Konsten att djupdyka i en skönlitterär bok

Hur länge kan man egentligen läsa och arbeta med en och samma skönlitterära bok tillsammans med sina elever? Svaret på den frågan är: "länge, väldigt länge". Det bästa som finns är att läsa en bok högt och tillsammans, att "utnyttja" boken till det yttersta och väva in mängder av roliga och utvecklande aktiviteter. Syftet med att arbeta på det viset är inte bara att läsa och förstå boken utan att också ge chansen till reflektion, diskussion, interaktion, skrivande på olika vis samt att utveckla elevernas språk och ordförråd.

Johan Unenge besökte samtliga 8:or på Nyköpings högstadium i september

                              

                              Arbetet med "Mitt extra liv"av Johan Unenge

Sedan början på höstterminen har jag och mina fyra klasser i åk. 8 läst och arbetat med Johan Unenges bok "Mitt extra liv". Att det blev just den boken har att göra med novellprojektet Åttologi" som  skolans 16 klasser i åk. 8 arbetar med och som kommer att resultera i en samling av elevernas noveller fram i vår. Varje år i samband med projektet bjuds en författare in för att träffa eleverna och inspirera dem till skrivande. Detta år blev det Johan Unenge som bjöds in och efter att vi lärare hade tittat på några olika alternativ bland hans böcker enades vi om "Mitt extra liv". Det är en bok med ett engagerande och aktuellt innehåll som förmedlas omväxlande med text och med tecknad serie. Språket är ganska talspråkligt och innehåller en hel del svordomar. När eleverna frågade om just språket när författaren var på besök svarade han att: "Det är faktiskt så ni och många unga pratar".

                                 Mina första tankar - innan vi börjar läsa

Jag vill alltid att mina elever tänker efter och funderar kring en bok och dess innehåll innan vi börjar läsa. Den här gången lät jag mina elever utgå ifrån framsidan och titeln i sina första tankar om boken. När de ska tänka kring vad de tror att boken kommer att handla om och vad de får för uppfattning om vad titeln kan betyda är det viktigt att säga till dem "inget är rätt eller fel, här får du tro och gissa precis som du vill". 

Efter att de funderat och pratat med varandra kring titeln och vad som kan menas med  ett extra liv samt vilka personerna på framsidan är och vad de gör får de sedan skriva ner sina tankar i ett dokument som jag delat med dem i classroom. Tanken är att de sedan ska gå tillbaka dit för att se vad de tänkte innan och hur det faktiskt blev."Min första tankar-dokumentet" ser ut så här.

Ett axplock ur elevernas tankar:

1. Vad tror du menas med ett extra liv? Kan det betyda flera olika saker? Skriv och berätta.

"Jag tror att de menas att killen har ett tufft liv i skolan och har inte så många vänner och är ofta för sig själv och inte pratar med någon och hemma så har han ett liv fullt med kompisar fast på internet."

"Jag tror att det kan betyda olika saker, t ex att man har ett liv på nätet där man är som en annan person. Man kan även ha en fake identitet både på nätet och i verkligheten. Det kan var så att man har skilda föräldrar och bor på två helt olika platser och har det helt annorlunda på de olika platserna."

"Jag tror det menas med att utanför deras vanliga liv så har dem ett hemligt liv som typ Hannah Montana, t.e.x att på dagarna är hon en vanlig tjej som går i skolan men på kvällar/helger så är hon en superstjärna som sjunger för tusentals människor. Eller som spiderman som är en vanlig kille men när det händer något i staden så sätter han på sig dräkten och räddar folk men ingen vet vem han är under masken."

"Jag tror att det menas med att ifall man dör så kanske man får en ny chans."

    

2. Vilka är personerna på framsidan? Beskriv vad de gör och hur de ser ut - vilka är de tror du? Har de någon relation till varandra? Vilken i så fall?

"Jag tror att den övre personen är den nedre personens yngre bror och att han har gått igenom exakt samma sak som han lillebror och har det tufft i livet."

