Den fortsatta skönlitterära djupdykningen

Lika mycket trattkantareller som funnits i skogen, lika mycket arbete har det varit på skolan under hösten. Att undervisa fyra helklasser i svenska samt en SVA-grupp kräver sin kvinna. Mentorsskapet, elevärenden, Läslyftet och annat smått och gott gör att tiden inte är svår att fylla. Precis som svampkorgen. Både en svampfylld frys och allt det jobb som läggs ner på läraruppdraget leder ändå fram till något gott. I slutändan.

                          Mitt extra liv - bokprojektet som aldrig vill ta slut

Som jag skrev i mitt förra inlägg kan ett arbete med en skönlitterär bok fortgå i det oändliga. Det finns en outsinlig mängd infall och perspektiv som kan arbetas med vid en rejäl djupdykning i en skönlitterär bok och det är upp till dig som lärare att avgöra vad du vill lägga fokus på utifrån det du anser att eleverna behöver just nu. 

Just nu handleder jag en grupp SV, SVA och ENG-lärare i Läslyftsmodulen Lässtrategier för skönlitteratur och där finns ännu mer att inspireras av kopplat till fiktiv läsning med elever. Fokus på språk, stilistik och karaktärisering kallas del 3 i modulen vilken vi är inne i just nu. Tanken är att vi innan Läslyftsgruppen ses igen nästa vecka ska ha genomfört en aktivitet där vi högläser en fiktiv text tillsammans med eleverna, stannar upp kring ord och begrepp för att fånga upp och se vilka kopplingar och tolkningar eleverna gör och varför. Vilka bilder de skapar sig av personer och miljö utifrån de ord och uttryck som används. Sedan ska eleverna sitta i mindre grupper för att diskutera karaktärisering och miljöbeskrivning - hur och med hjälp av vilka ord skapar författaren dessa? 

                                                        Venndiagram

Under läsningen av Mitt extra liv av Johan Unenge har vi som sagt arbetat med texten på mängder av olika vis. En uppgift som jag brukar göra när jag läser böcker eller ser på film med eleverna är att låta dem göra ett Venndiagram. Syftet med ett Venndiagram är att jämföra, att se skillnader och likheter och att utröna kontraster. Som ett led i att reflektera, tolka och fundera kring karaktärer i boken lät jag eleverna fylla i ett sådant. De fick välja två av bokens karaktärer att jämföra med varandra eller välja en karaktär ur boken och jämföra med sig själv. Där cirklarna möts i mitten skrev de likheterna mellan de utvalda personerna och i cirklarnas yttre delar skrev de sådant som de såg som typiskt för just den specifika karaktären, dvs egenskaper eller intressen som inte delas med den andra. Så här kunde det se ut när eleverna gjorde sina jämförelser:

Venndiagram 1: Elev jämför två av bokens karaktärer

Venndiagram 2: Elev jämför sig själv med bokens huvudperson

Venndiagram 3: Alla lyckas faktiskt alltid skriva något, vissa mer andra mindre

När de var färdiga med diagrammen fick de sitta tillsammans i  grupper om 4-5 elever för att visa och berätta vad de kommit fram till. Alla tog uppgiften på stort allvar och återigen imponerades jag av deras förmåga att intresserat lyssna på varandra. 

Venndiagram är en uppskattad aktivitet som går att använda inom samtliga ämnen i skolan: att jämföra två revolutioner på en historielektion, att jämföra två religioner på en lektion i religion, att se likheter och skillnader mellan två bollsporter på idrotten - Venndiagrammet kan passa in var som helst när man vill skapa reflektion och när något kan jämföras med något annat.

                           "Vem är Abdi?" - en individuell skrivuppgift

I slutet av september hade jag med samtliga klasser läst mer än halva boken och karaktären Abdi hade precis dykt upp. Han är en tonårskille som rymt från en flyktingförläggning i staden Hellevik, där handlingen utspelar sig, och en dag ringer han på huvudpersonen Mattias dörr:

Vad gör Mattias? Jo, första gången blir han så chockad att han smäller igen dörren i ansiktet på Abdi men andra gången flyktingkillen står utanför Mattias dörr släpper han in honom och låter honom bo nere i pingisrummet i källaren. Detta leder till stress och oro för Mattias, hans huvud är fullt av tankar om han gör rätt eller inte. Speciellt eftersom hans pappa är polis och ägnar en massa tid åt försöka hitta de förrymda flyktingarna. 

Eleverna fick fundera en stund på hur de skulle ha gjort om de varit i Mattias situation; stängt dörren, släppt in honom eller kanske något helt annat. Tankar kring detta skrevs dels i läsloggen men ledde också till livliga diskussioner i klasserna.

 I samband med att vi precis träffat Abdi var det dags för mig att vara ledig en dag för att åka till Bokmässan i Göteborg och ta emot Svenska Akademiens hedersamma och fina pris som årets svensklärare 2017. Detta var helt klart en "en gång i livet-upplevelse" och jag har fortfarande svårt att förstå att det verkligen hänt på riktigt. Något så stort och fint kommer jag nog aldrig mer att uppleva i mitt yrkesverksamma liv. 

Vackra blommor och fint diplom från Svenska Akademien på hedersplats hemma 

Eftersom jag skulle vara borta från skolan en dag behövde jag komma på en något så när självgående uppgift med naturlig anknytning till det vi höll på med. Eftersom vi hade ägnat mycket tid åt muntliga aktiviteter, förutom den läslogg som alla skrev, tänkte jag att skrivande av något slag skulle passa bra. Det var då skrivuppgiften "Vem är Abdi?" tog form. Det var lite av en chansning, jag visste inte alls hur det skulle gå, men med tanke på elevernas engagemang kring Abdi hoppades jag att det skulle gå vägen och att samtliga elever i alla fall skulle kunna skriva något.

Det speciella var att man i boken inte fick veta något alls om Abdi och hans historia, vad han hade varit med om eller ens varför han rymt från förläggningen, vilket väckte stor nyfikenhet. Vi funderade alla på vad han egentligen upplevt och det hela kändes så nära och aktuellt. Människor som flyr från andra länder och hamnar i Sverige  är en naturlig del av våra liv idag då vi möter dem på stan, i skolan och som klasskompisar. I en av mina klasser finns en pojke som varit drygt ett år i Sverige och som är en ensamkommande flykting. Jag funderade en del på hur han skulle hantera uppgiften men han valde att utgå ifrån sig själv och sin egen historia när han skrev om den fiktiva Abdi. En text som berörde lite extra så klart.

Eleverna tilldelades uppgiften i classroom tillsammans med instruktionen som finns länkad ovan och så gott som alla kom igång med skrivandet direkt. Oftast brukar jag "för-jobba" och "undertiden-jobba" med eleverna när de ska skriva men denna gång fanns inte den möjligheten i samma utsträckning. Trots det blev resultatet fantastiskt, vilka texter de skrev! Sällan ser man ett sådant skrivflyt och engagemang kring en skrivuppgift. Redan på tåget till Göteborg gick jag in i classroom eftersom jag var nyfiken på att se hur det gick för eleverna och i alla dokument jag kikade in i var eleverna i full gång och skapade så fina och känslosamma texter om Abdi och hans öde att jag blev alldeles tårögd. 

När jag veckan efter var på plats igen hade jag en genomgång med klasserna, speciellt med tanke på de elever som behövde lite mer stöttning för att komma igång med skrivandet. 

   

Som alltid behövde en del elever mer stöttning än andra och stöttningen kunde se ut på olika vis. De som inte är så språkligt säkra kanske behövde hjälp med hur olika meningar eller stycken kunde inledas eller formuleras, en del ville bara bolla idéer kring namn och platser medan andra behövde hjälp med att ta sig vidare: "Jag vet inte hur jag ska fortsätta, vad skulle kunna hända nu?". Som lärare i ett klassrum där elever ägnar sig åt skapande i textform gäller det att finnas till hands när de behöver men också att kunna avväga hur pass mycket stöttning en elev behöver för att det inte ska bli hämmande eller rent av leda till att det blir "lärarens text". 

En kommentar från en elev i en klass, efter en lektion där samtliga ägnat sig så koncentrerat åt skrivande att vi till och med höll på att missa lektionens sluttid, har stannat kvar: "Jag brukar tycka att det är svårt att skriva, jag brukar inte komma igång, men dina förslag på hur vi kunde börja och frågorna om Abdi hjälpte mig mycket, det har gått jättebra för mig att skriva idag!".

Innan de lämnade in texten efter ca 4 lektioners skrivande fick de i uppdrag att titta igenom sin text en sista gång: 

Sammanfattningsvis blev texten om Abdi en lyckad och omtyckt skrivuppgift som gav mig en tydlig bild av alla mina 8:ors skrivande. Alla elever fick kommentarer med framåtsyftande respons på sina texter och de fick också en ifylld bedömningsmatris.

Elevexempel, början på en text:

Ett annat exempel:

Ytterligare ett exempel på en början på en elevtext:

                                  Ensamkommande flyktingbarn - en serie från UR Skola

I samband med elevernas skrivande om den fiktiva karaktären Abdi väcktes många tankar och funderingar kring de många ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som finns i Sverige. Som sagt finns de nära, på skolan och som kompisar i klassen. Jag kände att just det här med att fly ifrån och lämna sitt land var något jag behövde lyfta i klasserna. Jag skrev på tavlan:

                            Vilka anledningar finns det till att en person lämnar sitt land?

Eleverna fick en varsin post-it-lapp att skriva ner alla skäl de kunde komma på. Det känns viktigt att alla får fundera och tänka efter med pennan i hand innan vi tar frågan gemensamt. Alla elever kom på minst två anledningar, de flesta många fler.

Två frivilliga i varje klass kom fram till tavlan och skrev upp alla de anledningar som klasskamraterna presenterade:

8b:s tankekarta, de andra klassernas så ungefär likadana ut

Efter den gemensamma genomgången introducerade jag UR Skolas serie Ensamkommande flyktingbarn och berättade att vi skulle se det andra avsnittet. Jag uppmanade eleverna att uppmärksamma anledningarna till att programmets ungdomar lämnat sina hemländer samt hur deras resa till Sverige sett ut. Jag tänkte att det kunde bli en intressant jämförelser med elevernas egna texter om Abdis resa.

Eleverna blev mycket engagerade i de livsöden som presenterades och de fick sedan fundera i mindre grupper kring följande frågor kopplade till avsnittet de sett:

Vi avslutade sedan med en klassgemensam diskussion och vi stannade kvar länge vid citatet från en av killarna i filmen när han om Sverige säger: "En ung man kan hinna med livet här". Eleverna hade många tolkningar och funderingar kring dessa tankeväckande ord men vi kom slutligen fram till att citatet visar de möjligheter vi har att leva ett tryggt och bra liv i Sverige, till skillnad från i Afghanistan där tiden nog kan gå åt att till att vara rädd och att enbart hålla sig vid liv. I Sverige kan man göra roliga saker och sådant man själv vill, man hinner med att leva.

Så mycket tankar och allt med utgångspunkt i en bok....