen leder till interaktion och samspel mellan eleverna och låter dem öva sig på att berätta, förklara och lyssna.

Inför varje lästillfälle gjorde vi ett persongalleri på tavlan. De första gångerna fick jag rita och skriva med hjälp av vad eleverna sa  men vartefter ville de turas om att komma fram till tavlan. Galleriet utökades kontinuerligt med information kring personerna som dök upp varefter samt med nya personer som vi fick bekanta oss med under läsningens gång.

Efter läsningen hade inte genomförts när jag presenterade arbetet men jag gjorde precis så: eleverna fick en varsin (eller dela på) en karaktär och sedan skriva ner frågor till de olika karaktärerna. Sedan fick de "leva sig in i" sin karaktär och svara så som de tror att den karaktären skulle ha gjort. Avslutningsvis fick var och en skriva "Vad händer sedan?" med utgångspunkt från de två huvudpersonerna.

C.S. Lewis ord stämmer så väl - genom det vi läser upplever vi så mycket och får möta och lära känna så många människor som vi aldrig skulle ha chansen att göra i det verkliga livet. Personerna jag och eleverna möter i de böcker vi läser finns alltid kvar och nu som då kan en elev koppla till eller komma att tänka på någon som vi mött i en bok. De blir på sätt och vis som vänner för livet.

Nyköping vågade och vann

...Jämlikhetspriset 2016. För att motverka segregationen mellan högstadieskolorna valde kommunen 2014 att föra samman fyra skolor till en. Ett modigt beslut som möttes av kritik och motstånd men som i mina och många andras ögon var det enda vi kunde göra. Den skola jag arbetade på innan sammanslagningen hade mer än 90% elever med annat modersmål än svenska. En skola med genuin sammanhållning och lärare som gav allt för att ge eleverna det språk och de kunskaper som de så väl behövde. Det vi inte kunde ge var en realistisk bild av hur det faktiskt såg ut i verkliga livet. Vi kunde inte ge naturliga möten över gränserna, språkligt och kulturellt, som leder till nyfikenhet och utveckling.

Nyköpings högstadium har kommit en god bit på väg för att ge alla samma chans. Oavsett bakgrund, språk eller andra skiftande förutsättningar.  Visst finns det fortfarande hinder som ska övervinnas och mål vi måste nå men vi vet vart vi ska, med engagemang och höga förväntningar på oss själva och på eleverna kommer vi att klara det.

Det finns en hel del att läsa om Nyköpings högstadium, här kommer två länkar till artiklar i Skolvärlden, en från i höstas och en från våren 2015. I båda artiklarna har jag haft förmånen att framföra mina åsikter och tankar om vår skola och vad den betyder.... och nej jag är ingen linslus i vanliga fall ;)

Skolvärlden om Jämlikhetspriset

Skolvärlden, Modigt beslut för likvärdighet

En liten tillbakablick - att byta frågor med varandra

Efter en fin julhelg med både jul- och födelsedagsfirande finns nu tid till reflektion och tillbakablickar på terminen som gått.

 Denna höst har bjudit på många spännande utmaningar, precis som alltid inom detta yrke, men för mig lite extra med tanke på arbetet med Läslyftet och allt det inneburit. Dels den nya, spännande erfarenheten att handleda kollegor och dels att få vara med om hur alla lärare på skolan påbörjar det medvetna arbetet med texter inom det vidgade textbegreppet med utgångspunkt i modulen Samtal om text .

 Inom de olika delarna i modulen finns en hel del som känns självklart för en lärare i svenska och SVA och som jag använt mig av under många år i min undervisning, t ex "läsloggar"(del 3) och "samtal före, under och efter läsning"(del 5). Det finns också en del för mig nya modeller och varianter som "eftertänksam dialog - sokratiska samtal"(del 6) vilken jag har använt mig av vid flera tillfällen under terminen och som jag tänker berätta mer om i ett annat inlägg.