"Jag tycker att bilden är väldigt oklar och jag får inte riktigt upp någon bild framför mig hur gamla dem är, om det är en man eller kvinna eller vilka slags personer det är. Så jag får väl bara gissa. Det skulle kunna vara så att bilden högst upp är en bild på en kille i 12 års åldern som sitter och spelar tv spel och håller en tv-spelskontroll i händerna. Jag tycker att han liknar en kille med sitt korta hår och t-shirten och jeansen. Men det skulle lika gärna kunna vara en tjej. Men jag tror att personen på bilden iallafall borde vara mellan 10 - 15 år. På bilden längst ner är det en man tror jag, han ser ut att vara ganska gammal, det skulle kunna vara personen på bilden den övres pappa. Han skulle kunna vara mellan 35 - 45 tror jag. Han ligger på golvet, vägen eller vad det nu kan vara, på bilden. Han ser inte ut att må särskilt bra, kanske är han skadad. Kanske är han inte en så bra pappa till barnet på bilden?"

"Jag tror att personen högst upp är en kille på ungefär 10-12 år och att han har det lite lyxigt och att han är lite bortskämd.

Den andra personen längst ner tror jag är en kille på 30-35 år och så är han lite fattig och han har nog ingenstans och bo så han sover på gatan och försöker skaffa pengar på någe vis."

"Han där uppe är en kille som är 8 år och gillar att spelar tv spel och han där nere är en kille som har svimmat. Jag tror de är syskon som har skiljts från varandra när de var små."

                                       Under läsningens gång

Sedan läser jag boken högt för eleverna medan alla har en varsin bok framför sig och följer med i texten och tittar på bilderna. Elever som tycker att det är tufft att läsa på egen hand uppskattar den gemensamma högläsningen väldigt mycket eftersom de får lägga energi på att ta till sig innehållet istället för på själva läsningen. Under tiden jag läser stannar vi upp då och då för att tänka högt tillsammans, för att lyfta det som står i texten och det som händer. "Vad menar han med det här? Vad säger det här om huvudpersonen? Vad innebär det egentligen att personen gör så här eller säger så här? Vad tror du?".

Eftersom handlingen i boken med jämna mellanrum går över från vanlig text till seriebilder med prat-och tankebubblor läser vi det som sägs där och tittar på bilderna tillsammans. Just att boken är skriven på det viset inbjuder till extra många samtal och diskussioner kring vad eleverna tycker och tror att bilderna visar. Dessutom har en del av bokens karaktärer uttalat rasistiska åsikter och visar dem öppet vilket leder till starka reaktioner som behöver diskuteras.

Under läsningens gång fokuserar vi då och då lite extra på att läsa mellan raderna. Vi tittar på några klipp om att läsa mellan raderna - eller att göra inferenser som man också kan säga, bl a detta: 

                                   

Bilden ovan på huvudpersonen Mattias som lyssnar på sin pappas polisradio visar jag på tavlan och eleverna får fundera kring:

 "Vad menas med en misstänkt 10:a? Vilka är mobben? Varför kan det bli stökigt om de kommer?"

Eleverna vet precis vad det handlar om eftersom de läser mellan raderna och kopplar det som står i pratbubblan till sådant de redan vet och känner till om handling, personer samt ord och uttryck. De gör inferenser utan att de tänker på det.

                                                   Läslogg

Jag tycker mycket om att använda läsloggar i samband med texter och läsning. Hur detta arbete går till och syftet med loggar finns att läsa mer om i mitt tidigare inlägg Läsloggar som tankeredskap. Att förklara syftet med läsloggar för eleverna går ofta väldigt snabbt och det förstår redan efter något eller några tillfällen precis hur de ska gå tillväga. Detta är en del av den läsloggsinstruktion jag visar och går igenom med  dem:

Syfte

När man läser böcker och texter är det många frågor och tankar som dyker upp. För att samla alla sina tankar på ett ställe kan man skriva läslogg. Det ger dig också möjlighet att utveckla din förmåga att reflektera kring det du läser samt att relatera det till dig själv och till dina erfarenheter.

