Skrivande som leder till tänkande - hos både skribent och mottagare

Vårterminen har rusat iväg och vår har blivit sommar. Häromdagen var det skolavslutning och eleverna fick gå på ett välförtjänt sommarlov.

Terminen har fortsatt i skrivandets tecken och efter kortnoveller var det dags för eleverna att skriva lite längre noveller med någon form av koppling till Nyköping. Eleverna var väl förberedda att ta sig an uppgiften efter allt tidigare arbete vi ägnat oss åt för att bekanta oss med och bli säkra på novellen som texttyp. De elever som ville fick sedan sina noveller publicerade i en "Åttologi", dvs en antologi bestående av noveller skrivna av elever i 8:an. Det blev en härlig samling med 222 texter med olika typer av innehåll, allt ifrån  förr i tiden, familj och vardagsdramatik till sport och framtid. Nyköpings Högstadiums bibliotekarie Jörgen Leidebrant har gjort ett fantastiskt arbete med att läsa, redigera och sätta samman Åttologin som sedan alla deltagande elever fått ett eget exemplar av, sommarläsningen är räddad!

                       
                    
                   "En liten droppe bläck som blänker leder till att andra tänker" 

Ett citat från Lord Byron som jag har haft i bakhuvudet när vi under våren fortsatt med skrivande, denna gång den argumenterande texttypen. Under arbetet med argumentation har än mer fått bekräftat det jag tidigare insett; hur otroligt viktigt och helt avgörande det är att alltid arbeta TILLSAMMANS - att läsa och skriva gemensamt, att bekanta sig med ny kunskap ihop med lärare och klasskamrater, att som i det här fallet lära känna en ny texttyp tillsammans med jämnåriga och vuxna. Att lämnas ensam i sitt lärande gör det inte bara svårare utan också tråkigare. Det är fantastiskt roligt men också en stor utmaning för läraren att nå alla elever i detta arbete, att hela tiden se till att samtliga är med på noterna och att inte tappa någon på vägen. Här är det också viktigt att komma ihåg att eleverna behöver olika mycket och slags stöttning för att nå målet, dvs att äga kunskapen om en ny typ av text.

När det handlar om att bekanta sig med en texttyp behöver eleverna först och främst förstå SYFTET med texten - VARFÖR den har skrivits eller ska skrivas. Sedan måste man ta ställning till VEM texten riktar sig till, vem MOTTAGAREN är. Efter det gäller det att bekanta sig med STRUKTUREN - hur inleds och avslutas den här typen av text och hur ska texten byggas upp där emellan? Vilken typ av ORD och SPRÅKLIGA DRAG passar?

Arbetet med argumentation genomfördes både i helklasser i svenska i åk. 8 där det finns svenska som andraspråkselever integrerade och i en grupp elever med enbart SVA-elever. Arbetet såg i grunden ungefär likadant ut med i stort sett samma moment,  men jag tänker nu rikta in mig på arbetet i SVA-gruppen.

                                             Syfte - varför argumenterar vi?

Först och främst pratade vi om vad argumentation är och vad det innebär. Jag ställde frågor som: "Brukar du någon gång argumentera? När, om vad och varför? Vem vill du övertyga? I vilka situationer är det viktigt att kunna argumentera? Vad är skillnaden mellan att argumentera och att gräla?".

Sedan tittade vi på  två Youtube-klipp där elever argumenterar mot varandra, det ena handlar om längre skoldagar och det andra om att "popcorn-läsning" på fredagar. Eleverna tyckte att klippen tydligt visade vad argument och motargument är och att de bättre förstod vad argumentation innebär.


                                              Tes, argument och struktur

Nästa steg var att komma underfund med vad en TES är. Jag gav exempel på olika tänkbara teser och vi lyfte också vilka teser eleverna i Youtube-klippen argumenterade kring och efter det fick eleverna ge egna exempel som vi skrev på tavlan.

Sedan gick vi vidare till vad ett ARGUMENT är och vad det fyller för funktion. Vi tittade också på att det finns olika typer av argument så som känslo- och faktaargument.

Efter det tittade vi på Tungan rätt i mun - Att lyckas med argumentation (UR Skola) där vi fick möta Samuel som med experthjälp skulle försöka övertyga sin pappa om att få höjd veckopeng. Där läggs hans argumentation tydligt upp enligt den typiska strukturen som brukar finnas - vare sig det handlar om att skriva eller göra den muntligt.


Då var det dags för eleverna att få se grundstrukturen:

Vi återkopplade strukturen till hur Samuel lagt upp sin argumentation för att sedan, gemensamt läsa en argumenterande text om skoluniformer. Efter att vi läst den högt tillsammans fick eleverna i par markera tesen, de tre argumenten och motargumentet i texten för att slutligen gemensamt skriva upp det de kommit fram till på tavlan.