Inför varje träff med kollegorna gör jag en presentation i Google Drive med struktur och upplägg för träffen. Sedan lägger jag varje presentation i de läslyftsmappar som jag skapat för respektive lag i Drive. Detta för att de ska kunna gå tillbaka och se vad vi gjorde när vi sågs och för att kunna se vilken "uppgift" de har till gången efter.

När vi ses för del B har vi läst artiklar och sett undervisnings- och samtalsfilmer som ska reflekteras och diskuteras. Då har jag försökt använda olika samtalsmodeller för att skapa variation och för att på olika sätt gynna lyssnande, intresse och diskussion bland kollegorna. En modell som har fungerat väl är denna som jag kallar "Fråge-byte". Den passar bra att göra efter att man läst en text, sett en film/ett program eller lyssnat till en föreläsning. Deltagarna får post-it-lappar där de skriver ner en fråga (eller ett påstående) kopplat till det de sett, hört eller läst. Sedan fortsätter man enligt instruktionen nedan.



Det blir naturligtvis variationer i hur länge varje par diskuterar de två frågor de har just då men om man tycker att några pratat väl länge och man själv är fri och står med en frågelapp i handen får man helt enkelt ställa sig bredvid "långpratarna" och pocka på uppmärksamhet.

Denna samtalsmodell blev väldigt populär i ett av mina arbetslag och där testade flera lärare även att göra denna variant med elever, t ex efter att de sett på nyheter tillsammans. Den stora vinsten och fördelen med att göra på detta vis är enligt lärarna att att alla faktiskt blir delaktiga, de lyssnar på varandra och alla pratar. Just detta är ofta något som vi ofta ser som att bekymmer, nämligen att få alla elever att våga säga något. I denna givna struktur och i ett sammanhang där man bara pratar med en kamrat åt gången skapas en trygghet som gör det lite lättare även för de mer tystlåtna eleverna att kunna delta.

En bild säger mer än tusen ord och många tankar väcks

Att låta elever fundera kring en bild, som t ex ett konstverk, är något som alltid fungerar. Tänka, relatera till sig själv och göra kopplingar till sådant man vet, har sett eller hört tidigare kan alla göra, utifrån sina förutsättningar. Bilder sätter igång tankar och väcker känslor hos den som iakttar och olika personer lägger märke till olika saker och detaljer. En bild ser olika ut för olika människor beroende på vem man är och vilka tolkningar man gör.

Hur man som lärare vill att eleverna ska förmedla sina iakttagelser och reflektioner kan se olika ut från gång till gång. Utifrån följande öppna frågor, där inget är rätt eller fel och de personliga åsikterna är de som är det viktiga,  kan man antingen ha ett samtal om bilden eller låta de skriva ner sina tankar eller både och:

Julaftonen, Carl Larsson, Gården.(webbshop.carllarsson.se)

 - Vilka är människorna och var är de någonstans? Varför har de samlats här? Vilken relation finns mellan de olika människorna? Vad gör de? Vad talar de om? Varför tror du så?

- Titta på personerna mer noggrant, titta på kläder, frisyrer, ålder, vad ser du? Vad får det dig att tänka på?

- Titta närmare på miljön, rummet, möbler och mat, beskriv vad du ser? Vilka detaljer finns? Vad betyder detaljerna för helhetsintrycket?

- Vilken tid (årtal och tid på året) skulle du gissa att det är? Vad får dig att tro det?

- Vilken stämning finns i bilden?

 - Välj en person i bilden som du fastnar för av någon anledning, Fundera och fantisera kring honom eller henne. Vem är personen och varför valde du just henne/honom?