Citat och tanke

Läsloggsdokumentet finns i Classroom. Läsloggen består av två spalter; i den vänstra spalten skriver du citat från texten och i den högra spalten skriver du dina tankar och funderingar om citaten. Citaten kan t ex vara:

   Något du inte har förstått

• Något du inte håller med om
• Något du verkligen håller med om
• Något som förvånar dig
• Något som gör dig arg eller ledsen
• Något som väcker tankar och minnen
• Något som du tycker är särskilt fint och vackert formulerat
• Något som du tycker är spännande
• Något du är nyfiken på
• Något som är roligt
• Något som är sorgligt

Tänk på att ett citat är ett exakt återgivande av vad någon har sagt eller skrivit så du får inte ändra på något. Citaten kan vara delar av en mening, en hel mening eller också flera meningar som hänger ihop.

Ibland kan läraren istället ge dig en fråga kopplad till texten som du skriver in i citat-spalten. Svaret på frågan skriver du i tanke-spalten. Ibland kan läraren be dig skriva in några ord från texten i citatspalten som du sedan förklarar i vänsterspalten.

Arbetet med läsloggen fortgår under läsningens gång, oftast avslutar vi lektionen med en stunds läsloggsarbete för att eleverna ska få chansen att reflektera kring det vi läst.

Ibland får de välja citat fritt och ibland hjälper jag dem lite:

 Jag tittar på elevernas läsloggar  då och då för att läsa deras citat och tankar samt ge dem respons på det skrivit:

Vid några lektioner får eleverna samtala i smågrupper om utvalda citat och sina tankar om dem. En i taget presenterar sina citat och tankar och de andra lyssnar först och säger sedan vad de tänker om kompisens valda citat. Detta blir en enkel och naturlig form av textsamtal som lätt och smidigt kan genomföras och som uppskattas av eleverna.

Samtidigt som jag introducerar läsloggen visar jag dem också den Bedömningsmatris jag använder under arbetet med boken.

                   Fler aktiviteter som väcker tankar och reflektion

Kontinuerligt lyfter vi ord och begrepp samt tittar på karaktärerna "Vad har vi för uppfattning om personerna i boken just nu? Vad vet vi så här långt?" Vad kommer personen att göra här näst?" . 

Vid några tillfällen har jag gjort en Kahoot som tar upp ord eller sådant som handlar om bokens karaktärer, mest på skoj naturligtvis även om eleverna tar det på blodigt allvar. 

                                 Expert- och hemgrupper om karaktärerna

I "Mitt extra liv" spelar de olika karaktärerna en betydelsefull roll för bokens handling. Därför är det bra att vi något tillfälle stanna upp och låta eleverna fokusera lite extra på personerna. Detta har jag denna gång valt att göra genom ett arbeta i expert- och hemgrupper eftersom det ger möjlighet till interaktion och muntlig aktivitet eleverna emellan samtidigt som de får reflektera kring karaktärerna och deras egenskaper. Så här gick arbetet med hem- och expertgrupper till.

Först gick vi igenom de viktigaste karaktärerna när vi kommit ungefär halvvägs i boken.

Sedan presenterade jag hur vi skulle gå tillväga när de nu skulle bli experter på dessa karaktärer. Först förklarade jag expert- och hemgrupper; expertgruppen samlas och blir expert på sina tilldelade person. Sedan sitter man i hemgrupper där en representant från varje expertgrupp nu finns, dvs en person som kan allt om Alva, en person som är expert på  Ubbe, en som vet allt om pappan osv.

Efter det gick jag igenom upplägg och vad de hade till uppgift att ta reda på och skriva ner om sina personer. 

Expertgrupp samlar allt de vet om Albin i boken  i form av en tankekarta.

Aktiviteten skapade engagemang  hos eleverna och de tog sin expertuppgift på mycket stort allvar. Kompisarna i hemgrupperna lyssnade intresserat och efteråt var alla överens om att de nog nästan var experter på alla personer.

Jag stannar här, mitt i djupdykningen i  "Mitt extra liv", och återkommer snart med ännu ett blogginlägg om det spännande arbetet med boken. Då får ni bl a ta del av hur eleverna fick arbeta kring frågan "Vem är Abdi?" i form av en skrivuppgift samt hur vi använde oss av Venn-diagram vid en jämförande aktivitet.