onsdag 27 juni 2018

Dystopier - en "katastrofal" genre


Under läsåret 2017/18 har jag varit handledare i Läslyftet för en fantastisk grupp engagerade kollegor som samtliga undervisade i svenska, SVA eller engelska samt en mycket kunnig och inspirerande skolbibliotekarie. Den modul som vi arbetade med på halvfart under året var Lässtrategier för skönlitteratur åk. 4-9  vilken erbjöd mängder av intressanta men också utmanande idéer och synsätt kopplade till skönlitteratur i undervisningen. 


Full aktivitet som alltid när vi ses i vår läslyftsgrupp


Alla 8 delar i modulen väckte engagemang hos oss men den som kom att påverka min undervisning allra mest under vårterminen var del 5 med artikeln och undervisningsfilmen Budskap och tolkning - dystopier som presenteras så här:

Del 5 behandlar undervisning om hur elever kan utveckla sin förmåga att tolka texters budskap och tematik. Med utgångspunkt i dystopiska texter problematiserar artikeln hur en litterär text kan ha många budskap och teman. Artikeln presenterar också arbetssätt för att utveckla elevernas förmåga att tolka och läsa kritiskt.  

Jag nappade genast  på idén att arbeta med dystopier, dels eftersom det är en mycket populär och omtyckt genre bland unga idag och dels pga den uppsjö av spännande böcker som fanns tillgängliga i vårt skolbibliotek. Naturligtvis, som alltid, med förhoppningen att väcka läslust och lässug hos mina elever.

Från början hade jag tänkt att dystopiarbetet skulle ta ca två lektioner i anspråk men det hela kom att resultera många veckor av varierat, roligt och givande arbete i mina fyra klasser i åk. 8.

                                                            Arbetsgång

                                Första tillfället - vi bekantar oss med dystopier


Jag började med att presentera arbetet enligt ovan och gick sedan vidare med frågan:

"Vad vet vi om dystopier?"

Några få elever i varje klass hade hört talas om dystopier tidigare och kunde namnge några böcker och filmer eller serier som tillhör genren. När de övriga hörde kompisarnas förslag kom även fler på exempel på titlar som nog kunde tillhöra dystopier, flera TV-spel nämndes också. Vi gjorde en kort, gemensam beskrivning av vad som är typiskt för dessa böcker filmer/serier och jag visade denna enkla förklaring av begreppet:


Dystopi = en handling som utspelar sig i en framtid, nära eller fjärran, och som skildrar ett samhälle antingen under eller oftast efter en katastrof.

Sedan tittade vi tillsammans på Om dystopier, ett avsnitt som ingår i UR Skolas serie Tre berättelser. Efter det fick eleverna skriva Exit-tickets för att få chansen att samla sina tankar:



Avslutningsvis fick eleverna lyfta sådant de skrivit på sina lappar medan jag gjorde en tankekarta på tavlan utifrån det de sa. En lyckad första lektion i alla fyra klasser med engagerade och vetgiriga elever.


                                   Andra tillfället - vi tar oss an en dystopisk text

Vi inledde andra tillfället med att eleverna fick friska upp minnet från förra lektionen. Vi gjorde ett Word cloud i Mentimeter där de fick skriva tre saker de kom ihåg eller kom att tänka på om dystopier:

"Ordmoln" om dystopier från en av klasserna
Jag hade med hjälp av vår skolbibliotekarie valt ut ett antal böcker som alla är dystopier och en av dessa, Två städer av Eva Susso, hade jag valt att använda mig av när det nu var dags för eleverna att tillsammans med mig möta en dystopisk text. Syftet med detta möte var dels att upptäcka dystopiska kännetecken samt att koppla texten till tidigare erfarenheter och dels att upptäcka att texter kan ha ett eller flera budskap.

                                                Bildresultat för tvÃ¥ städer

Som aktivitet före läsning valde jag att låta eleverna fundera kring begreppet diktatur enligt EPA-modellen. Diktatur förekommer i boken Två städer och jag tyckte därför att det var en bra "igångsättare" inför läsningen.