                                                     Argumentation på olika vis

För att visa att argumentation är något vi faktiskt ägnar oss åt titt som tätt i vardagen, satte jag och en kollega ihop en sketch som visade en vardagssituation och som vi spelade upp för ett par klasser.  Fredrik 15 år vill ha pizza till middag och försöker övertala sin mamma med hjälp av olika argument. Mamman protesterar men till slut vinner Fredrik - kycklingen åker in i kylen och mamman åker och köper pizza medan Fredrik dukar. Både vi och eleverna tyckte att det var hur kul som helst (jag iförd en av sönernas keps och tröja, min kollega med förkläde och en leksakskyckling) och efteråt kunde eleverna lätt konstatera vilken tesen var och vilka olika typer av argument Fredrik använde sig av.

Sedan gjorde vi en del olika argumentationsövningar, bl a en där i eleverna i par skulle argumentera för eller emot mobiltelefoner i skolan. En annan övning var att de i grupper skulle hjälpa påhittade Lisa 15 år att komma på argument i olika situationer t  ex för att få pengar av föräldrarna till en moppe och för att få åka på festival.

                                                        Dags att börja skriva

I SVA-gruppen ställde jag frågan: "Finns det något som ni inte tycker är bra eller skulle vilja ändra på?". Efter en stunds funderande och olika förslag kom de överens om att de alla var missnöjda med den dåliga lukten i ett av arbetslagsområdets grupprum. "Om vi nu ska skriva till någon om detta, vem skulle det vara då?". Eleverna var överens om att det var rektorn som skulle vara mottagare för den argumenterande texten.

Vi tittade på strukturen för argumentation igen och sedan satte vi igång att fundera och skriva tillsammans på tavlan. Många förslag, härligt och lite rörigt, både i klassrummet och på tavlan!

Efter att eleverna hade fått en del förslag på formulering av tes och inledning och vilka argument de kunde tänkas använda satte de igång att skriva enskilt i ett Drive-dokument. Texterna har inte skickats vidare eftersom det var en text som var menad som träning - att eleverna skulle få prova på att skriva texttypen på egen hand.

                                  Att skriva argumenterande svarstexter

I klasserna i svenska fick eleverna i nästa steg formulera svar på en insändare om köttfri dag i skolan. I SVA-gruppen fick de istället läsa två texter som heter "Katter är det bästa husdjuret", hämtade ifrån Adrienne Gears  "Att skriva faktatexter" (Gears, 2016, Natur & Kultur). 

Den första texten läste vi högt tillsammans och den andra läste de i par eller tre och tre. Vi plockade tillsammans fram vilka argument som användes för att visa att katter är det bästa husdjuret och vi skrev upp dem på tavlan. Vi tittade på hur varje argument blev synligt genom ord som för det första, för det andra, dessutom, en annan anledning. Eleverna märkte snart att texterna saknade motargument och vi funderade på hur ett sådant skulle kunna låta.

Samma morgon hade jag av en slump hittat en kort insändare i lokaltidningen, riktad mot kattägare och skriven av en kvinna som var trött på utekatter som besökte hennes altan och kissade i hennes tofflor och bajsade på hennes dynor. Vi läste insändaren och stora skratt utbröt! Efter det fick eleverna i uppgift att komma på så många argument de kunde till att katter är dåliga att ha som husdjur. Först protesterade de eftersom alla gillade katter men jag, som själv har en katt, sa att det inte behöver vara deras åsikter på riktigt utan att de ska försöka lista ut vad "kattmotståndare" kan tänkas ha för argument. Jag delade ut post-it-lappar där de fick skriva ner de argument de kunde komma på. Jag tipsade dem om att vända på de argument som användes i texterna om att katter är de bästa husdjuren och att de kunde fundera på sådant de själva hört och sett om katter.

Efter en stund hade vi en samling post-it-lappar på tavlan. Flera argument handlade om det vi läst i insändaren om katter på andras altaner och om tofflor och dynor. Andra handlade om att katter förstör i trädgårdar, att många människor är allergiska, att katter dödar fåglar osv. Lektionen efter fick de följande uppgift i Classroom:

Skriv ett svar till “Katter är världens bästa husdjur”

Du ska nu låtsas att du tycker att katter är dåligt att ha som husdjur och du ska skriva ett argumenterande svar till de som tycker tvärtom.

Börja med att fundera på vilka argument du vill ha med:

• Näst starkast
• Svagast
• Starkast
• Motargument och svar på det

Utgå ifrån de argument vi pratade om och skrev ner på post-it-lappar förra lektionen och fundera lite mer på egen hand. Använd också de två texterna “Katter är världens bästa husdjur” samt insändaren om kvinnan som är arg på kattägare. Tänk också på vilka fördelar som finns med andra husdjur såsom hundar, kaniner, marsvin, hamstrar och fåglar och skriv ev argument utifrån deras fördelar.