Här kan man låta eleverna skriva en personbeskrivning av den valda personen eller skriva ett brev till eller från den utvalda. En annan rolig skrivövning kan också vara att skriva en dialog mellan personer i bilden och ännu roligare sen att få läsa upp dialogerna med kompisarna. Bilden kan också fungera som uppstart till diktskapande eller novellskrivande. Den typ av skrivande man som lärare väljer ska så klart vara bekant för eleverna sedan tidigare eller arbetas med och gås igenom gemensamt. Stöttning av skrivmallar, eller tidigare skapade exempeltexter, som visar t ex dialog eller novell, kanske kan användas. Hur mycket och vilken typ av stöttning som behövs avgör läraren och kan varierar från elev till till elev. Lämna inte eleverna ensamma i sitt lärande. 

Den här gången blev det ett konstverk men det kan precis lika gärna vara ett foto eller en teckning man använder, oftast fungerar ungefär samma frågeställningar och skrivuppgifter oavsett vilken typ av bild man väljer.

Så med hjälp av Carl Larsson och mitt förslag på hur en bild kan användas i undervisningen önskar jag er alla en riktigt GOD JUL!

Jullovsläsning och skrivmallar

Snart är det dags för ett välbehövligt jullov både för elever och lärare. För mig betyder lov tid till att umgås med familj och vänner, långa promenader med "poddar" i öronen och massor med läsning. Jag brukar varva mellan skönlitteratur, för både vuxna och ungdomar, och pedagogisk litteratur av olika slag. Underhållning och utveckling i en perfekt kombo helt enkelt!

Två böcker som jag ofta går tillbaka till är Adrienne Gears böcker "Att läsa faktatexter - undervisning i kritisk och reflekterande läsning" och "Att skriva faktatexter - medveten och explicit skrivundervisning".

Gear ger i sina böcker mängder av metoder, undervisningstips och konkreta lektionsförslag med utgångspunkt i olika läs- och skrivstrategier, allt utifrån ett forskningsanknutet förhållningssätt. Jag har bl a använt mig av Gears idéer i mitt skapande och användande av skrivmallar som är ett gott exempel på språkstöttning. Beroende på vilken texttyp eleverna ska skriva kan mallarna vara utformade på olika sätt, ibland ger jag dem bara ord som de kan inleda sina olika delar i texten med. Som  när eleverna ska sammanfatta händelser i ett bokkapitel, i en återgivande text, kan de räcka med att jag skriver upp följande ord på tavlan:

Först/I början av....
Sedan....
Därefter....
Efteråt...
Till slut....

Andra gånger ger jag dem en mall som jag delar med dem på Google Drive och som de sedan kopierar så att de få sitt eget exemplar av och som de sedan kan skriva direkt i. När de har skapat sitt eget dokument ger de det ett namn, i exemplet nedan "Författarstudie" och namnet på den aktuella författaren, och delar sedan dokumentet med mig och ev andra lärare. Det är viktigt att de delar sina uppgifter direkt för att jag ska kunna följa hur texten växer fram.

För fler konkreta tips - läs Gears böcker!

  

Ett litet tips när Julen står för dörren

Den gångna veckan har haft stort fokus på bedömning och betyg, samtidigt som Lucia firats och jullovet hägrar. Hos oss har eleverna haft möjlighet att julpyssla i vår "mjukaula" där skolans bibliotekarie dukat upp med diverse fantasifulla och inspirerande material. När jag och min mentorskollega besökte pysselrummet med vår klass, som är en 8:a, blev denna ask, gjord på tapet, en favorit bland eleverna.

En text jag gärna läser med elever i Juletid är "Granen" av Tove Jansson. Texter kan läsas och användas på mängder av olika sätt beroende på vilket syfte man har med läsningen men här kommer ett exempel. 

Presentera textens titel, Granen,och låt eleverna två eller tre tillsammans fundera på och samtala om:

- Vad kommer ni att tänka på när ni hör ordet? (associera)

- Vad vet ni om granar: Hur ser granar ut? Finns det olika granar? Var finns de? Vad används de till?     (koppla till kunskap och tidigare erfarenheter)

- Vad tror ni att det är för typ av text ni kommer att möta?

Antingen sker detta bara muntligt eller så skriver eleverna lite kort om det som sägs. Sedan får eleverna berätta för resten av klassen om det de har sagt.

Efter det läser vi texten högt tillsammans. För att skapa stämning och eftersom att texten bjuder på en del ovanliga ord och uttryck läser jag den gärna högt medan eleverna följer med i den. Medan jag läser stannar jag upp och tänker högt kring eller pratar om ord och uttryck eller kring sådant som händer. 

T ex "Därnere låg muminfamiljen i sitt vinteridé som vanligt." Vad tänker ni om vinteride? Tydligen går muminfamiljen i vinteride, vad menas med det? Vet ni några andra som går i ide på vintern?".

 "Mamma vakna, sa mumintrollet förskräckt. Nånting hemskt har hänt. de kallar det jul." "Jag blir lite förvånad, det verkar faktiskt som att mumintrollen inte känner till julen, det är klart de sover ju alltid på vintern."

"Tydligen behöver man en gran för att klara sig, funderade pappan. Jag förstår ingenting." "Vad är det som gör att muminpappan tror att julen är något farligt? Vad tänker han att granen ska användas till?".

Jag stannar upp på ytterligare några ställen dels där jag tycker att det passar in att lyfta något och dels om eleverna funderar på något som de vill prata om. Jag lyssnar på det eleverna säger och ställer följdfrågor.

Lite frågor avslutningsvis kan vara:

- Var det en sådan typ av text som ni trodde innan? 

- Ni pratade innan om vad granar används till, vad trodde muminfamiljen? Varför trodde de så?

- Vad betyder julen för de andra som bor i Mumindalen? Vad betyder den för muminfamiljen? Ändrar sig deras uppfattning om julen under textens gång? 

- Vad betyder julen för människor i Sverige idag? För dig?

Om tid finns: låt eleverna skapa (rita, måla, klippa, klistra, digitalt) "den perfekta granen".

Terminsfinal för Läslyftet

Idag på förmiddagen träffades handledarna för Läslyftet i Nyköping en sista gång för terminen. Ann Löwbeer, samordnare för Läslyftet i kommunen, bjöd dels på tillfälle till samtal och reflektion kring vårt gemensamma uppdrag kring det kollegiala lärandet  med fokus på språket och dels på trevlig fikastund och fina presenter. Med olika, mestadels positiva, erfarenheter i bagaget och med stor förväntan inför kommande termin och moduler blickar vi framåt mot nya utmaningar. Språket behöver vi fortsätta att arbeta medvetet med och utveckla i alla ämnen för att samtliga i elever ska  lyckas.

På eftermiddagen var det sedan dags för mig att för sista gången möta de båda arbetslag som jag varit handledare för under terminen. Jag konstaterade att jag träffat vardera arbetslag vid 16 tillfällen, vid moment B och moment D i de 8 delarna i modulen. 32 handledartillfällen för min del under loppet av fyra månader, det känns häftigt! 

Min plan inför dagens träffar var att sammanfatta, avsluta och utvärdera modulen  "Samtal om text" som vi ägnat hösten åt. Jag startade upp träffen med samtalsmodellen Vattentrappan som vi fick prova på vid Skolverkets handledarutbildning på Södertörns Högskola för två veckor sedan. Syftet med den är att diskutera på begränsad tid, att lyssna aktivt och se till att alla kommer till tals. Modellen handlar också om att väcka intresse, nyfikenhet och engagemang mellan kollegor. Den går till som så att man först presenterar någon/några frågeställningar kopplat till något man gjort, läst eller lyssnat till. Sedan delas den stora gruppen in i några mindre grupper varefter en av smågrupperna får börja diskutera frågeställningen/frågeställningarna på begränsad tid, förslagsvis 3 minuter.  De andra grupperna lyssnar aktivt utan att säga något. Efter att tre minuter gått "rinner" diskussionen över till nästa grupp som tar vid där gruppen innan slutade. Antingen hakar de i där gruppen innan stannade upp eller så återgår de till den ursprungliga frågan. Efter ytterligare tre minuter går samtalet vidare till nästa grupp eller tillbaka till den första ifall det bara finns två. Efter tre minuter går frågan vidare igen. Så fortsätter man fram och tillbaka mellan grupperna så länge man tycker att det behövs eller har tid till.

Idag fick mina arbetslag följande frågor att prata om i Vattentrappan:

- Vad har du som lärare lärt dig under arbetet med modulen och vad tror/hoppas du att eleverna lärt sig?

- Hur gör vi lärandet lustfyllt?

Många intressanta reflektioner och tankar kring lärande och egen utveckling lyftes och diskussionerna blev, som en av kollegorna sa, en utvärdering av modularbetet. Några av de ord som jag fångade upp var:

"Jag lägger mer fokus på att hitta bra texter, sådana som känns rätt för eleverna och som väcker intresse."

"Jag har fått chansen att repetera och påminna mig om sådant som jag stött på tidigare under åren som lärare men glömt bort".

"Vi har fått prova på olika modeller, vissa bra andra mindre bra."

"Jag har ändrat min syn på text, förut var det bara stoff. Nu ser jag texter på ett annat sätt och jag jobbar med dem tillsammans med eleverna, de är delaktiga i texten."

Vi pratade sedan lite kort om de aktiviteter de genomfört under veckan och avslutade med återkoppling till deras förväntningar och farhågor inför Läslyftet som vi skrev ner vid första tillfället vi sågs.

Allra sist skrev de en kort utvärdering av träffarna kopplat till "upplägg, innehåll och handledarskapet. Vad har varit bra och vad kan utvecklas?"  

På vårterminen blir det nya tag med Läslyftet och då tar vi på Nyköpings Högstadium oss an modulen "Skriva i alla ämnen ".

Samtal om text i Luciatider

Igår firades Lucia runtom i landet, så även på Nyköpings Högstadium. För tredje året i rad anordnades ett stämningsfullt Luciatåg i den närliggande idrottshallen i kombination med en "ljusfest", där två elever från varje arbetslag fick den fina utmärkelsen "Ett ljus i mörkret". Symbolvärdet i ljuset kontra mörkret var temat för rektors tal och även för hela tillställningen.

Tillbaka i klassrummet med en grupp SVA-elever valde jag att använda mig av en av de traditionella sånger som sjöngs i tåget, Natten går tunga fjät. Syftet var dels att ha ett  textsamtal med inriktning på ord, begrepp och analys av innehållet, och dels att lära oss om och fundera kring en tradition och vad den faktiskt innebär. Dessutom pratade vi om det svenska språket och hur det förändras med tiden och att finns gamla ord och uttryck som inte används längre.

Jag började med att plocka ut tre ord som jag skrev på tavlan:

fjät

stuva

ruva

Jag berättade att de var hämtade från en Luciasång och då kände någon igen den och frågade direkt:

-Varför sjunger de samtal Lucia? Det undrar jag alltid!

Eleven hade alltså misstagit ordet sankta som var ett obekant ord för honom med ordet samtal som var bekant.Det ledde till att vi började vi prata om ordet sankta och vad det betyder innan vi sedan gick in på de tre orden som jag skrivit upp. Många förslag kom på vad fjät kunde vara och när jag till slut använde mig av kroppsspråket och tog några tydliga kliv fram och tillbaka kom en elev fram till att det var just steg som fjät betyder. Stuva var lättare och snabbt gissade någon på stuga. Ruva var klurigt men när jag sa att det är så hönan gör med sina ägg gissades först på värmer och sedan på väntar och vaktar.

Efter det läste vi texten rad för rad, stannade upp pratade om ord som t ex förgät, stum, tröskel, skall, sky. Eleverna gissade, hjälpte till med förklaringar och gav tydliga exempel både med ord och kroppsspråk som t ex skuggorna då flera av eleverna hade olika idéer om när det bildas skuggor. 

Förutom att samtala om orden pratade vi också om själv innebörden av texten, vad som menas med att solen har "glömt bort" jorden och vad  betydde egentligen Lucia i Sverige förr när hon kom med ljus i hår och vad betyder Lucia idag. Det blev samtal om att det här i Sverige  är mörkt större delen av vinterhalvåret och sedan ljust nästan dygnet runt på sommaren och eleverna jämförde med sina hemländer. Vi pratade också om ursprunget till Luciafirandet. Vi kopplade även ljus och mörker till det rektorn sagt i sitt tal och till vad orden betyder för var och en av oss i gruppen. Sedan lyssnade vi på sången med texten framför oss. Avslutningsvis bad jag eleverna att sammanfatta texten med 1-2 meningar, att de skulle låtsas berätta för någon som inte hört sången vad texten handlar om och det blev ungefär så här:

"Sången handlar om Lucia som kommer till människor i mörkret och berättar att det snart ska bli ljust igen. Hon gör dem glada och ger dem hopp."

Samtalet kring texten och om Lucia som tradition hade lätt kunnat kopplats till den högst aktuella debatten kring vem som har rätt att vara Lucia eller inte. Den diskussionen skulle lätt kunna leda till vidare arbete om människors lika värde och jämlikhet.

Natten går tunga fjät

Folkmelodi från Sicilien

Svensk text: Arvid Rosén

Natten går tunga fjät, runt gård och stuva.

Kring jord som sol’n förgät, skuggorna ruva.

Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus,

Sankta Lucia, Sankta Lucia.

Natten var stor och stum. Nu, hör, det svingar

i alla tysta rum, sus som av vingar.

Se, på vår tröskel står, vitklädd med ljus i hår,

Sankta Lucia, Sankta Lucia.

Mörkret skall flykta snart, ur jordens dalar.

Så hon ett underbart ord till oss talar.

Dagen skall åter ny, stiga ur rosig sky,

Sankta Lucia, Sankta Lucia.

SVA-elever skapar personbeskrivningar och jämförelser

I förra veckan högläste jag två texter för mina SVA-elever i åk. 8. Texterna finns i läromedlet Fördel 2 (Natur & Kultur) och de har båda samma innehåll men är skrivna ur två olika perspektiv, Simons och Leylas. Texterna är skrivna i jag-form och där berättar Simon och Leyla om sig själva och om tjejen/killen som de är hemligt kära i. Eleverna blev oerhört nöjda när de förstod att de båda personerna var kära i varandra och att vi som läsare nu fick veta om att kärleken vara besvarad, innan de båda berörda själva visste om det. Under läsningens gång stannade jag upp vid ord som behövde lyftas och ställde öppna frågor kring innehållet för att väcka reflektion och tanke. Efter att eleverna fått höra texten två gånger fick de följande uppgift:

1. Rita de båda personerna utifrån de beskrivningar vi fått genom texterna. 

2. Skriv och berätta om de båda personernas utseende.

3. Skriv och berätta om de båda personernas egenskaper.

4. Skriv vad de tror att Simon respektive Leyla drömmer om.

När de var färdiga med dessa uppgifter kom nästa steg, att välja Simon eller Leyla och jämföra sig själv med den valda personen. Jämförelsen skulle också skrivas ned och kunde se ut ungefär så här:

"Leyla har brunt hår och det har jag också men mitt är inte långt utan kort. Hennes ögon är bruna men mina är svarta. Jag är också kort som hon. Leyla tycker att svenska är lätt att lära sig men det tycker inte jag. Jag är bra på matte men hon är bra på svenska...."

Sista delen av arbetet med denna uppgift kommer att vara samtal om elevernas egna texter. De kommer att få läsa upp sina jämförelser i smågrupper för att kunna ge och ta respons på det skrivna.