Efter att vi gemensamt diskuterat vad en diktatur är, var detta förekommer i världen samt pratat om motsatsen, demokrati, gick vi vidare för att börja bekanta oss närmare med boken. Jag hade kopierat upp det första avsnittet i boken samt fram- och baksida och delade nu ut dessa häften till eleverna. Deras uppgift blev nu att fundera på följande:


Eleverna arbetade två och två med att hitta dystopiska kännetecken enbart utifrån bokens framsida och baksida och de lyckades komma fram till ett flertal redan här.

Sedan gick vi igenom vad ett budskap är:

Det författaren vill förmedla (vill säga) och/eller det läsaren tolkar som budskap. Det kan finnas många budskap i en text!

Att förklara vad som menas med ett budskap är inte helt enkelt men tillsammans lyckades vi ändå komma fram till en förklaring, med hjälp av olika exempel från tidigare lästa böcker och sedda filmer, som alla kunde ta till sig. Jag förklarade också att det är viktigt att kunna underbygga och motivera de budskap man tycker sig finna; att kunna förklara varför just t ex "ensam är inte stark, vi behöver andra" är ett budskap i en bok eller film.

Efter det bad jag eleverna att ha följande i bakhuvudet under läsningens gång för att sedan kunna prata om det efteråt:




Nu var det dags att börja läsa textutdraget. Jag läste högt och stannade upp då och då vid sådant som var viktigt för texten, lyfte en del ord och begrepp, tänkte högt samt ställde frågor som t ex:

"Huvudpersonen har fotbollsskor på sig trots att det verkar ha hänt en allvarlig katastrof, varför har han det?" eller "Hundvalpen ryms inte längre i fotbollsstrumpan och huvudpersonens fotbollsskor har blivit för små, vad är det ett tecken på? Hur lång tid kan det ha gått tror du?".

Den här typen av frågor är bra att ställa för att inte tappa eleverna under högläsningens gång och för att få dem att göra inferenser. De fungerar också väl för att väcka deras intresse samt att få dem att göra kopplingar och för att helt enkelt förmå dem att ta sig in i texten och det som sker där.

Efter att vi läst drygt ett kapitel stannade vi upp och pratade tillsammans om handling, mönster och kopplingar och dystopiska drag. Det var spännande att höra alla de kopplingar de gjorde utifrån det vi tagit del av samt hur väl de redan kunde urskilja typiska kännetecken för dystopier.

Avslutningsvis skrev de på post-it-lappar vilket eller vilka budskap de tyckte fanns i texten. De fick också motivera varför de tyckte så.

Vi avslutade med att några frivilliga berättade om de budskap de funnit och ett starkt sådant var: "Att allt kan ändras väldigt snabbt, och att vi ska vara rädda om det vi har och inte ta något för givet".


                         Tredje till femte tillfället - gruppläsning och interaktion

Efter två lyckade lektioner med stort intresse från eleverna kring dystopier ville jag gärna spinna vidare på deras engagemang. Jag valde därför att nu låta eleverna möta ytterligare fem titlar inom dystopigenren genom arbete i expert- och hemgrupper. På det viset skulle alla elever få bekanta sig med samtliga fem böcker. Det kändes bra att de skulle ha alla dessa i bagaget och min förhoppning var förutom att de skulle lära sig mer om dystopier och träna på att urskilja budskap även att skapa ett sug hos dem efter att läsa någon av böckerna i sin helhet.

Jag började med att lite kort presentera syftet med aktiviteten genom att visa några delar i det centrala innehållet i svenska med koppling till vårt arbete:





Efter det berättade jag att de skulle få arbeta i expert- och hemgrupper vilket de var bekanta med sedan tidigare och som jag vet brukar fungera bra i dessa klasser.