Skriv sedan en text i ett drive-dokument som du skapar här i Classroom. Skriv texten enligt modellen för argumenterande text samt lägg gärna in en bild som du tycker förstärker innehållet i din text. Var noga med att formulera en rubrik som tydligt visar vad du tycker och fundera på  storlek och typsnitt på rubriken.

Följ denna struktur för din text:

TES -Rubrik INLEDNING - bakgrund och tes presenteras, förklara vad det är du har ÅSIKTER om/det du TYCKER ARGUMENT 1 (med underbyggnad), VARFÖR? ARGUMENT 2 (med underbyggnad), VARFÖR? ARGUMENT 3 (med underbyggnad), VARFÖR? MOTARGUMENT- som du bemöter! Avslutning - sammanfatta innehållet, upprepa tesen med andra ord, uppmana till handling Namn eller signatur

Om du vill ha ännu mera hjälp kan du använda den här mallen:

Rubrik - Tes - Här ska det tydligt stå vad du tycker! Jag har läst texterna som handlar om ……... och jag håller absolut inte med. Jag  anser att/tycker att (åsikten) …………………... För det första…………………………………… För det andra………………………………….. Dessutom/För det tredje…………………………….. Det finns så klart en del som tycker annorlunda. Enligt dem……………………………. Men det anser inte jag, eftersom…………………………………… Nu förstår ni varför jag inte tycker att……………………………………… Signatur

Flera elever valde att använda skrivmallen ovan medan andra skrev mer på egen hand. Just denna typ av skrivmallar är en nödvändig stöttning för de elever som ännu inte klarar av att själva skapa en viss typ av text och många elever, både i SVA-gruppen och i helklasserna, lyckades med hjälp av mallen skapa tydliga och välstrukturerade texter. När sedan slutuppgiften på argumentation kom, där eleverna fick välja mellan att skriva en insändare med valfritt innehåll, hålla ett argumenterande tal (live eller inspelat), göra en reklamfilm för en produkt eller debattera med en kompis och spela in, hade majoriteten greppat hur en argumentation går till. Viktigt med slutuppgiften var att eleverna skulle förstå att det inte alltid är en skriven text som behövs, utan att det fungerar precis lika bra att använda rörliga bilder och sitt talade språk - syftet är att väcka tankar och att övertyga!

Twistorier blir till kortnoveller som leder till kamratrespons

Nu är vi inne i mitten på mars och allt oftare visar sig den värmande och energigivande vårsolen. Att bo vid havet är en förmån som jag tyvärr ofta glömmer bort att värdesätta men som jag vissa dagar blir lite extra påmind om.
                                           

Under de senaste veckorna har samtliga åtta klasser, samt en SVA-grupp, i årskurs 8 på Alpha ägnat sig åt att utveckla sina twistorier (noveller bestående av blott 140 tecken, se tidigare inlägg) till kortnoveller med 300-340 ord. Syftet med att skriva en twistoria var att med så få ord som möjligt skapa en text som fungerar som en novell. Nästa steg blev således att med utgångspunkt från densamma bygga ut dramaturgin samt innehållet till en mer ordrik och gestaltande novell, men att ändå fortfarande använda sig av ett begränsat "utrymme" för texten. Syftet med det var att fokusera på formuleringar, beskrivningar och att inte inte sväva ut för mycket i själva handlingen. Ordbegränsningen skulle helt enkelt fungera som en ram att hålla sig till samt att därigenom lättare kunna skapa och följa en tydlig dramaturgi. För att tydliggöra och exemplifiera för eleverna började vi med att återigen titta på min exempeltwistoria:

Efter att gemensamt ha läst igenom denna mikro-novell om en person som åker skridskor och hamnar i vattnet läste vi tillsammans den kortnovell som jag skrivit med utgångspunkt i ovanstående textrader: 

Jag frågade om eleverna kände igen innehållet vilket alla gjorde och vi diskuterade vad det var jag egentligen hade gjort med min mikro-novell.

"Du har lagt till mer saker som händer."

"Vi får veta vad personen heter."

"Det finns en upptrappning."

"Det finns mer tankar och känslor."

Det kändes bra att eleverna uppmärksammade att det nu fanns en upptrappning, vilket twistorien så gott som saknade. Sedan kom helt naturligt frågan:

"Varför är det blått, grönt och rött i texten?"

Efter en del gissningar och förslag fanns det i samtliga klasser några elever som lyckades lista ut vad de olika färgerna innebar:

Rött - miljöbeskrivningar

Blått - tankar

Grönt - känslor

Jag återkopplade också till tidigare lektioner då vi fokuserat på gestaltningar - att t ex istället för att använda adjektiv beskriva människor och känslor med verb och andra ord. Bl a tog jag här upp ett exempel ur texten:

"Ville hann inte reagera innan han kände en isande kyla. Kroppen stelnade och han kunde inte röra en muskel, känslan av att dras nedåt gjorde honom fullständigt skräckslagen."