Jag hade i förväg gjort en gruppindelning som jag visade för dem i samband med att jag också gav en kort presentation av böckerna de skulle läsa och arbeta med. Jag ville nu väcka intresse och nyfiken hos eleverna på de olika titlar som jag med hjälp av skolbibliotekarien valt ut. Detta försökte jag göra genom att hålla upp böckerna och visa deras omslag samtidigt som jag med några få ord berättade om var och en av dem utan att avslöja för mycket. 

I en av klasserna fick en av grupperna arbeta med boken Färglös istället för med Varelserna (den heter alltså inte Varelsen som jag skrev i presentationen ovan) eftersom vi läst den tidigare


Jag hade kopierat upp ca 20 sidor ur varje bok så att alla i respektive grupp kunde ha sitt textavsnitt med fram- och baksida framför sig under läsningens och arbetets gång.

Samtliga böcker som användes under dystopijobbet, olika på många vis men med flera dystopiska drag gemensamt

                                                   Uppdrag: bli experter på er bok!

Väl placerade i sina grupper med uppdraget att bli experter på sin utvalda bok satte ett intensivt arbete igång. I stort sett alla elever i de fyra klasserna  tog uppgiften på stort allvar och med genuint intresse; de ville verkligen bli experter på sin bok utifrån de förutsättningar de hade. Naturligtvis kan det vara svårt att känna sig insatt i och säker på en bok bara genom att läsa ett avsnitt ur den men jag förklarade att det faktiskt finns mycket att utläsa bara med hjälp av framsida och baksidestext samt genom att läsa en liten del av texten. Precis så som vi gjort med Två städer, påminde jag dem om. Arbetsgången såg ut på detta vis:


Det kändes viktigt att de tog sig tid att fundera tillsammans innan läsningen utifrån fram- och baksida för att skapa en form av gemensam förförståelse och förväntan. I de flesta grupper valda alla deltagare att turas om att läsa högt medan det i vissa grupper var någon eller några som fick läsa för de andra. Det var roligt att höra hur de stannade upp på vissa ställen och diskuterade tillsammans det som faktiskt hände och förklarade för de som inte riktigt förstått. Det kändes fint att se vilket ansvar de tog för varandra och för att alla skulle känna sig delaktiga.


Efter att det läst igenom sitt avsnitt fick de reflektera och diskutera kring ovanstående frågor. Även detta skulle skrivas ner lite kort om i samma drive-dokument och även här turades de flesta om att skriva medan vissa valde en "sekreterare" som skrev ner sådant de kom överens om.

Ett utdrag ur en expertgrupps anteckningar om boken Delirium






Efter ungefär två lektioner var det då dags att låta experterna mötas i hemgrupper. Samma intresse som de visat i expertgrupperna visade de även nu i denna konstellation. Det var spännande att få berätta om sin egen bok och att få höra kompisarna berätta om sina. De var snabba med att hitta likheter och skillnader mellan böckerna och att komma överens om vilka dystopiska drag som verkar vara vanliga och som syns i flera av texterna.

Avslutningsvis gjorde vi en Mentimeter som en form av utvärdering av jobbet. Svaren skilde sig något åt mellan de fyra klasserna men visade ändå ungefär liknande resultat:






                                              Vi ser en film inom genren

Eftersom intresset för dystopier var stort och eftersom jag gärna ville använda mig av det vidgade textbegreppet i arbetet med dystopier valde jag nu att låta eleverna se en film. Det finns mängder av filmer som beskrivs som dystopier och istället för att jag skulle välja en på egen hand lät jag eleverna rösta efter att ha sett tre filmtrailers som jag valt ut. Uppenbarligen var valet ganska självklart för dessa åttondeklassare då de i alla fyra klasser ovetandes om de andras val röstade fram filmen The 5th wave. En relativt nyinspelad dystopisk film med en ung tjej i huvudrollen som kämpar för att återförenas med sin lillebror efter att jorden drabbats av förödande katastrofer. Filmen har en uppbyggnad som passar väl för att diskutera dramaturgi samt är fullspäckad av dystopiska kännetecken vilket gjorde den perfekt med tanke på uppgiftens syfte.

Bildresultat för the 5th wave
Bild på huvudkaraktären Cassie, lånad från den officiella trailern





                                                   
Filmen kom att bli en fullträff, i stort sett alla tyckte att den var riktigt bra och spännande och nu väntar vi alla på uppföljaren. Efter att vi sett filmen hade jag planerat en avslutande uppgift på dystopier som helhet vilken de fått följande information om innan:


Jag var tydlig med att skrivuppgiften skulle göras under lektionstid. Dels för att de skulle ha tillgång till material som vi använt oss av under arbetets gång och dels för att minska stressen; eleverna upplever ofta att de förväntas skriva och göra uppgifter hemma i olika ämnen och jag är av åsikten att skoljobb framför allt ska göras under skoldagen. Dock blev det så, som det nog ofta blir, att vissa fick färdigställa arbetet hemma. Detta berodde antingen på att eleverna varit frånvarande från lektionerna av olika skäl eller att de av skilda anledningar inte hunnit bli klara. 

Uppgiften som de fick via classroom samt den bedömningsmatris jag presenterade för dem och sedan använde mig av vid bedömning och respons finns länkade nedan. Likaså den presentation jag använde mig av under dystopiarbetet, dock ej den för film- och skrivuppgiften, finns i länk. Eftersom det gått lite tid sedan de mött de olika böckerna i expert- och hemgrupperna la jag även expertgruppernas anteckningar i classroom. Detta för att eleverna skulle kunna gå tillbaka dit och få hjälp med dystopiska drag, budskap osv. I klassrummet fanns också de böcker samt de uppkopierade häftena som de använt i expertgrupperna. Skrivuppgiften var tvådelad, dels bestod den av en reflektionsuppgift om dystopier och dels av en filmanalys av filmen The 5th wave.


-------------------------------------------------------------------------------------------
Dystopi - en katastrofal genre

En skrivuppgift


           

Efter flera veckors arbete med dystopier är det nu dags för dig att skriva vad du vet om denna genre. Skrivuppgiften består av två delar, en reflektion och en filmanalys.  Du ska nu reflektera kring och göra jämförelser mellan olika dystopiska verk - böcker och film. Dessutom ska du komma fram till några budskap i dessa och kunna motivera (underbygga) dem. Du ska också göra en filmanalys av den dystopiska filmen, The 5th Wave,  som vi sett.

  • När? Under lektionstid v.13 och v.15.
  • Hur? Du skriver i ett dokument som du skapar i classroom. Du använder dig av de frågor som finns nedan. Tänk på att inte bara svara kortfattat på frågorna utan att skriva en löpande text med utgångspunkt i det jag frågar efter - utveckla dina svar. Använd ett tydligt och korrekt språk och glöm inte att göra styckeindelning. Använd gärna underrubriker för varje ny fråga som du skriver om. Du får använda dig av de böcker (kopierade häften) som vi har använt samt de anteckningar ni gjort i er expertgrupp.
  • Omfattning? Texten ska vara 2-4 sidor (strl 11)
  • Vad bedöms? Se bedömningsmatris.


        Reflektionsfrågor Dystopier

  • Det finns många kännetecken som är typiska för dystopier. Vilka känner du till? Berätta!

  • Du har fått bekanta dig med minst sex olika dystopiska böcker. Berätta om dystopiska kännetecken som finns att hitta i några av dessa böcker. Du behöver alltså inte använda alla sex böcker.  Ge konkreta exempel ur böckerna på kännetecken. Vilka kännetecken verkar vara de vanligaste?


  • Jämför två av böckerna med varandra, ge exempel på några likheter och några skillnader,  både vad gäller handling, miljö och karaktärer samt de dystopiska dragen.

Budskap =  det som läsaren/tittaren uppfattar som textens/filmens grundtanke. Tänk på att det kan finnas flera budskap. De är sällan entydiga utan varierar beroende på hur vi som läser boken eller ser filmen tolkar och de behöver inte knytas till författarens avsikt. Exempel på budskap kan vara: “Lita inte på någon, en person är inte alltid den man tror” eller “Bry dig inte om vad andra tycker utan bestäm själv hur du vill vara och göra”.  