Jag frågade:

"Vad får vi veta här?"

"Att han hamnar i vattnet" svarade eleverna.

Jag undrade då om det stod uttalat i texten vilket alla var eniga om att det inte gjorde men att vi lätt kunde förstå det ändå. Jag förklarade då att jag hade valt att beskriva denna händelse genom att gestalta känslan av att hamna i vattnet i stället för att skriva: "Isen gick sönder och Ville hamnade i vattnet. Det var jättekallt."

Sedan tittade vi på och pratade om novellens upptrappning, vändpunkt och slutet. Det var också mycket spännande att ta del av elevernas olika tolkningar av vem det egentligen var som räddade Ville.

Sedan var det dags för eleverna att bygga ut en av sina twistorier till en kortnovell. Uppgiften fick de via Classroom och novellerna skrevs i ett Google Drive-dokument.

De fick som tips att klistra in sin twistoria i novelldokumentet för att se den och ha den framför sig och därmed lätt kunna utgå ifrån den vid skrivandet. De flesta elever tyckte att det var till stor hjälp att ha en genomtänkt twistoria som utgångspunkt där dramaturgin redan fanns och "bara" behövde byggas ut. De tyckte också att det var ett bra stöd att ha min kortnovell Isen som en exempeltext eftersom jag hade gjort detsamma som de nu skulle göra - bygga ut en twistoria till en kortnovell. 

 Det visade sig att eleverna tyckte det var en relativt svår utmaning att få till gestaltningar och  de la också märke till att miljöbeskrivningarna blev relativt få - precis som de oftast är i noveller. Under skrivandets gång fick eleverna exempel på olika inledningsförslag på noveller samt respons kring upptrappning och avslut i sina texter, vi lärare fanns således med och stöttade under skrivandets gång men mer för vissa och mindre för andra.  Efter ett par lektioners skrivande med en hel del bollande fram och tillbaka mellan både lärare och kompisar kring texterna var det dags för kamratrespons.

Innan eleverna fick ge sig i kast med varandras texter förberedde vi dem inför uppdraget. Förberedelserna inför kamratresponsen genomfördes på olika vis i olika klasser och  här följer två exempel. 

Förberedelse med sönderklippt novell

 Eleverna delades in i grupper om 4 elever i varje. Samtliga grupper fick en kort, sönderklippt novell (de visste inte innan vilken texttyp de fått) som de gemensamt skulle lägga  i rätt ordning. Efter en stund hade alla grupper enats och de fick i helklass turas om att läsa textremsorna i den ordning de hade lagt dem. När de sedan fick frågan om vilken texttyp det var svarade de genast att det var en novell. Sedan gick vi igenom responsmallen (se nedan) gemensamt och efter det fick de tillsammans i grupperna ge respons på den, förut sönderklippta, novell de hade framför sig. Efter en ganska lång stunds engagerat arbete var de färdiga i grupperna och vi gick gemensamt i klassen igenom vilken respons de givit texten. En nyttig övning som ledde till interaktion, samspel och kommunikation.

Förberedelse i par

I en annan elevgrupp läste vi först en elevskriven novell (från en utgiven antologi från skolans novelltema förra året) högt tillsammans. Efter det gick vi igenom de olika punkterna på responsarket och pratade om vad de innebar. Sedan blev de indelade i par och läste igenom novellen en gång till innan de parvis fick ge respons på texten. 

Kamratresponsen

Vi lärare hade valt ut vilka som skulle ge respons på varandras texter och vi hade haft som utgångspunkt att de inte skulle ge respons på "bästa kompisens" text och att de två skulle ligga på ungefär samma nivå vad gäller skrivutveckling. De fick dela sin text med angiven kompis i Google Drive och där kunde även vi lärare följa responsarbetet eftersom vi hade tillgång till dokumenten.  Följande responsmall hade de att utgå ifrån:

Ge och ta respons på novell

Läs din kamrats novell som du fått delat med dig i Drive. Skriv kommentarer genom funktionen “Lägg till kommentarer” där du markerar de ord/meningar du vill kommentera samtidigt som du får upp kommentarsrutan till höger på sidan. Du kan också skriva respons direkt  i dokumentet men i slutet efter kompisens text och då med en annan färg. Använd dig av följande frågor:

Struktur, innehåll, gestaltning:

1. Är det en bra titel? Hur väl passar titeln ihop med innehållet i novellen?

2. Titta på inledningen,  innehåller den de bitar som den borde - presentation av personer och miljö? Är den skriven så att den lockar dig att läsa vidare? Om inte, vad kan göras annorlunda?

3. Vilket är problemet som ska lösas i novellen? Förstår man det genom någon form av upptrappning?

4. Blir problemet löst på ett rimligt sätt tycker du genom en tydlig vändpunkt ? Om inte, vad skulle kunna utvecklas?

5. Är det något i texten som är svårt att förstå? Lägg till kommentarer direkt i texten och förklara här vad det är du undrar över och vad som skulle kunna göra texten tydligare.

6. Finns tankar, känslor och miljöbeskrivningar i novellen? Kan fler ställen färgmarkeras?

7.  Hittar du några gestaltningar i novellen? Markera och kommentera minst två ställen där det förekommer.

8. Kan du ge tips på några ställen i texten där man skulle kunna gestalta mera? Markera och kommentera, ge exempel.

9. Titta på avslutningen. Är det ett öppet slut? Innehåller slutet ett budskap? Finns det någon twist? Tycker du att novellen slutar på ett bra sätt eller skulle det kunna bearbetas något?

10. Skulle novellen bli ännu bättre om man la till eller tog bort något? Vad i så fall?

Språk och skrivregler:

11. Finns  punkt, frågetecken eller utropstecken i slutet av alla meningar?

12. Används stor bokstav i början av varje mening?

13. Finns stor bokstav i början av alla namn?

14. Används kommatecken på lämpliga ställen?

15. Finns talstreck och radbyten när någon säger något i texten?

16. Är hela novellen skriven i  samma tidsform (dåtid, nutid)?

17. Är novellen indelad i stycken då något nytt händer?

18. Kontrollera stavningen i texten.

19. Finns det många upprepningar?

20. Börjar meningarna på ett varierat sätt?

Eleverna tog responsarbetet på stort allvar och skrev många kloka och genomtänkta tips och idéer kring hur kompisens text kunde utvecklas. Vi poängterade för eleverna att responsen inte handlar om att klaga och hitta fel i det kompisen har skapat utan att syftet är att novellen ska kunna utvecklas. Responsarbetet tog ca två lektioner i varje klass och nästa steg var att eleverna fick läsa kompisens respons och göra ändringar i sin text ifall de tyckte att feedbacken de fått gjorde texten bättre. 

Skrivet av elever vid utvärdering om att ge respons:

Jag tycke att det var roligt att ge respons för då fick man läsa deras novell och se hur dom tänkte och arbetade, Så de tycke jag var roligt att läsa och ge respons.

Det var kul att få läsa andras noveller och sedan ge respons. Men det var lite svårt att hitta vad man kan ge respons på.

Det gick ganska bra, det var kul

Skrivet av elever om att ta emot respons:

Att man fick läsa hur den hade sett min novell från sitt perspektiv, förbättra det.

Det jag tyckte jag hade nytta av vad man kunde göra den till en bättre nivå om man ville ändra den av kompisens respons. Jag kunde göra sin novell bättre och lättare att förstå och sånt.

Att kunna rätta till den så den blir lättare att läsa för andra och få den att bli ännu bättre än vad man själv kunde göra.

Jag gjorde även två Canva som kan användas vid kamratresponsen och även sättas upp i klassrummen.

Nu har eleverna precis kommit igång med nästa steg i terminens novellarbete - att skriva en novell med någon form av anknytning till Nyköping. Denna novell ingår i Skrivprojektet Åttologi som flera parter är iblandade i bl a Nyköpings stadsbibliotek och Nyköpings högstadium. 

Kanske kan en bild som denna väcka inspiration till skrivande? Nyköpings Hus gömmer säkert på fler spännande historier än den om Nyköpings Gästabud.

Sokratiska samtal - tydlig struktur som skapar trygghet, öppenhet och engagemang

Och så är då sportlovet här! En efterlängtad ledighet för mig och familjen och ett utmärkt tillfälle att samla energi och inspiration inför kommande utmaningar. Ett tunt snötäcke har äntligen lagt sig på marken men tyvärr blir det ingen längdåkning detta lov då skidspåren är obefintliga. Mina dagliga promenader får helt enkelt stå för den sportiga delen av detta februarilov.

Efter att ha ägnat mängder av lektioner genom åren till samtal kring böcker, filmer och bilder och andra underlag trodde jag att jag hade testat allt. Det visade sig att så inte var fallet. I höstas när vi i Läslyftet arbetade med modulen Samtal om text dök Att planera och leda en eftertänksam dialog upp som den sjätte delen. Den eftertänksamma dialogen går också under namnet sokratiskt samtal och presenteras i modulen av Ann S. Philgren genom texten Eftertänksam dialog för att förstå och tänka om texter samt genom tydliga undervisningsfilmer.

Spännande med något nytt tänkte jag och gav mig i kast med att prova på denna samtalsmetod där läraren leder ett strukturerat men respektfullt och öppet samtal kring texter med hjälp av betydelsefulla och öppna frågor. Eleverna utvecklar genom dialogen sin läsförståelse, olika kommunikativa förmågor samt förmågan till problemlösning och kritiskt tänkande. De får öva på att lyssna och se varandra och att kunna framföra sina åsikter och strukturen bidrar till ett demokratiskt klassrum där allas röster blir hörda. Gruppdynamik, gruppsammansättning samt värdegrund lyfts och arbetas med vid sokratiska samtal. Den tydliga strukturen, läraren som samtalsledare samt de genomtänkta frågorna skapar trygghet och öppnar upp för tankar och reflektion hos eleverna.

Tillvägagångssätt
Det första sokratiska samtal jag genomförde var med en klass i åk. 8. Jag och en kollega hade möjlighet att dela klassen i två grupper, med 13 elever i varje, vilket underlättade när vi skulle genomföra den eftertänksamma dialogen. Dock fungerar eftertänksam dialog även i helklass men då behöver läraren fördela ansvar och roller som gör att samtliga elever känner sig delaktiga och lika viktiga. Om halva klassen sitter runt ett bord kan man ge ett par andra elever i uppdrag att vara observatörer. Dessa ska vara helt tysta under samtalet och i stället föra anteckningar kring hur samtalet går och se om de tycker att gruppmålet följs. Resterande elever kan sitta på stolar bakom ryggen på kompisarna som deltar och under tystnad skicka fram lappar med tankar och idéer kring det som samtalas om. Eleven som tar emot lappen får avgöra om det som står skrivet ska lyftas eller ej.

 Innan det var dags för det sokratiska samtalet gjorde vi förberedelserna gemensamt i helklass. Det är viktigt att man väljer ett underlag - t ex en novell, låttext, dikt, ett experiment, bild eller film - vars innehåll kan läsas mellan raderna och tolkas på olika vis, det ska finnas många möjliga svar. Det ska gärna finnas någon form  av problem, något dilemma. Därför valde vi en låttext som erbjuder flera olika tolkningsmöjligheter. Att det blev just denna berodde på att vi vid tillfället läste boken "Det är så logiskt alla fattar utom du" av Lisa Bjärbo och när vi hade förmånen att ha henne på besök berättade hon att just denna låt inspirerat henne till bokens titel och handling. Det blev därför också intressant att se om och i så fall hur mycket eleverna skulle koppla låttexten till bokens personer och handling.

Någon gång måste du bli själv (med Säkert)

Det här vet du inte om

Men jag väntar på dig

Någon gång måste du bli själv

Och jag väntar på dig

Jag bidar tiden och det kommer ta tid

Jag har inte sagt något än

Men jag väntar, väntar

Du är inte så fin

Men det är nåt med dig

Som att komma hem

Första gången ja, du sa hej

Det är så logiskt alla fattar utom du

Du har inte en aning

Att jag tänker på dig precis just nu

Någon gång måste du bli själv

Någon gång måste du bli själv

Hon har ett falskt leende

Jag har sett det

Hur har du undgått det alla de här åren

Och jag har sett dina pupiller växer

När du är med mig

Du vet inte om det än

Det kommer att bli du och jag

Tillslut

Någon gång måste du bli själv

Vi började med att dela ut texten och eleverna fick läsa igenom den var och en för sig en kort stund. Sedan ställde vi frågorna:

- Vad är det för typ av text? Varför tror du det?

-  Vad handlar texten om?

Efter en stunds gemensamt prat om texttyp och handling läste vi texten högt tillsammans. Sedan fick de i par fundera kring låttexten utifrån några frågor kring bl a tema, personer, känslor, nya ord och uttryck. Vi avslutade med att lyssna till låten med texten framför oss. De fick sedan ta med texten hem för att kunna läsa och fundera mer om de kände att de ville det. Det är viktigt att texten som ska vara utgångspunkt för det sokratiska samtalet är bekant för eleverna - att de redan börjat fundera kring den när det väl är dags att gå på djupet.

För att eleverna skulle få större förståelse för vad den eftertänksamma dialogen faktiskt innebär tittade vi även på en av modulens undervisningsfilmer och den tillsammans med vår genomgång kring syfte och tillvägagångssätt gav eleverna en bild av hur det hela skulle gå till. Eleverna blev förväntansfulla och nyfikna och ställde kloka frågor kring samtalsformen och hur vi skulle gå tillväga vid vårt samtal.

Så kom lektionen då det sokratiska samtalet skulle äga rum. En lite högtidlig stämning vilade i klassrummet när vi samlades för en kort genomgång innan det var det dags. Vi började med att lyssna på låten igen för att komma i stämning och gick sedan återigen igenom syftet:

Vi gjorde också kopplingar till kunskapskraven:

Sedan delade vi klassen i två delar med tillgång till varsitt klassrum. Vi drog ihop bänkarna till ett större, samtalsvänligt bord och tog plats runt detsamma:

Vi gick sedan igenom följande, tydliga ramar:

Efter det inledde vi med att formulera ett gemensamt mål för gruppen. Efter en del förslag och överläggande kom de överens om "Att alla är delaktiga och att alla lyssnar på varandra". Eleverna hade ett varsitt linjerat papper och alla började med att skriva gruppmålet överst. Sedan fick de individuellt formulera ett personligt mål som de också skrev ner på pappret. Några ville dela med sig av sina egna mål och de kunde vara ungefär så här: "Jag ska säga minst tre saker under samtalet", "Jag ska lyssna noga på vad de andra säger och bygga vidare på det", "Jag ska hjälpa kompisarna att bli delaktiga".

Efter det ställde jag den inledande frågan  - det är den enda fråga som samtalsledaren med säkerhet kommer att ställa i samtalet och den har som syfte att hjälpa deltagarna att få syn på sin egen förförståelse av underlaget. Den inledande frågan formuleras på det viset att den både har en koppling till textens innehåll och till elevernas egna upplevelse av detta.  

"Välj den mening som du tycker sammanfattar innehållet i texten".

Deltagarna fick möjlighet att tänka igenom frågan under några minuter samt skriva ner sitt svar på pappret. Därefter började samtalet med att samtliga fick besvara denna första fråga. Här skulle jag som samtalsledare se till att alla fick säga vad de hade svarat eftersom det är viktigt att få framföra sina tankar samt att deltagarna genom att lyssna till varandras idéer upptäcker att det finns flera tolkningar. Några elever hade valt samma mening och då hakade de genast vidare på det som kompisen innan sagt och utvecklade svaret ytterligare. 

Därefter fortsatte vi med att tolka, analysera och skapa en bättre förståelse av texten. Jag och min kollega hade förberett frågor och flera av dem kom till användning men inte alla. Det dök även upp spontana frågeställningar utifrån elevernas tolkningar och reflektioner, när de funderade och byggde vidare på inlägg, vilket gjorde att vi inte behövde använda samtliga. Detta är också tanken med det sokratiska samtalet; de förberedda frågorna ska finnas som en trygghet att luta sig mot men behöver nödvändigtvis inte lyftas. Samtalsledaren ser till att fördela ordet vid behov men håller sig annars utanför samtalet. Några gånger sammanfattade jag lite kort vad som sagts för att underlätta den fortsatta dialogen. 

Analys/tolkningsfrågor

Vad är det som gör att vi ser att det är en låttext?

Vem är jag?

Vem är du?

Vilken relation tror du att de två personerna texten har till varandra?

Vad är det som jaget vill berätta?

Hur ska detta tolkas: “Men jag väntar på dig. Någon gång måste du bli själv.”?

"Det är så logiskt alla fattar utom du", vad är det som “du” inte förstår?

Vad skulle hända om personen skulle förstå?

Hur kan man tolka uttrycket “som att komma hem”?

Vem är hon med det falska leendet?

Vad menas med att “dina pupiller växer”?

Slutligen ställde jag några värderande frågor där deltagarna fick göra kopplingar till egna erfarenheter: 

Värderingsfrågor

Vad skulle du göra om du var “Jaget” i texten - hur skulle du göra för att “du:et” ska förstå?

Finns det situationer där du har varit med om detta - dvs att någon inte förstår något uppenbart?

Är det viktigt att andra alltid får veta vad man tycker och känner?

Finns det tillfällen i livet då det är bättre att behålla saker för sig själv?

Efter dialogen hann vi med en kort utvärdering där eleverna fick fundera kring hur de lyckats i samtalet kopplat till sina personliga mål. En elev berättade vilket personligt mål hon haft och reflekterade kring hur väl det uppnåtts. Vi utvärderade också gruppmålet som de upplevde hade uppnåtts mer än väl. Det första sokratiska samtalet blev en positiv upplevelse både för lärare och för elever. Något jag måste bli bättre på är att föra enkla men tydliga anteckningar under samtalets gång för att dokumentera delaktigheten hos eleverna. För detta finns en mall i materialet i modulen. 

Känner du dig sugen på att fördjupa dig ännu mer i de sokratiska samtalens värld finns det en hel bok skriven av Ann S. Philgren om detta.

Avslutningsvis vill jag bara poängtera att eftertänksam dialog fungerar inom samtliga ämnen och för alla åldrar. Även inom det kollegiala utbytet kan ett sokratiskt samtal användas för att en grupp kollegor gemensamt ska kunna "föda fram" tankar och idéer kring ett aktuellt underlag.

Att mötas och utbyta erfarenheter, samla tankar i in-texter och skriva genom interaktion

Att få idéer och att inspireras, att mötas och att utbyta erfarenheter. Det är vad kollegialt lärande handlar om. Att tillsammans med kollegor möta ny kunskap samt komma till nya insikter och utvecklas genom arbetet med Läslyftet känns som en enorm förmån, speciellt med tanke på att det leder till en utveckling av vår pedagogiska och didaktiska syn, vilken gynnar eleverna. Läslyftet ger oss en gemensam ingång när vi möter och arbetar tillsammans med eleverna utifrån syftet att utveckla deras språk så väl som deras kunskap. Språk och ämnen går hand i hand.

Under veckan har jag lärt mig en massa nytt och blivit ordentligt inspirerad efter att ha tillbringat två dagar på Södertörns högskola som en del i Läslyftets handledarutbildning. Denna gång låg fokus på gruppdynamik och ledarskap och vi fick också tillfälle att prova på några samtalsmodeller samt värderingsövningar.

In-texter och elevinteraktion

Veckans kollegiala arbete med del 2 i modulen Skriva i alla ämnen, Undersöka och dela tankar fick mig att verkligen stanna upp och reflektera kring elevers skrivande och gav mig konkreta, användbara tips och idéer. Denna del inriktade sig på att arbeta med in-texter som handlar om att samla erfarenheter och tankar i form av en text, tankekarta, bild, stödord eller på annat sätt. In-texter hjälper alla att hitta sina "röster" och kan vara både skriftliga och muntliga. En in-text skrivs för att man ska minnas, förstå och reflektera kring ett stoff. Detta gör att eleverna får samla sina tankar utan att behöva tänka på att någon annan ska läsa eller titta på det de skriver/ritar. En in-text skapas för elevens skull, för att kunna förbereda sig tankemässigt utifrån det språk man har, inför kommande uppgifter, t ex  samtal eller skrivuppgifter med tydligt syfte. Ut-texter däremot är en textprodukt som ska fungera för en utomstående, en mottagare. den som  talar eller skriver vill här kommunicera med andra. Mycket mer att läsa och ta del av kring in- och ut-texter, även i form av tydliga filmer, finns i Läs- och skrivportalen , Skriva i alla ämnen 7-9.

Vid förra lektionen med en grupp SVA-elever åk. 8 läste vi gemensamt en novell som handlar om en kille som kommer som ny elev till en klass. Texten finns med i en antologi med elevskrivna texter, utgiven 2010. Syftet med läsningen av novellen var att möta texten tillsammans för att kunna tänka kring och lyfta innehåll och uppbyggnad.  När vi läste stannade vi upp, vi tänkte högt, eleverna reflekterade och gjorde kopplingar till sig själva och till annat det hört eller läst.  Vi tittade också på textens uppbyggnad och diskuterade om vi tyckte att den följde novellkurvan. Eleverna kom med många förslag på alternativa slut och fick även formulera frågor på sådant de tycket var oklart eller som kunde ha utvecklats mer.

Med syfte att låta eleverna skapa in-texter började jag nästa lektion med att ge dem instruktionen: SKRIV eller GÖR EN TANKEKARTA om novellen Den nya eleven, skriv det du minns, inget är rätt eller fel utan tänk efter och se vad du kommer ihåg. Jag var noga med att säga att texten/tankekartan var deras egen, inget som skulle läsas eller bedömas av mig.

Jag uppfattade att eleverna hade mycket lättare föra att sätta igång att skriva och göra tankekartor när de visste att det bara var de som skulle läsa, de slappnade av och fick ner hur mycket som helst på sina papper.

Efter ca 15 minuter hade alla i gruppen gjort en varsin in-text, hälften i form av en löpande text, hälften genom en tankekarta. Nästa steg blev att de delades in i grupper, fyra i varje. Nu var det dags att utifrån sina texter skapa en gemensam text om novellen. De fick som uppdrag att skriva en återberättande text kring vad novellen handlade om. Den tänkta mottagaren var en kompis som inte hade läst novellen.

Här fick de följande instruktion:

• Berätta om det ni var och en skrivit. En i taget, inga kommentarer under rundan.
• En elev skapar sedan ett Google Drive dokument som han/hon delar med de andra, alla ska ha dokumentet framför sig på sin Chromebook och tillgängligt att skriva i.
• Kom tillsammans överens om er gemensamma text.
• Alla skriver i dokumentet, det är bra om ni enas om vem som skriver när.

Förutom ett gemensamt skapat persongalleri hade de följande stöd på tavlan som de kunde använda vid behov:

Struktur:

Texten handlar om…. Först………….. Efter en stund……. Sedan………… På rasten……… Efter det……………….. Till slut…………..

Här blev det elevinteraktion utan dess like! Det var fantastiskt att höra och se elevernas engagemang när de diskuterade och samtalade, lyssnade och jämkade, kom överens och till slut enades. De samtalade om ordval, meningsbyggnad , tempus, ordföljd, böjningsformer och om innehållet. De skrev om, la till, tog bort och gjorde om.

Vid lektionens slut var de alla överens om att det varit både kul och lärorikt att arbeta tillsammans i grupp med att skriva, att de helt enkelt kunde lära sig av varandra, men att det också varit svårt att komma överens då och då.

Nästa gång tänker jag att grupperna får presentera texterna för varandra och att vi tar fram dem på smartboarden för att gemensamt kunna titta på språk och innehåll.

Att ge och ta och lära av varandra, det är så det ska vara!