  • Använd nu samma två böcker som i förra frågan eller välj två av de andra. Skriv ner minst ett budskap ur varje bok och underbygg (motivera) det genom att förklara hur du kommit fram till det. Finns det likheter mellan de två böckernas budskap?

  • Jämför nu en valfri dystopisk bok med en dystopisk film eller ett dystopiskt tv-spel. Du kan också välja att jämföra en film med ett tv-spel. Skriv och berätta om likheter och skillnader.



_________________________________________________________________________

  
 Filmanalys av filmen The 5th Wave
  • Beskriv filmens huvudkaraktär.

  • Beskriv två  av filmens bikaraktärer.

  • Hur inleds filmen?

  • Vilket är filmens problem och när i filmen presenteras det?

  • Berätta om ”de fem vågorna” i filmen.

  • Berätta om filmens upptrappning - hur byggs spänningen upp?

  • Vad tycker du är filmens höjdpunkt -> vändpunkt?

  • Berätta om filmens avslutning.

  • Vilka dystopiska drag innehåller filmen? Ge exempel på när de finns med eller är synliga.

  • ”Lita inte på någon” ser jag som ett av filmens budskap. Förklara och motivera budskapet genom att ge exempel från filmen.
  • Ge minst ett eget exempel på ett budskap som filmen har. Motivera budskapet


Vid den utvärdering som eleverna fick skriva i slutet av vårterminen om hela läsårets arbete i svenska var det flera som skrev om dystopijobbet som något de tyckt bäst om att arbeta med, här är några exempel på elevers tankar:


Jag tycker att den roligaste uppgiften inom svenska var dystopiuppgifterna kring filmen the fifth wave, och självklart att kolla på filmen. Och varför jag tyckte den var roligast var för att jag tycker det är jätte intressant med hur klimatet kommer se ut i framtiden. Och att naturkatastrofer är så fascinerande. Sen är dom ju hemska men men.

Jag tyckte att det var bra att jobba dystopier för att man lärde sig om ett helt ny genre för mig och man lärde sig vad den handlade om och man fick se in i olika filmer och böcker. Vi skrev en text om det hela vilket vara ganska bra för att samla kunskaperna så att vi kommer ihåg lite bättre.

Jag tyckte den bästa arbetet var när vi jobbade med dystopier. Det var kul att få se en bra film och sedan fundera kring den via en filmanalys och allmänt om dystopier. Det var roligt för då var det några roliga lektioner som var lugna och vi bara kollade på film och sedan några lektioner med arbete.
Jag tyckte den bästa uppgiften i svenskan detta läsår har varit Dystopier och Filmanalys efter som att Dystopier är en intressant gener och så är det kul att göra Filmanalyser eftersom man hela filmen måste fånga upp detaljer för att skriva en bra filmanalys.
Dystopi eftersom jag tycker det var intressant och roligt.


Sammanfattningsvis, en uppgift som var tänkt att ta en lektion eller två i anspråk kom att sträcka sig över betydligt längre tid. Det känns bra att kunna vara flexibel och känna av läget så som jag kunde göra här och helt enkelt fortsätta med ett lyckat koncept. Jag kan verkligen rekommendera att arbeta med dystopier och det fungerar naturligtvis mycket bra att bara ta delar av mitt upplägg eller ev stanna kvar längre vid någon av dessa, t ex vid den gemensamma läsningen av Två städer eller vid läsningen i expertgrupper. 

Jag vill också framföra mitt varmaste tack till min kollega Anni Agélii, vår fantastiskt duktiga och "pålästa" skolbibliotekarie på Nyköpings högstadium, Alpha. Det är fantastiskt att ha en sådan litteraturkunnig person vid sin sida som dessutom alltid kommer med kloka, pedagogiska tips och idéer kopplat till litterärt arbete med klasserna. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar